Det är intressant hur man kan se saker och ting från olika perspektiv. Hittade en text på en tysk sida som jag ville översätta och dela med mig av, för att ge er någonting att fundera på 😄😊

Det normala, alltså det egocentriska jaget säger: Jag äter äpplet. Det antar att personen som äter äpplet är den centrala instansen i sitt eget liv, som koordinerar, styr och centrerar detta liv. Detta perspektiv är så pass vanligt förekommande att man knappt inser att det finns ett alternativ till det, vars giltighet är lika svår att motbevisa.

Det alternativa perspektivet förhåller sig till det normala som en spegelbild. Enligt detta beslutar inte jag att äta äpplet, utan jag är ett verktyg för en verklighet som uttrycker sig genom äpplen, där att bli uppäten är en del av dess natur. För att fruktens väsen ska uppfyllas krävs det lämpliga äppelätare, som då tror att de själva har valt att äta äpplet av fri vilja. I verkligheten har deras behov, tuggredskap, tungor och lustar dock arrangerats av evolutionen så att de vid lämpligt tillfälle styrs av impulsen att äta ett äpple.