Sömnens betydelse för välmåendet
Jag hade för några månader sedan grova sömnproblem (som flera här vet). Ibland var jag vaken nästan tre dygn i streck, eftersom jag inte kunde somna in. Fick någon psykos mycket på grund av sömnbrist också. Men för kanske två månader sedan ändrades detta som över en natt så att säga. Det gick från detta, till att kunna somna på beställning i stort varje natt. Och jag kan knappt beskriva skillnaden i välmåendet. Jag känner mig energifull större delen av dagarna, vaknar i tid på morgonen och är pigg så fort jag kliver ur sängen. Dygnen flyter på bättre i och med att jag inte behöver spendera hela nätter här och där, sömnlös och försöka fördriva tiden i min ensamhet. Jag blir lagom trött och sömnig på kvällen lagom till då jag ska somna. Det är helt enkelt underbart… Och på det har jag fått upp mitt blodvärde en bit, och det kommer nog höjas ännu mer, vilket ger mig ännu mer energi. Jag orkar mer när jag styrketränar exempelvis.
Så jag ville bara påminna om något som nog de flesta vet, hur viktig sömnen verkligen är för välmåendet. Jag själv skattar meditation som högst när det kommer till att öka sitt välmående, men sömnen kommer nog inte långt efter det. Det kan nästan sägas att sömnen är lika viktig som att meditera, och sömnen är på flera sätt kroppens naturliga meditation, eftersom varje gång vi somnar i drömlös sömn, så smälter vi samman med Alltet. Vi är inte riktigt medvetna om att vi gör det, men i djup sömn existerar inte jaget. Det är som att dö mentalt sett, varje natt. Och utan detta hade vi inte överlevt.
- Redigerat 2024-06-07 20:32 av [snowy00]
#0:
Kanske ett resultat av att dina järnvärden har bättrat sig och att du har höjt doseringen P5P och zink?
#0: Ja sömnen är jätte viktig. Är så glad för det, att du sover gott om nätterna nu 😊 Vad som gäller jagets icke-existens i djup sömn, är det också ett bra exempel på varför det i meditation är helt onödigt att vi människor ofta är så rädda för att släppa taget om jaget och bara vara. Vi går ju också och lägger oss på kvällarna utan att vara rädda för jagets icke-existens.
#1:
Ja, det är nog bland annat det. Tror det är flera saker som spelar in, de två gör nog det, sen att jag slutat dricka te med koffein sent på kvällarna innan jag lägger mig (som motsvarade flera koppar kaffe), och även att jag valde att gå ur ett forum som tyvärr inte fungerade för mig, som verkade ge mig mycket stress. Så det är nog flera orsaker på samma gång skulle jag tro.
#2:
Det är jag också glad för😊
Precis, det kan nog vara något många inte tänker på, att man mentalt sett slutar existera i djupsömn, och som sagt att det är helt livsnödvändigt. Sen är nog tricket att sluta existera mentalt sett, så att säga, medvetet, och det är nog där meditation bl a kommer in i bilden.
#3: Problemet är att vi människor gör det mycket svårare än vad det är. För egentligen är det, det allra enklaste som finns, att sluta existera och bara vara sig själv - det man verkligen är. Och det är lite det som är den stora paradoxen i det hela, för hur enkelt det än är, så är vi människor så fångna i våra tankar på att det krävs någonting av oss för det. Vi kämpar, försöker, anstränger oss, vill uppnå det och tror att det är något vi måste kontrollera och styra osv. Men i själva verket krävs det ingenting av oss för att vila sitt eget varande - Det är det enda vi inte behöver göra någonting för. Att tänka, att försöka förstå, att försöka hitta det osv är dock mycket mer ansträngande än att inte göra allt det där 😊
Ps. Skrev några "inte" för mycket. Av någon anledning ändrade jag om min text så att det blev helt fel. Men nu borde det vara bra igen efter att jag korrigerade texten.
- Redigerat 2024-06-08 17:57 av FataMorgana
#4: Nej, vi behöver inte göra någonting, för egentligen existerar vi heller inte som den mentala illusion vi har om oss själva och omvärlden. Bara varat existerar, och det behöver man inte nå, uppnå, kämpa sig fram till, utan det varat är alltid där, då det är det varat vi i essensen är. Man kan inte sluta vara det man är… Det går bara inte. Man kan bara sluta vara det man inte är, dvs det illusoriska jaget. Åtminstone kan man sluta upp att konstant identifiera sig med det😊 vilket på ett sätt är att sluta vara det.
#5: Ja precis 😊