Att leva andlighet i vardagen
En allmängiltig definition av begreppet andlighet är endast möjlig i begränsad omfattning. Grundidén om andlighet kan individuellt tolkas olika. Andlighet har inte någonting med religiös tro att göra och är inte en religion i sig. Det är en livsåskådning som handlar om livets högre mening.
Människor som lever konceptet andlighet integrerar detta i alla nivåer av sina liv. Andlighet behöver inte uttrycka sig i de stora sakerna. Det kan också flöda in i din vardag i form av små vanor och gester och läras in på detta sätt.
Ett par exempel:
Vandringar i naturen på ett sätt där man medvetet finner sitt inre lugn och sin inre frid.
Meditation: Denna andliga teknik hjälper dig att vara medveten om dig själv och din omgivning. Du koncentrerar dig på nuet och stannar här och nu.
Tacksamhet: Var medveten och tacksam om allt som du får i livet. Det kan vara vänner eller andra människor som gör någonting gott för dig, som är här när du behöver dom. Det kan vara partnern som ger dig lycka i livet. Det kan också vara småsaker som växten i blomkrukan som blommar, solen som skiner och värmer dig, dvs. allt som gör dig glad och lycklig. Betrakta alla dessa saker medvetet som en välsignelse och uppskatta det.
Generositet: Ge bort något ibland, gärna varje dag. Detta kan vara din tid genom att hjälpa någon. Eller slantar du ger till en tiggare. Låt någon som har bråttom gå först. Känn i dig själv vad som gör dig lyckligare, att få någonting, att ta ifrån någon någonting eller att ge och kunna hjälpa andra och göra någon glad. Alternativ 1 och 2 kanske tillfredställer ditt ego. Men bara alternativ 3 värmer hjärtat.
Självreflektion: Titta inåt i dig själv. Är du verkligen den som du tror att du är? Eller tror du att du är den som du vill vara? Fundera på vad som är drivkraften för dina handlingar och var ärlig till dig själv.
Det andliga livet består inte av att sträva efter skyarna i himlen, utan just av sådana här småsaker.
#0:
Vilket bra inlägg. Precis så här ser jag på det också.
#1:
Tack! Speciellt självreflektionen är viktig, att veta vad som är drivkraften för sina handllingar. Förståndet och egot kan också fatta beslutet, att nu gör jag si eller så för att leva ett andligt liv, att "vara god", att hjälpa andra, att syssla med healing och allt det där som passar in i detta Kliché .
Men frågan är vad som kommer från förståndet, egot och vad som verkligen kommer från hjärtat.
#2:
Ja, exakt. Det är nog det viktigaste egentligen, att leva utifrån hjärtat. Men det är lätt att förståndet och egot tar över ibland, speciellt om man kanske inte är så erfaren på den andliga vägen (det händer även mig titt som tätt).
Det du skrev om tacksamhet var också fint… Det passar på något sätt in i det jag skrev i "Vad man kan ge…" Att vara tacksam för, och se det man verkligen får, i stället för att bara se det man tror att man inte får.
#3:
Ja, många betraktar vissa saker som man får och har som en självklarhet, utan att tänka på att många inte får och har dessa saker.