En vishetshistoria av okänd författare:

En dag kom en elev till zen mästaren. Han hade hört så mycket om den vise mannen att han verkligen ville studera hos honom. Han hade ordnat alla saker, bundit sitt paket och klättrat upp för berget, vilket hade kostat honom två dagars vandring till fots.

När den unga mannen kom till mästaren satt han i lotusställning på marken och drack te. Han hälsade honom översvallande och berättade vad han redan hade lärt sig. Sedan bad han honom om tillåtelse att fortsätta studera hos honom.

Mästaren log vänligt och sa: "Kom tillbaka om en månad."

Förvirrad av detta svar gick den unga mannen tillbaka till dalen. Han diskuterade med vänner och bekanta om varför mästaren hade skickat tillbaka honom. En månad senare besteg han berget igen och kom till mästaren som återigen satt och drack te.

Den här gången berättade eleven om alla hypoteser och antaganden som han och hans vänner hade om varför han hade skickat tillbaka honom. Och återigen bad han honom om tillåtelse att få lära sig av honom.

Mästaren log vänligt och sa: "Kom tillbaka om en månad."

Denna lek upprepades några gånger. Efter många misslyckade försök var det alltså efter att den unga mannen igen hade gett sig av för att gå till mästaren. När han den här gången kom till mästaren och fann honom igen te drickande, satte han sig mitt emot honom, log och sade ingenting.

Efter en stund gick mästaren in i sitt boende och kom tillbaka med en kopp. Han hällde upp te åt honom och sa: "Nu kan du stanna här så att jag kan lära dig. Jag kan inte fylla ett fullt kärl."