Emotional intelligens
Emotional intelligens är en psykologisk term som myntades av psykologerna John D Mayer och Peter Salovey. Psykologen Daniel Goleman skrev en bok om det 1995 som heter "emotional intelligence" som på svenska heter "känslans intelligens".
Det är också intressant för alla som går på en andlig väg, för att utveckla sin personlighet och hantera sitt liv.
Det handlar om att känna igen och acceptera sina emotioner när dom uppträder. Många människor försöker att undvika och bekämpa oänskade emotioner. Men i så fall lär man inte känna sig själv och att förstå sina känslor.
Men om man observerar sig själv och accepterr sina emotioner, kan man lära att hantera dessa känslor, så att man varken dramatiserar en situation eller bagatelliserar den. Emotional intelligens innebär att man själv kan lugna ner sig när man är mer rädd än vad situationen ger anledning till att vara rädd. Det samma gäller för andra emotioner som t.ex. ilska och besvikelser.
Man kan lära att använda sig av sina emotioner för att motivera sig själv. I stället för att vara besviken om man inte har framgång med någonting som man gör, kan man motivera sig till att kämpa mer för sin sak.
Vem som observerar sig själv, som förstår och accepterar sina emotioner, kan lättare känna igen andra människors känslor och anledningen till deras känslor pga deras dolda signaler som de sänder ut. Signaler som t.ex. ansiktsuttryck, kroppshållning, röst och rörelser.
Att utveckla sin emotionala intelligens gör livet lättare och leder till mer självacceptans som i sin tur leder till mer empati för andra människor.
![[snowy_]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Det är detta som är svårt på internet:
"Signaler som t.ex. ansiktsuttryck, kroppshållning, röst och rörelser."
Alla dolda signaler man tycker sig uppfatta via internet får man nästan avfärda.😊
#1:
På internätet uttrycker sig emotioner pga det som skrivs. Sen finns det förstås smilies, men dom kan man inte lita på, för man kan klicka på en skrattande smily fast man kanske är sur.
#2: Ja, exakt. Därför jag själv har haft lite svårt för forum, lätt att misstolka. Men som sagt, nästan bäst att bara ignorera vad man tänker som inte står i klartext…
#0 Bra skrivet inlägg 😊
För att acceptera sina emotioner, så tänker jag att man måste vara helt ärlig med sig själv och att det är det som är det svåra, dvs att erkänna inför sig själv att det är ens egna emotioner och inte andra människors emotioner. För ofta vill vi ju överföra dem på andra eller åtminstone ge andra skulden för våra emotioner. Så där är det viktigt att vi iakttar oss själva och verkligen erkänner emotionerna som våra egna när vi har dom, för att sedan kunna acceptera dem.
#3: Jag skulle säga att det är det allra bästa, att ignorera vad man tänker som inte står i klartext eller som du skrev i inlägg 1, dvs att avfärda alla dolda signaler man tycker sig uppfatta, för saker och ting är verkligen sällan så som man tror 😊
#5: Nej, och rätt ofta är det svårt. Men det brukar hjälpa att få träna och utsättas för situationen återkommande.
Ja jag håller med dig om att det är svårt, det är svårt även för mig. Men jag tänker att det är där "konsten att lyssna" kommer med in i spelet, dvs att försöka lära sig se skillnaden mellan det som verkligen står skrivet och mellan det som kommer ur en själv och där är självobservation till en stor hjälp. Jag tror att med tiden som vi vandrar den här vägen så blir vi bara bättre och bättre på det och som du säger hjälper det oss när vi utsätts för situationen återkommande. Till sist märker vi efter vilka mönster vi själva reagerar och så kan vi smyga oss på oss själva 😊
Jo, egentligen utsätts man nog alltid för samma slags situationer. Kanske är det verklig karma?
#8:
Nja, vissa situationer uppstår ju pga reaktionsmönster, för att man inte uppfattar en sak rätt och reagerar på sättet som man uppfattar saken på.
#9:
Man har ju ett inlärt mönster att bete sig, som du säger, från uppväxt/kanske hur ens kropp/hjärna/sinne utvecklats. Det är nästan som man får programmera om sig, eller släppa alla program man programmeras med tidigare
#10:
Ja, det är en del av den andliga vägen, att bli sig själv i stället för det som man har blivit programmerat till.
Emonationalitet har hög intelligens , känslor ljuger aldrig.
#12:
Men tror du att känslor och emotioner alltid speglar den objektiva sanningen och reagerar lämpligt på varje situation och i enlighet med situationen?
Ta t.ex. en fotbollspelare som inte gillar att domaren gav honom ett gult kort och kallar honom en idiot. Sen får han ett gul-rött kort för det och hans lag förlorar pga hans emotionala reaktion. Var det emotionalt intelligent?
Alla har förmågan att bli fri sin egen programminering
detta går bara att utföra av en själv.
Om vi själv har gett tillåtelse att bli programmerade.
Alternativet är att ge er själv tillåtelse att
bli av programmerade.
#14:
Ja, det handlar om att iaktaga sig själv för att bli medveten om sina programmeringar. Det är psykologiskt arbete. Men emotionala intelligens innebär inte bara att befria sig från sina programmeringar, även om det är dessa programmeringar som ibland reagerar.
Fortsätter vi med exemplet fotbollspelaren som fick rött kort. Kanske det verkligen var fel beslut att domaren gav honom det första gula kortet och det gjorde honom sur. Det spelar ingen roll om domaren gjorde rätt eler fel, utan det enda som spelar en roll är hur han hanterar sin ilska och frustration. Om han kallar domaren för en idiot, måste han ju vara medveten om att han blir utvisad. Kallar han honom ändå för en idiot är det inget tecken på emotional intelligens.
Emotional intelligens skulle vara om hans ilska motiverar honom att kämpa på. Emotioner är energi. Man kan styra energin åt det destruktiva hållet men även mot det konstruktiva hållet. Att lära att styra åt det kontruktiva hållet är emotional intelligens. Emotional intelligens har ingenting med kunskap att göra. Man kan vara hur påläst och kunnig som helst , kunna lösa de mest invecklade mathematiska uppgifter, men ändå reagera emotionalt som en idiot på vissa situationer.
Starta ny diskussion