Ur minnes arkivet på fb.
Skrivet för några år sedan.

🍀🍀🍀🍀🍀🍀🍀🍀🍀🍀🍀🍀

Den falska stoltheten regerar när egot fått sig en törn.
När vi inte vill ta in känslan av att inte duga. Inte vilja känna, inte vilja samverka med det som Är.

När vi vill ha rätt - fast vi har fel.
Den falska stoltheten förhandlar, minimerar och kämpar för att skapa en snygg bild av något.

Oftast hamnar vi i konflikt med någon annan. Någon som trycker på de ömma punkterna som vi bär med oss i vårt inom.
Det är ingen som ser dem - knappt ens vi själva. Men de finns där och springer ut i reaktioner som dömande mot andra eller försvar utav oss själva.

När vi letar efter fel - så hittar vi fel. Var så säker.
När vi letar efter det goda - så finner vi det goda.

Det handlar ytterst sällan om andra människor.
Det mesta i livet handlar om oss själva och vår egen sinnesstämning.

Livet handlar om att se bortom sårade Egon! Sårade Egon vill ha rätt!
De dömer och letar fel hos andra!
För att stärka sig själva!

Uppblåsta och självupptagna blir vi när vi går i den fällan. Den falska stoltheten håller fast människan inom oss och vi blir fångar i oss själva.
När vi har mycket att dölja.

Stoltheten behöver ingen förklädnad. Den är vad den Är.
Stolt, rak och ärlig.