Den dualistiska världen "maya"
Den dualistiska världen som vi lever i är kännetecknad av att allt har en motpol, det finns ett rum där saker händer och för att någonting över huvud taget ska kunna hända behövs tiden. Utan tid kan ingenting förändra sig, för det måste ju finnas olika tidspunkter för olika tillstånd av någonting. Solen kan t.ex. inte gå ner samtidigt som den går upp. Man kan heller inte vara 20 år gammal samtidigt som man är 80 år.
Tid och rum är egentligen en enhet, som förståndet inte kan uppfatta som enhet, utan bara som separerade "ting". Man kan endast matematiskt bevisa att tid och rum är en enhet (rumstiden). Vi färdas genom rumstiden och ju snabbare som man färdas genom rummet, ju långsammare färdas man genom tiden. Det är illusionen/maya som vi lever i.
I new age kretsar talas det ofta om att "sitta fast" i illusionen, eller så liknande. Det talas om att stiga upp någonstans till en annan dimension där tiden inte finns. En annan föreställning är att tiden där inte är linjär. En ganska naiv föreställning. Man kan ju föreställa sig hur invecklat det skulle vara när man sitter på WC´t och när man är nästan färdig går plötsligt allt baklänges igen. 😄
Att sträva efter att lly undan illusionen betyder att sitta fast i den i allra högsta grad, för då är man inte medveten om att den här världen är en illusion och behandlar illusionen som om den vore verklig. Vad det innebär att inte sitta fast i illusionien ska jag komma till när jag har förklarat ett par saker.
Förståndet kan inte tänka på ett annat sätt än dualistiskt, inom tid och rum. Där är förståndets gränser. Därför gör sig människor falska föreställningar om gud, om efterlivet och andra saker som förståndet inte kan förstå. Det är ju så svårt för egot att erkänna hur begränsat förståndet är.
Tar vi t.ex. "efterlivet". Det finns föreställningar om himlen som man kommer i. Somliga kallar det dödsriket eller andevärlden. Förståndet delar upp "den här världen" och "den andra sidan" i dualiteter. På så vis gör sig förståndet en topografisk föreställning med 2 olika rumsdimensioner och tid. De avlidna har i folks allmänna föreställningar förstås samma tid som vi i den här rumsdimensionen och tittar ner på oss. Man behöver ju inte tänka på att tiden går med olika hastigheter i universum. Där som gravitationen är hög, går tiden långsammare och kan helt stanna.
Sådana föreställningar är illusioner som upprätthålls av förståndets egocentriska dualistiska arbetsmetod. Att inte "sitta fast" i illusionen/maya betyder inte att man kan fly undan den. Det kan man inte. Så länge vi lever kommer vi att leva i illusionen.
Att inte sitta fast i den betyder att bli medveten om illusionen, om vad den är och vilken roll som förståndet spelar och var förståndets gränser finns. När man vet hur förståndet fungerar och har genomskådat maya, slutar man upp att göra sig dualistiska föreställningar om en gud eller ett "dödsrike" eller "andevärld". Man vet att förståndet i så fall gör sig dualistiska föreställningar för någonting som ligger utanför dualism och förståndets gränser. Man slutar upp att låta lura sig av förståndet och av vissa youtube förvillare.
Man kan heller inte bli av med egot, utom i ögonblick som man erfar samadhi. Men man kan tillrättavisa egot och förståndet till den platsen som de står för, för att navigera genom just den dualistiska världen. Men för det krävs en smula medvetenhet, förståelse och ödmjukhet.
#0:
Bra skrivet. Ett Jesus-citat poppar igen upp i mitt huvud. Ungefär:
"Mitt kungadöme är inte av denna värld."
Det har nog misstolkats, genom tiderna, som att Jesus syftade på en annan "dimension" som himmelen eller liknande, där man kan vandra runt som på jorden, men att allt är godhet och perfekt i den yttre världen. Men jag tolkar Jesus ord som att han syftar på Medvetandet. På ett sätt är inte medvetandet av denna (fysiska) värld, då det är separerat från det fysiska som aldrig vidrör det. Det är Guds Värld, en värld av Vara, av rent Medvetande.
Jag tänker att det är detta medvetande, som vi alla är till vår sanna natur, som Jesus syftade på, och inte en plats någonstans som man kan kalla himlen. Han använde metaforer antagligen för att folk skulle förstå något de egentligen inte kunde förstå, utan erfarenheten.
Till skillnad från Buddha använde Jesus många "positiva" metaforer, som t ex himmelriket, medan Buddha använde mer negativa metaforer, som t ex tomhet (översatt till svenska). Kanske är det därför kristendomen verkar ha skapar flera föreställningar om det andliga än buddhismen…. Hur som helst.
På så sätt lyssnar egot i alla fall på vad andra säger, misstolkar, och skapar sig föreställningar. Andra gånger lyssnar det på sådana som tror sig ha erfarit nåt stort, men misstar sig, och blir vilseledd.
Utan att ha erfarit, kan man inte riktigt veta. Därför är det ju så viktigt att bli av med sina föreställningar på den andliga vägen, för de kan bara vara felaktiga. Bättre är ju då att i stället objektivt se sig omkring, och förlita sig på sina objektiva tolkningar av världen (som man gör i vetenskapen). Även om inte det heller blir riktigt riktigt, så är det ju i alla fall bättre än att börja tro på falska föreställningar hit och dit.
Men det bästa är kanske att söka inåt, för som Jesus har sagt, så finns himmelriket på insidan .😊
#1:
Just det! Jesus sa "Ty se, Guds rike är invärtes i eder.". Han menade en andlig verklighet som existerar inom varje individ.
Men det passar inte in i den läran som kristendomen sprider och det är väl därför som det ignoreras och feltolkas.
#2:
Så är det.
#3:
Majoriteten vill ha en lära där det finns någonting för förståndet att "greppa tag i" och föreställningen av en annan rumsdimension där allt är i harmoni är lättare att greppa tag i än någonting som inte kan beskrivas, som befinner sig i människan. En sorts harmoni som inte är beroende av yttre faktorer är också svårt föreställbar.
Därför måste religioner leverera en lära som förståndet kan förstå och därför är alla religioners läror falska. Ett undantag är kanske zen-buddhismen, där det inte finns skrifter att tro på eller en gud eller föreställning av himmelsriket, utan där handlar det om att titta in i sig själv och erfara.
#4:
Ja, men även inom religioner som kristendomen finns det "traditioner" där man tittar inåt, som "kristen mystik" exempelvis. Kanske kan det nästan liknas till den del av buddhismen som kallas zen buddhism? På det sättet att det är en tradition av religionen som handlar mer om att erfara än att läsa och att tro.
#5:
När jag kollade länken tvivlade jag på att det där verkligen räknas till kristendomen och frågade chat gpt. Här är svaret som jag fick:
"Kritisk mystik är inte en officiell gren av kristendomen, och den erkänns inte som sådan av de flesta kristna kyrkor.
Vad är kritisk mystik?
Kritisk mystik är en modern filosofisk och spirituell rörelse som kombinerar mystiska traditioner med kritiskt tänkande och socialt engagemang. Den ifrågasätter traditionella tolkningar av mystiska upplevelser och uppmanar till en mer självständig och kritisk syn på andlighet.
Hur skiljer sig kritisk mystik från traditionell kristendom?
Kritisk mystik skiljer sig från traditionell kristendom på flera sätt:
Tolkning av Bibeln: Kritisk mystik tolkar Bibeln och kristna texter på ett mer kritiskt sätt, ifrågasätter dogmer och fokuserar på inre andlig erfarenhet snarare än yttre dogmatiska strukturer.
Upplevelsen av Gud: Kritisk mystik betonar den personliga andliga upplevelsen och söker Gud inom sig själv snarare än i en traditionell gudbild.
Socialt engagemang: Kritisk mystik betonar social rättvisa och engagemang i världen.
Är det rätt att kalla det "kristendom"?
Eftersom kritisk mystik inte är en officiell gren av kristendomen och ifrågasätter många grundläggande principer i den traditionella kristendomen, kan man säga att det är en annan form av spiritualitet som har influerats av kristendomen, men inte är en del av den.
Sammanfattning:
Kritisk mystik är en modern rörelse som kombinerar mystik med kritiskt tänkande och socialt engagemang. Den skiljer sig från traditionell kristendom i sin tolkning av Bibeln, sin uppfattning om Gud och sitt fokus på social rättvisa. Därför kan man inte säga att kritisk mystik är en del av kristendomen, även om den har inspirerats av den."
Oj, nu svarade den på Kritisk mystik eftersom jag glömde ett "s" i min fråga.
Här är svaret som jag fick av chat gpt:
Du har helt rätt! "Kristen mystik" är ett mer korrekt begrepp än "kritisk mystik" när det gäller att beskriva den andliga rörelsen som kombinerar mystik med kristna principer.
Kristen mystik är en gammal tradition inom kristendomen som betonar den personliga och direkta upplevelsen av Gud. Den sträcker sig långt tillbaka i historien, till exempel med personer som Augustinus av Hippo, Hildegard von Bingen, och Johannes av Korset.
Här är några viktiga punkter om kristen mystik:
Fokus på den personliga upplevelsen av Gud: Kristen mystik betonar den personliga och direkta upplevelsen av Gud, snarare än enbart intellektuell förståelse eller trosbekännelser.
Enhet med Gud: Många kristna mystiker talar om enhet med Gud, en djup förening med den gudomliga kärleken.
Tystnad och kontemplation: Tystnad och kontemplation är viktiga element i kristen mystik. Genom att stillna sinnet kan man komma i kontakt med det gudomliga.
Andlig vägledning: Kristna mystiker söker ofta andlig vägledning hos kloka människor som kan hjälpa dem på deras resa.
Skiljer sig kristen mystik från traditionell kristendom?
Det är inte alltid lätt att dra en skarp linje. Kristna mystiker är ofta en del av den traditionella kyrkan, men deras fokus på den personliga upplevelsen av Gud kan ibland avvika från ortodoxa tolkningar.
Några viktiga skillnader mellan kristen mystik och traditionell kristendom kan vara:
Fokus på dopet: Kristen mystik kan fokusera mer på den inre andliga förnyelsen än på det yttre dopet.
Fokus på ceremonier: Kristen mystik kan fokusera mer på den inre andliga upplevelsen än på yttre ceremonier och traditioner.
Fokus på Guds närvaro: Kristna mystiker fokuserar på att finna Gud i allt, i den vardagliga verkligheten.
Kristen mystik är en rik och komplex tradition inom kristendomen. Den har fortsatt att påverka kristna genom historien och fortsätter att vara en inspirerande väg för många människor.
#6:
Det var en lite intressant felskrivning ändå, visste inte att det fanns nåt som heter "kritisk mystik".
#7:
…tänker även på Sufism som ju kanske kan beskrivas som "islamsk mystik". Även där har jag fått för mig att man tittar mer inåt. Men jag är inte så kunnig på just det.
- Redigerat 2024-11-06 16:19 av snowy00
#8:
När jag frågade chat gpt skrev fattades "s-et" så det blev "kriten" i stället för kristen. Det tolkade den som kritisk. Jag visste heller inte att det fanns någonting som heter så.
Om islamsk mystik/sufism vet jag ingenting. Men kabbalan kan man nog räkna till kristen mystik tror jag:
#9:
Ja, det här med religioner är något man snappat upp här och där, och inget man (jag iaf) läst eller lärt mig så mycket om alls 😊
#10:
Kabbalan har jag stött på i förbindelse med tarot, eftersom korten har sin motsvarelse i livets träd. Man annars har jag heller inte intresserat mig för dessa inriktningar.
#11:
Just det, livets träd har jag nyss läst om i den där tarotboken.
Starta ny diskussion