#0: Det var ett fint skrivet inlägg. Det finns så mycket vi kan lära oss från naturen, om vi bara går ut dit, observerar den och lyssnar till den och ser vad den har att lära oss. Minns att jag någon läste om en person som blev upplyst genom att studera en groda. Men minns inte vem det var och copiloten kunde inte heller hjälpa mig med att ta reda på det.

Men hur som helst, påminner ditt inlägg mig om ett inlägg som jag skrev för länge sen med en enkelt övning som man också kan göra i naturen. Länkar till den här eftersom den passar så bra in hit:

https://andligutveckling.ifokus.se/discussion/1502768/se-in-i-skapelsens-ogon

#0
Javisst, naturen har mycket att visa.
Om man tar sig tid, ta bara t.ex myror som arbetar i tysta med sitt bärande till stacken. Fascinerande att följa dess slit. 🙂

Vi har haft ekorrar här, som det är alltid roligt och spännande att tjattra med.
Men nu är det tyst i skogen, för det har varit en annan predator i vinter. Nämligen mården som verkar tycka ekorrar. Det är naturens gång, hur än hårt det kan tyckas vara.
Även små fåglar är det inte så många i år. Ja , naturen är en meditativ plats att vara på. Om inte människans ställer till det med all skogsskövling , där många naturliga ställen har förstörts med djupa sår där man har gått, som idag inte går att känna igen.
Nu babblar jag på, men vi har ett ansvar gentemot vad vi gör, tyvärr så går ekonomiska intressen före. Om människan bara ville stanna upp en stund och ta intryck, kanske någon skulle tänka efter innan man gör ingrepp i naturen.
Hoppas på det i alla fall. 😉

På tal om träd, brukar ni krama träd?.
Om inte,testa det är värt ett försök.
Att bara hålla runt ett träd och ta in den energi som strömmar igen trädet, man blir som ett med trädet i djupare mening.😀

#3: Det var nog länge sedan jag kramade ett träd, men jag ska tänka på det nästa gång jag är ute på promenad i naturen 😊 Träden brukar tyvärr ofta stå där det också finns en massa fästingar och jag går gärna inte så långt in i skogen pga det, men om jag tänker på det vid nästa promenad, så kanske jag upptäcker ett träd på ett passande ställe att krama 😊 Om jag skulle gå ut på gården utanför huset där vi bor och krama träden där skulle säkert grannarna undra vad jag sysslar med 😄

#4
Det fungerar lika bra att sitta eller stå med ryggen mot trädet, blunda och slappna av. Så tror jag inte att grannarna bryr sig speciellt mycket. 🤗

Ja, fästingar är inte så roliga.

#5: Ja så kan man ju också göra det. Tack för tipset 😊

#2:

Myror är fascinerande varelser. Att organisera så många arbetare och alla vet vad de ska göra skulle vara en utmaning till och med för människor. Det finns till och med myror som odlar svamp som föda och myror har en sorts flockintelligens. De kommunicerar via feromoner precis som hjärnceller överför informationer via kemiska signalsubstanser till varandra och man kan undra, har hela stacken ett eget medvetande?

Ja, skogsskövlingen är trist. Om jag kollar med google maps hur det ser ut i trakten där jag bodde som barn och ungdom i Sverige, så har halva skogen i den trakten blivit skövlad. Där står det nu en massa hus och man har byggt gator och motorväg. På ängarna där jag lekte som barn och där det fanns små bäckar och dammar med grodor och ödlor är det nuförtiden industriområde.

Det var för mig också länge sen som jag kramade ett träd. Men det är inte kramandet i sig som ger resonans från naturen, utan energin som är bakom, dvs. vad man känner i hjärtat och den kan man uttrycka i sina tankar och känslor.

Även när jag behandlar andra med reiki är det sällan som jag använder händerna och i stället blir det distansbehandlingar, även om personen som jag behandlar befinner sig brevid mig. Det är en annan sorts kontakt som går utöver det fysiska på en mycket djupare nivå än det fysiska.

#0:

Jag tycker inte det låter flummigt, och det är en nyttig övning.😊
Man finner så mycket frid och glädje i och av naturen. Det är som att man älskar den mer än sig själv, och då blir man också ett med den, som att gränserna suddas ut.

#4:

😂 ja, om dessa fästingar inte fanns. Men men, man får vaccinera sig och hålla koll på kroppen när man är ute och strövar i skog och mark.

#8:

Precis! Tack för att du beskrev det så bra. 🙂

#8: Ja Jag går alltid igenom hela kroppen när jag varit ute i naturen 😄

#9:

Det var så lite så 😊

#10:

Samma här 😄 sen håller jag också koll på benen under tiden jag är ute. Då kan man fånga upp sådana som inte krypit under kläderna än.

#3: Älskar träd…. kramar träd, sitter med ryggen mot träd…..De är så fantastiska….kraftfulla och så mycket mer…Än så. 💚

#12:

Ja och man kan lära av träd. Ett exempel, ju djupare rötter ett träd har, ju högre kan det växa upp mot himmeln. Det speglar vår egen energikropp. Bara om man har ett starkt rotchakra, kan man tillgodogöra sig energierna från de högre chakrorna.

Det finns en Schweizare som har träden som sina andliga lärare. Han heter Pierre Stutz och har skrivit böcker med rubriker som t.ex. "trädens andliga visdom". Här finns ett kort klipp av honom, tyvärr bara på tyska, men träden som finns med i klippet är helt fantastiska.

#12 #13
Javisst kan man lära sig träden.🙂
Jag kan uppleva att man dras till vissa träd. Det är som en dragningskraft, inte för att trädet behöver se speciellt ut, utan bara en i mängden av alla granar.
Tyvärr så är den granen borthuggen idag.
Ni kanske har någon liknande erfarenhet, eller något annat.

Vilket intressant inlägg Condor.😀

#14:

Tack! 🙂 Ja, här huggs det också ner träd. När husen här i trakten byggdes på 70-talet, var man så "intelligent" att plantera små granar 1,5 - 2 meter brevid husen. Idag är granarna jättestora och grenarna hänger över balkongerna och framför fönstrena.

När dom högg ner en gran brevid huset som vi bor i, hörde jag att någon i huset brevid sa till arbetarna att dom gärna kan hugga ner granen där grenarna hänger över deras balkong. Då svarade en av arbetarna att det där är en silvergran och den får dom inte hugga ner eftersom den är fridlyst. Där hade granen tur. 😄

#15
Ja, det var inte så smart att plantera granar så nära huset !! 😅