När vi föds, föds vi som nyfikna barn. Man är full av energi, kärlek till livet och nyfiken. Att vara nyfiken är förknippat med intresse, vakenhet och flexibilitet i sinnet. Man föds så att säga som en upptäckare. Som barn har man mod och förtroende att gå mot det okända för att upptäcka.

Att vara nyfiken betyder att vilja veta och att vara entusiastisk att upptäcka. Att vara nyfiken är hälsosamt, bra för hjärnan och minskar risken för depressioner. Men ofta går en stor del av nyfikenheten förlorad under livets lopp. Människor fastnar i deras rutiner, för dessa är bekväma och ger dom illusionen att vara i säkerhet.

Det är bekvämare och säkrare att gå den vanliga vägen till t.ex. jobbet, affären, krogen än att ta en liten omväg för att se hur det ser ut där. Och det är bekvämare och säkrare att gå på en andlig väg som många har gått på och där andra är vägledare.

Det är bara det att säkerhet är en illusion och bekvämligheten är det som har lagt sig över nyfikenheten. Jesus sa att man måste bli som barnen för att hamna i himmelsriket och dom är inte bekväma, utan nyfikna och entusiastiska.

Jesus sa dock inte hur man blir som barnen och jag vet heller inte hur man "blir" det, för jag har min nyfikenhet från barndomen fortfarande i behåll. Men jag tror att det handlar om att bli medveten att man inte riktigt lever om man bara följer rutiner av bekvämlighet i stället för att var nyfiken. Jag tror att man måste ha viljan att "börja leva" igen.

På den andliga vägen finns det dom som följer vad andra säger. Det är religioner, esoteriska läror och massor av new age läror där mycket är flum. De flesta väljer en väg och somliga växlar från en väg till en annan.

Men sen finns det en del människor (minoriteten) som inte följer andras vägar. En del kanske tittar på dom för att förstå dom, av ren nyfikenhet. Men väljer i stället att gå sin egen väg, den som hjärtat visar och av ren nyfikenhet att upptäcka och veta i stället för att tro. Himmelsriket är inget "ställe" utan ett medvetandetillstånd. Detta kan inte förmedlas med ord eller böcker, utan finns endast i sig själv att hitta. Men inte många har mod att lämna vägar som andra visar för dom och i stället titta i sig själv.