#0
Amen på det du skrivit.

Nu mera så stöter jag inte på detta fenomen så himla ofta längre. Men det fanns en tid när jag stångade huvudet blodigt (inte riktigt men nära på) inte bara i nyandlighet utan även i andra delar utav livet, typ privatliv och även i yrkes livet.
Jag tror det var Kay Pollack som skrev en bok vars namn jag nu glömt bort som införskaffades till jobbet om just positivt tänkande.

För om man pratar om problem - Då blir det problem och obehagliga situationer kan uppstå. (struts varning) (Konflikt rädsla)
Framförallt när det gäller förändringar. Det fanns liksom en trend att bara prata om det som var bra och hur det skulle kunna bli bättre.

Och i mitt huvud så tänkte jag att: Ja men om det är bra och inte finns något negativt - HUR ska någonting öht kunna bli bättre?
Det blev också väldigt märkbart i de trådar som jag följde ang personlig utveckling och newage Där jag klev stora steg ut ur,,,,,,,,

#1:

Tack! 🙂

Jag har stött på det här fenomenet i nyandliga kretsar sen över 30 år. Men har alltid varit skeptisk mot det, speciellt när jag såg hur människor utvecklades av det. Exempel att tala om för en annan att ha självorsakat sitt problem genom negativt tänkande är inget tecken på andlig utveckling, utan brist på empati och att bedöma omvärlden genom naiva dogmer.

Men när jag själv var nybörjare på den andliga vägen, träffade jag så många "kunniga och erfarna" människor och trodde också på den ena eller andra myten som de berättade. Jag såg dom som uppsatta människor och jag var ju bara nybörjare. Idag ser jag som som pajasar. 😄

#0:

"Sen kan man fundera eller meditera över om man reagerar med rätt mått på vissa situationer. Reagerar man överdrivet kan det ha med erfarrenheter att göra som ligger långt tillbaka i tiden. Att bli medveten om detta kan leda till att problemet försvinner eller man kan observera sig varje gång sådana situationer dyker upp. Då kanske man bemöter sin reaktion med 'aha, här har vi det igen' och man lugnar ner sig, tills problemet inte dyker upp längre."

Det här träffade. Jag lade ut en tråd på ett annat forum om andlighet, och fick en hel del upprörda kommentarer… När jag sedan bemötte en av dem och skrev åt det hållet du skriver här så blev jag kallad "b*tch".
Jag gick ur det forumet, och skönt kändes det. Det var liksom droppen.

De överreagerade starkt på det jag skrev, och hade behövt gjort och tänkt så som du skrev här!

#3: Det är ju så himla tråkigt att bli bemött på det viset….
Men de vet nog inte bättre än att skydda sin egen verklighet
så som egot är uppbyggt. Den flyr ju all form av smärtsam insikt…

#3:

Det är ju klart att dom som blev upprörda blev träffade på en öm tå. 😄 De ser sig förstås hellre som dom som "vet" än dom som blir vilseledna av flum. 😄

#3: Det hänt mig med, när jag skrivit på andra sajter, om att det inte alls handlar om att tränga bort negativa känslor och emotioner, utan om att acceptera dessa, att jag blivit kallad för negativ och för någon som sprider ut negativ energi 😄

#4, #5:

Ja men exakt.😊

#6:

Det är tråkigt det där, men inte alls förvånande.

#6:

Det där är ett typiskt exempel för omedvetenhet, att inte vara medveten om sin egen negativitet, när de bemöter dina argument genom att klassa dig negativ. Det är som C.G. Jung sa, att det som man tränger bort inte försvinner utan blir större.

Åh, rore sammanfattade det bra.
Under 90-talet gick jag några kurser. Där allt var överpositivt, minns speciellt en lärare som hankade ner på personer som hen inte gillade,. Med att säga att denne hade dåligt självförtroende. Men dom personer som föll hen ( med jättebra självförtroende hade alla möjligheter.

Då kommer jag in på självkänsla vs självförtroende. Med en bra självkänsla, så kan man bygga ett bra självförtroende.
Men utan eller dålig självkänsla, att bara bygga självförtroende på det. Är ingen bra kombination.

Det positiva behöver balanseras med det negativa och vice versa.

#9:

90-talet var tiden då alla sorters kurser inom andlighet men även flum boomade. 😊 Jag besökte själv diverse kurser på den tiden och jag missade ingen esoterikmässa. På den tiden lärde jag känna en massa människor och hörde alla dessa myter om t.ex. positivt tänkande. Tyckte man inte som dom, blev man klassad som negativ. 😄

Att följa vad som suggereras om positivt tänkande leder till dålig självkänsla och dåligt självförtroende. Varje gång negativa känslor eller emotioner dyker upp känner sig drabbade dåliga och sen tränger dom bort dessa känslor.

#10 Javisst är det så.

Jag vill även säga att dessa ämnen som ni tar upp, är jätteviktiga att belysa. För det finns allt för mycket flummiga personer som kan göra människor till nervvrak.
Tack för det.🙂

#11:

Tack! 🙂 Det är ett av våra syften med den här sajten, att vara ett alternativ till allt flum med etikett "andligt" som sprids ut och belysa det. Det finns också personer som inte gillar det, för man trampar ju på den ena eller andra ömma tån. Men kanske det får somliga att fundera och ifrågasätta vad somliga sprider ut.

#12:

Ja, ni gör ett väldigt bra jobb med sajten!🙂

Tack alla, det glädjer mig att höra. Men utan er, vore sajten ingenting 😊

#14:

instämmer! 😊