”Frågan är inte om det finns liv efter döden. Frågan är om man lever före döden”

Det här citatet av Osho fick mig att tänka på alla dessa frågor som människorna har ställt sig i tusentals år. Frågor om vad som händer efter den kliniska döden och även om vad som var innan vi föddes. Det handlar alltså nästan alltid bara om det som var innan och om det som kommer sen, men nästan ingen tänker på hur det är nu.

Själv skulle jag säga, att det inte alls handlar om före och efter, utan om vi nu är levande eller döda. Nu menar jag inte att vi skulle vara kliniskt döda i den bemärkelsen att vi skulle ha blivit förklarade som döda av en läkare, men ur ett andligt perspektiv är de flesta människor helt omedvetna om sin eviga och odödliga natur. Med andra ord lever de i omedvetenhet och inte i medvetenhet - de drömmer och är inte vakna – de är döda och inte levande.

Så länge man identifierar sig med sin kropp och med sitt förstånd är döden ett faktum. För någon gång kommer kroppen att dö och förståndet att sluta fungera, men om man vet vem man är kan man inte dö eftersom man inte längre identifierar sig med illusionen, utan med sin sanna och eviga natur. Man vet att det som man till sin sanna natur redan är, alltid har varit och alltid kommer att vara, aldrig kan dö. Det är alltså en fråga om hur medveten man är nu och inte om vad som kommer att hända sen.