Skapa inte problem som inte existerar
Människan har en tendens att skapa problem som egentligen inte existerar. Det är som om vårt mänskliga sinne inte kan fungera utan problem.
Ett exempel på ett sådant problem är när vi känner rädsla och nervositet inför ett föreställningssamtal eller prov. Då skapar vi lätt massor av scenarier i våra huvuden över alla tänkbara frågor och söker svar och lösningar. Men så plågar vi bara oss själva. Eftersom provet eller samtalet ännu inte ägt rum finns det inga svar eller lösningar. Att göra icke-existerande problem till verkliga problem är som en "never-ending-story" där vi söker efter svar utan att finna några.
Det är inte som när vi står inför en matematisk uppgift som vi inte kan lösa på en gång. Det är ett verkligt problem, men bara på verkliga problem finns det lösningar. Vi kanske inte kommer på svaret omedelbart, men det betyder inte att det inte finns ett svar på uppgiften. Ibland kan det hända att vi har gått igenom alla möjligheter och varianter och till och med gått och lagt oss trötta, för att sedan vakna upp med svaret eller så hittar vi någon som hjälper oss med det. Det är möjligt när det handlar om verkliga problem.
Men för de problem som vi själva skapar finns inga lösningar och därför kan vi heller inte komma på de rätta svaren, hur mycket vi än grubblar och funderar.
De flesta av våra problem är självskapade problem som vi skulle må bättre av att vara utan. Vi kan spendera så mycket tid och energi på att tänka på alla möjliga scenarier och frågor, men de leder oss absolut ingenstans.
När vi skapar problem som inte existerar blockerar vi bara våra energier och hindrar det gudomliga från att verka genom oss när det behövs som mest, när det är dags att agera.
Så nästa gång du står inför ett problem som varken du själv eller någon annan kan hjälpa dig att lösa, så fundera på om det verkligen är ett äkta problem eller om det inte är ett självskapat problem som det inte finns något svar på.
#0:
Alla de scenarier som vi tänker ut i våra huvud är icke reala och existerar bara i huvudet. Över 90 % av det som vi är rädda för att det skulle kunna hända, händer inte.
Det är bara vi människor som har det problemet, eftersom vi har så många möjligheter i livet. Vi har en bättre förmåga att föreställa sig saker än djur, att skapa bilder i huvudet. Det är problemet med att ha en hjärna med 1,5 kilo, med 100 miljarder nevceller som kan skicka signaler till tusen andra celler med en hastighet av 300 km i timmen.
Skulle vi ha en mindre komplex hjärna, skulle vi inte ha det problemet. En mask har redan ett förutbestämt liv, att äta, föröka sig och bli uppäten och masken kan inte reflektera över sin framtid.
Skulle vi operera bort hälften av hjärnan, skulle vi inte ha det problemet. 😄
Tänker att enda syftet med icke reala problem är att ge oss möjligheten att gå bortom "problemen". Inte för att det löser dem, men för att det ger oss chansen att se genom dem som icke reala "hjärnspöken". Då kan de hända att de löser upp sig, och slutar att existera över huvud taget
Hade vi inga icke reala problem, och en inte tillräckligt komplex hjärna för att skapa dem, hade vi heller inget att lära oss gå bortom, och växa ifrån 😄
#2:
Ja, det ger oss chancen att växa genom att reflektera över våra hjärnspöken. Ett exempel är att Fata Morgana själv just hade sitt prov och kämpade mot dessa spöken. Sen kom insikten om att allt som dök upp i hennes huvud icke var realt. Det talade jag redan om för henne innan hon hade den insikten och förklarade hur hon blockerar sina energier. Men vad man talar om för en annan är inte samma sak som att erfara det och att reflektera över det.
Det är det som är skillnaden mellan människor som går en andlig väg och "vanliga" människor. Hennes kollegor var också nervösa men efter provet reflekterade dom nog inte över deras inre på samma sätt som Fata Morgana.
#3:
Ja, jag som alla har ju också mina hjärnspöken. Men det är som du skriver bra att reflektera, bli medveten, och växa av och om dem när man kan.
Ett bra råd är det.
Skapa inte problem som inte existerar!
What!!
Klart det gör ropar Skrik och Panik högt inuti.
De första gångerna de hör själva begreppet. För de vet inget annat.
För Skrik och Panik var så omedvetna om tanken på existensen utan hjärnspöken.
Hela livet var ju uppbyggt på tanke monster- katastrofer och Allt- precis allt som skulle kunna tänkas gå fel.
För när dessa tankefällor intog sin plats vaknade manipulationen till liv. Liksom rädslan att inte vara som alla andra -
Så de allra flesta av människorna på jorden.
De tror mer på sina tankar som skapar åsikter och separation - än vad de tror på det enkla och sanna som hjärtat viskar om. Och som under Tidensgång har tryckts undan och som har förminskats, förfulats och gömts undan…
Bara för att slippa stå där och verka konstig och annorlunda.
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
- Redigerat 2024-03-04 19:08 av Stjärnskott
#5: så sant som det var sagt.
#5: Ja så sant som det var sagt 🙂 Det är ju så som hela den här tankemekanism säkrar sin överlevnad, genom att skapa problem efter problem. Om det inte finns ett verkligt problem hittar den på nya problem, bara så kan den upprätthålla sig själv. Därför ropar Skrik och Panik så högt inuti 🙂
#7: Så glad jag blir. När jag blir förstådd i mina konstiga sätt att beskriva den mänskliga osynliga världen som lever inom 😇
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#8: Den världen är verkligen inte lätt att beskriva, men du gör det bra, på ditt poetiska och metaforiska sätt 😊
#9: Tack 🤗
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
Väldigt bra förklaringar ni har.😊
Som sagt dessa rädslor på alla de sätt och vis självskapande.
Snurrar letande, gömmer sig i en blank rustning, tror sig vara
skyddad för alla tänkbara problem man skapar.
I själva verket, en rostig rustning som visar sin nakenhet.
Rädd att förgås, uttittad och vill bara försvinna.
I från sin egen skugga som är så limmad omkring sig, så man
vet varken ut eller in.
Egot vill inte vara en nolla, utan bäst utåt sett.
#11: Tack, det sa du så bra. Att vara en nolla måste ju vara det värsta tänkbara scenariot för egot 😄😊