#0
Så mycket klokskap du
kommer med. 🤗
Mina ögon följde orden och meningarna som orden bildade vidrörde i ur-djupet.
Denna text får jag läsa flera gånger då den bär på många vinklar och djup som talar till mitt inre.

#1: Tack, fint att du gillade texten 🤗

#0
Genom att observera vår tanke, får man en inblick om det omedvetna. Om än för en kort stund, träder medvetenheten in. Men detta kan ta sin tid att bearbeta, innan det blir till förståelse.😊

Förresten bra förklaring på din text FM,🤗

#0:

Fint och bra skrivet och uttryckt🤗 så ser jag också på saken, lite som jag skrev i Heddiz tråd, att reinkarnation är, som allt annat, något som sker här och nu, och inte nödvändigtvis som vi föreställer oss det efter döden.

#0:

Det var ett jättebra inlägg! 👍

#3: Tack! Ja, det är inte för inte som Buddha sa att det är självobservation och meditation som är vägen. Det är precis genom det som insikter kommer. Så som du också skriver 😊

#4: Tack, ja så är det 😊

#5 Tack 😊

Kunde inte låta bli att översätta detta stycke som jag hittade här, eftersom det passar så bra in hit i den här tråden:

"I verkligheten kan varje människa se sitt senaste liv. Buddha lär: "Vid födelsen är medvetandet rent. Men sinnet förenar sig snabbt med omvärlden och blockerar allt. Då kan det senaste livet inte längre ses." Om vi verkligen renar vårt sinne, så att det är utan föroreningar och fläckar, kan vi se. För vissa människor är sinnet så förvirrat att de inte ens minns vad de åt till frukost. Andra minns allt även efter dagar, veckor och månader. Om någon verkligen har uppnått sinnet renhet, ser han hur saker verkligen är. När vi förlorar renheten, ser vi inte. Buddha ger ett exempel: Vid en kruka med rent vatten kan vi inte se botten under tre omständigheter. Om vattnet kokar, vilket han jämför med hat och ilska, om vattnet är färgat, vilket skulle vara girighet, och om ytan är täckt av algblomning, vilket är förvirring. Om dessa tre saker inte förekommer kan man se botten. Buddha säger att han vid sin upplysning kunde se många liv, 100 000 liv. Men eftersom vi tror att återfödelse sker efter döden, tror vi inte på detta. Han har dock upplevt 100 000 liv i detta liv och sett dem alla."

#8: så har jag tänkt många många gånger. I detta livet så har jag levt flera liv med olika djup och bredd.

Utan att vidare kunna förklara på vilket sätt jag menar… 😇

#9: Ja sånt är svårt att förklara, men jag tror jag förstår vad du menar 🙂

#8:

Jag skulle vilja tillägga en fjärde möjlighet. När vinden skapar vågor på vattnet är det lika med upprörelse.

100.000 liv är nog bara en symbolisk siffra. I verklighet måste det vara miljarder. Det är vår allas sanna natur som har upplevt alla dessa liv.

#11: Kanske det 🙂

#8:

Det här är lite intressant. När mitt sinne blev mycket tystare, något år efter min samadhi-erfarenhet, så slutade jag till stor del att komma ihåg detaljer om saker. Eller, de detaljerna var inte hela tiden aktiva i mitt sinne. Om jag anstränger mig så minns jag lika väl som tidigare… Men det är som att man inte hela tiden behöver komma ihåg vad ens namn är, eller vad man har för personnummer. Om man behöver komma ihåg det, så finns det där. Man behöver heller inte hela tiden minnas exakt vad man åt till frukost, men när den informationen behövs finns den bara en tanke bort. Detta är ju automatiskt att leva mer i nuet, eftersom det enda sätt vi kan undkomma nuet är genom minnet, speciellt detaljminnet.😊

Men jag förstår nog vad som menas i det du citerar också. Om man är mer närvarande i nuet, så fastnar också mer saker i minnet, eftersom man inte är distraherad av tankar hela tiden.

Det här med att ha levt många liv. Ja, de upplysta verkar tala om detta, Enda livet. Medan deras följare ofta misstolkat det som att man återföds någonstans efter döden.

#13:

Somlga saker är bra att ha i minnet. Förr i tiden, innan det fanns digitaltelefoner, hade jag säkert 50 telefonnummer i minnet. Man var tvungen att vällja numret och efter att ha valt ett nummetr många ggr. fastnade det i minnet.

Idag klickar man bara på namnet och numret kommer. Skulle min telefon någon gång inte fungera och jag skulle vara tvungen att ringa från en annan telefon, skulle jag inte ens veta Fata Morganas telefonnummer. 😄

#14:

Så är det ju. Jag minns fortfarande mina familjemedlemmars telefonnummer som de hade för länge sen när jag var yngre, eftersom att man behövde träna in numret för att kunna slå det. Men deras nya nummer kan jag inte alls😄
Minns till och med mina barndomsvänners hemnummer, som deras föräldrar säkert slutat använda för länge sedan. Även min farmors telefonnummer sitter kvar i huvudet, trots att jag inte slagit in det på säkert 25 år nu…😊

Idag är man beroende av teknikens minne mer. Det är sårbart, för som du säger, felar tekniken så står man där som ett frågetecken.

#13: Ja, precis. Ju mer man är närvarande i nuet, desto mer uppmärksammar man sin omgivning, och det man behöver minnas finns där och är enkelt att plocka fram. Men om man hela tiden är försjunken i sina tankar någon annanstans, så missar man sin omgivning och har därför svårare att komma ihåg det man inte var uppmärksam på, eller så kan man inte alls minnas det som gick förbi en 😊

#16:

Ja, så är det. Det är som att man är någon annanstans när man är försjunken i sina tankar, och registrerar inte vad som händer runt omkring en.😊