Den sista stora blockeringen
Orginalinlägg: länk
Jag sålde min bil i förrgår. När jag kom hem (gick i över en timme för att komma hem) tog jag en huvudvärkstablett och satte mig för att meditera.
Det var som att halsområdet (främst ryggraden) liksom expanderade energimässigt och sedan slappnade av tillbaka till sitt naturliga tillstånd.
Min bil har varit en belastning hos mig länge och när jag äntligen släppte den… Löste sig den sista stora blockeringen upp.
Det finns fortfarande en viss spänning i mitt huvud, men jag tror att detta också har att göra med några mindre förändringar i mitt liv. Omarrangemang, saker som funnits i mitt undermedvetna men som jag inte har uppmärksammat.

Ja, jag klarar mig fint utan bil. Är så bra buss och tågförbindelser här, och runt i min lilla stad passar det att cykla och promenera.
Der var en fin mindre bil. Peugeot 206. Men fick hyfsat mycket för den pga skicket. Det har känts lite ovant de första dagarna, men också en stor lättnad för mig.
Jag har tyckt om bilen, men tror att någon annan har mycket bättre användning för den 😊

#2:
Också skönt att få lite pengar i tider som dessa. Det lugnar nog sinnet att ha en liten reserv pengar på lager.
#0: Då måste det vara skönt att ha blivit av med bilen, om den ändå bara var till en last för dig och om du ändå inte behöver den 😊
Precis. Hade turen att kunna sälja till en familjemedlem också, som var i stort behov av bil. Så det var perfekt för båda 😁
Men när spänningen/blockeringen släppte vid nacken, så att säga, så började det snart göra ont på något sätt i hela kroppen. Nacken nästan skakade upp och ned. Kändes nästan som det blödde inom mig (vilket det ju så klart inte gjorde). Men som tur är har det helt lagt sig nu. Kanske blev "energierna" så höga så att min kropp reagerade så?
- Redigerat 2022-09-11, 13:00 av [snowy_]

#5:
Blockeringar binder energi, eftersom det krävs energi för att blockera sig (muskelspänningarna). När blockeringar släpper, är det meningen att energin från dessa ska flyta ut ur kroppen via fotsulorna. Därför är det viktigt att vara bra jordad. Annars kan det hända att det blockerar på ett annat ställe.
#6:
Okej, så pass. Bra att veta!

Tänk så mycket energi prylar kan ta ifrån en!
Kram
"En dag ska vi dö, men alla andra dagar ska vi leva"
#8: Ja, det verkar så 😊
Kram

Men det är inte prylarna i sig som är problemet, utan vilken relation som man har till prylarna. Det kostar energi att klamra sig fast vid saker och inte alltid är det prylar som man klamrar sig fast vid.
#10:
Så är det ju. Men det var som att handlingen att sälja bilen t ex fick den här kopplingen, eller relationen att brytas/förändras. Om jag skulle skaffa en bil längre fram i tiden, skulle säkert min relation då till den vara ganska annorlunda.
Man kan ju även klamra sig fast vid personer ex. Det kan jag personligen vara ganska bra på. Men man måste ju "gå genom leran, för att komma ur leran", osv.

Att klamra sig fast vid personer utmattar inte bara en själv, utan även personen som man klamrar sig fast vid.
Det där med bilarna är en sån där grej. Jag köpte en billig bil med 5 år garanti, som inte behöver mycket bensin och som inte kostar mycket försäkring. Allt bara för att slippa undan så billigt som möjligt.
Den är ganska slö och för mig bara ett "bruksföremål" för att ta sig från ett ställe till ett annat med så lite pengar som möjligt. Ingen anledning till att klama sig fast vid den. Men om jag skulle ha en Ferrari skulle det nog se annorlunda ut. Det skulle vara en utmaning för mig. 😄 Jag hoppas att jag nån gång konfronteras med den utmaningen. 😁
Nej, en Ferrari/Mustang/Porsche mm vore ju kul att ha. Men då hade nån annan gärna fått sköta om den (serva, besikta, och allt). Men har man råd med en sån bil har man säkert råd att lämna in på verkstad för allt om man vill😁

#13:
Jag låter ändå verkstaden sköta om allt, oavsett vilken bil som jag har. 😄 Förr i tiden kunde duktiga människor laga det ena eller andra själva, men nuförtiden går ju allt över datorn och elektroniken. Man klarar sig heller inte med en verktygslåda längre.
Men jag skulle inte kunna se Ferrarin som ett bruksföremål att ta sig från ett ställe till ett annat, utan som en leksak för vuxna, som man säkert har en emotional-energetisk bindning till. Det skulle nog vara en utmaning på den andliga vägen, att lösa upp den bindningen. 😁 Klarar man att göra sig av med den utan att vara ledsen, har man klarat av utmaningen. Det är nog inte så lätt om man har drömt om en Ferrari hela livet.
#14:
Ja, min bil var ju över 15 år, så den kunde man fixa lite med. Men nyare bilar går det väl knappt att byta glödlampor på 😛
Sant, hade man en sån bil hade den kanske mest få stå i garaget och köras med ibland.

#15:
Här ser du en som gjorde sig av med en "stor blockering". 😁😄
https://nypost.com/2022/09/15/patagonia-founder-yvon-chouinard-to-give-away-his-company/
#16:
Ja det var säkert en lättnad 😉