Etikettandlig-utveckling
Läst 178 ggr
FataMorgana
2021-10-31, 16:02

Vad är kärlek?

Är det bara vackra ord, där man berättar för andra hur mycket man hyllar dem och hur mycket man älskar dem? Är det att komma med smileys i form av hjärtan och blommor där man nästan lägger sig på knä framför andra för att berömma dem och skänka dem sin tacksamhet?

Jag får känslan när jag tittar omkring på olika youtube-kanaler och läser kommentarerna under klippen att kärlek bara handlar om vackra smickrande ord som man ska ösa varandra med och att allt ifrågasättande och kritiskt tänkande klassas som något kärlekslöst.

Men inte var väl Jesus kärlekslös när han sa: "Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni stänger himmelriket för människorna. Själva går ni inte in, och dem som vill komma in hindrar ni från att komma in"*

Nej, han var inte kärlekslös, utan det var av ren kärlek för sina medmänniskor som fick honom att säga detta. Han såg hur de skriftlärda hade satt sig på alldeles för höga hästar och att de själva inte levde som de lärde. Allt vad de gjorde, gjorde de för att andra skulle lägga märke till dem. De rengjorde bara bägaren på utsidan, men inte på insidan. Inuti var de fulla av ärelystnad.

På samma sätt kan man säga att det förehåller sig med många av dagens "andliga vägledare". De talar om kärlek, utan att själva vara kärleksfulla. De kräver av andra att de ska jobba på sig själva, utan att själva ha gjort det. De talar om himmelriket, utan att ha upptäckt himmelriket inom sig. De talar om bliss och harmoni, men utan att själva vara i bliss och harmoni.

När man konfronterar dem med kritiska frågor hur snällt och vänligt man än gör det, så är det plötsligt slut med deras kärlek. I stället blockerar de en och kommer med personangrepp. De kallar ens energier för negativa och låga, för om man inte sväljer allt de säger med hull och hår, så måste man ju vara negativ. Positiv är man bara om man kommer med hjärtan blommor och hyllningar och om man inte tänker själv.

Men det är inte kärlek enligt mig. Kärlek är för mig något villkorslöst. Kärlek är att verkligen älska alla lika mycket och att behandla alla lika väl, även människor med kritiska frågor. Kärlek är att ta emot alla med öppna armar och att se det gudomliga i var och en och att behandla folk som de gudomliga varelser de verkligen är.

Men klart, att om någon gör andra människor illa, att vi t.ex kan behöva låsa in personen. Inte för att vi vill honom något illa, utan bara för att rädda andra. På samma sätt kan vi ibland behöva sätta din charlataner och andra lurendrejare, inte för att vi skulle vilja dem något illa, men snarare för att skydda andra.

Att kunna svara på kritiska frågor är också ett tecken på andlig mognad. En mognad som en andlig vägledare egentligen borde ha. Kan han inte hantera kritiska frågor är han ännu inte mogen att vägleda andra och kan han inte älska dem lika mycket som de som kommer med vackra ord vet han inte vad kärlek är.

Det är inget fel, inget negativt eller kärlekslöst med att ifrågasätta andra och att ställa kritiska frågor, utan det är en viktig sak på vår andliga väg, att vi vågar göra det och att vi inte sväljer allt som andra talar om för oss. Det är inte meningen att vi ska bli till några andliga slavar utan egen uppfattning och erfarenhet och som blint följer andra. Och ser vi att någon lurar och vilseleder andra är det också av kärlek vi agerar om vi sätter stopp för det.

Att bara komma med vackra och kärleksfulla ord, hjälper oss inte till att utvecklas, men det gör vårt ifrågasättande och vårt kritiska tänkande. Med andra ord är det bara positivt att ifrågasätta och tänka kritiskt och kan gärna därför ses med kärleksfulla ögon.

Condor
2021-10-31, 16:33
#1

#0:

Jag tänker mest på "sannings"rörelsen när jag läser det här. Det som Jesus sa, passar bra in på dom. Kärlek är någonting som man känner i hjärtat och har ingenting med ord, hjärtan och smilies att göra. Vem som talar för mycket om kärlek brukar inte ha den i sig och kompenserar detta med ord.

Problemet som de har med kritiska frågor är att dessa kan få folk att tänka efter. Det brukar inte vara önskvärt i sådana rörelser. Om man får hyllningar av andra, får man andras energi och kärlek. Det är det som de är ute efter, eftersom de sjäva har för lite av det. De är så att säga energivampyrer som egentligen inte vet vad kärlek är. Det visar de när de kräver kärlek av andra, som om man skulle kunna kräva kärlek. Vem som har kärleken i sig är inte beroende av att få kärlek av andra. Som redan Osha sa är kärlek en kejsare och ingen tiggare.

Condor
2021-11-01, 11:49
#2

Här har jag översatt en text om kärlek av Osho. Det är en mycket lång text, men jag lovar att det lönar sig att läsa den, i alla fall för den som går eller vill gå på en andlig väg:

Det finns en enorm spänning i det mänskliga sinnet, och den spänningen har nått en nivå som gränsar till galenskap. Denna spänning måste släppas, och förutom det saknar det mänskliga hjärtat all kärlek. Ett samhälle som har förlorat sitt hjärta, en tid eller epok då alla som ligger varmt om hjärtat har blivit försvagade, har förlorat allt som är gott, sant och vackert. Om vi ​​vill bjuda in det goda, det sanna och det vackra i vårt liv, finns det ingen väg runt att först anpassa våra hjärtan till kärlek igen.

Kärlek är medlet för att ställa in hjärtan för att producera musik. Av denna anledning är kärlek lika med bön för mig: För mig är kärlek den väg som leder till det gudomliga. För mig är kärleken och det gudomliga detsamma. Att be utan kärlek är falskt, ihåligt, meningslöst. Utan kärlek har böner inget värde. Och utan kärlek kommer ingen som är intresserad av resan till det gudomliga någonsin att lyckas nå det ultimata och högsta. Kärlek är medlet som får hjärtan att sjunga. För att göra detta måste du förstå några saker om kärlek.
Först illusionen att ni alla tror att ni redan vet vad kärlek är. Denna illusion gör enorm skada; för att uppnå eller väcka något som du tror att du redan vet, kommer du aldrig att lyfta ett finger.

Men det man förbiser är det faktum att den som har lärt känna kärleken, samtidigt också har fått förmågan att känna igen det gudomliga. Den som vet vad kärlek betyder behöver inte se något annat i livet. Men vad du är gjord av har du ingen aning om; allt väntar bara på att bli erkäntSå det du tror är kärlek är förmodligen inte kärlek. Du kallade något annat kärlek och hur kan du, så länge du är föremål för detta bedrägeri, så hysa tanken att du redan vet allt om kärlek, komma på idén att vilja förstå och uppleva den?

Så det här är det första man ska förstå, nämligen att man fortfarande inte har en aning om vad kärlek är.

Ingen av er kan älska eftersom det inte finns någon kärlek inom er. När du säger till någon: "Jag älskar dig!", ger du i princip inte kärlek, utan ber om kärlek. Ni ber alla bara om kärlek och hur kan någon som ber om kärlek själv ge kärlek? Hur kunde tiggare vara kejsare? Hur kunde människor som tigger om kärlek vara kärleksgivare?

Ni ber alla varandra om kärlek. Innerst inne är du tiggare som ber någon att älska dig. Hustrun ber sin man om kärlek, mannen ber sin fru om kärlek, modern frågar sin son, sonen sin mor; Vänner ber vänner om kärlek. Ni ber alla varandra om kärlek, oavsett att vännen ni ber om kärlek själv ber om det. Ni är som två tiggare som står framför varandra och håller fram sin tiggarskål.

Så länge någon fortfarande tigger om kärlek, kan han inte ge kärlek själv, eftersom blotta begäran är ett tecken på att han inte har någon källa till kärlek i sig. Varför skulle han annars behöva be om kärlek utifrån? Endast de som har vuxit bortom behovet av att be om kärlek kan ge kärlek. Kärlek betyder att dela, inte tigga. Kärleken är en kejsare, hon är ingen tiggare. Kärlek vet inget annat än att ge, den vet ingenting om att be.

Vet du vad kärlek är Den kärlek du ber om varandra kan inte vara kärlek. Och kom ihåg: Den som ber om kärlek kommer aldrig att få en gnista av kärlek i den här världen. En av grundlagarna, en av livets eviga lagar är: Den som ber om kärlek kommer aldrig att få det i livet.

Kärleken knackar bara på dörren till ett hus från vilket behovet av kärlek har försvunnit. Kärleken regnar i överflöd över huset till den som har slutat tigga om kärlek.

Men inte en droppe regn kommer att falla över huset till dem som fortfarande längtar efter kärlek. Kärlek flödar aldrig till ett vädjande hjärta. Det bedjande hjärtat har inte den gästfrihet som krävs för att kärleken ska kunna komma in. Bara ett delande hjärta, ett givande hjärta, kan bjuda in kärleken att knacka på dess dörr och säga: Öppna dörren, jag är däHar kärlek någonsin knackat på din dörr Nej. För tills nu har du inte kunnat ge kärlek. Och kom också ihåg att allt du ger kommer tillbaka till dig. En av livets eviga lagar är att allt vi ger kommer tillbaka till oss.

Hela världen är en enda vägg av ekon: du ger hat och du får tillbaka hat; du ger ilska och ilska du får tillbaka; du misshandlar andra och ditt övergrepp kommer att falla tillbaka på dig; du sår törnen och törnen ska du skörda. Allt du har gett kommer tillbaka till dig, kommer tillbaka till dig på otaliga sätt. Och när du delar kärlek kommer du att få gränslös kärlek tillbaka. Om kärleken ännu inte har återvänt till dig på otaliga sätt, vet: Anledningen är att du aldrig har gett kärlek.

Men hur ska man kunna ge kärlek? Du har inget att ge. Om du hade kärlek, behövde du inte gå dörr till dörr och be om den. Varför blir ni tiggare som vandrar från plats till plats? Varför ber du om kärlek? Ni är alla tiggare och ni fortsätter att tigga andra tiggare om något de inte har. Och får man inte det blir man ledsen, då gråter man och stönar och har en känsla av att man inte får kärlek.

Kärlek är inget som kan fås utifrån. Kärlek är musiken i ditt inre. Ingen kan ge dig kärlek. Kärlek kan uppstå i dig, men den kan inte erhållas utifrån. Ingenstans finns det en butik, en marknad, en försäljare där man kan köpa kärlek. Du kan inte köpa kärlek till vilket pris som helst.

Kärlek är en inre blomning. Det uppstår inifrån, från en latent energi. Men vi letar alla efter kärlek där ute, en helt missriktad och meningslös strävan.Sök efter kärlek i dig själv Du kan inte ens föreställa dig att det kan finnas något sådant som kärlek i dig, för man tror alltid att kärlek kräver en partner. Man föreställer sig alltid någon annan omedelbart, utanför en själv, och eftersom du inte kan minnas att kärlek någonsin steg i dig, väcks din kärleksenergi aldrig. Du vet inte om att du alltid är ute och ber om något som du redan har inom dig. Och eftersom du förväntar dig det utifrån ser du aldrig inuti. Så det som kunde ha uppstått i dig uppstår aldrig.

Kärlek är den verkliga skatten som varje individ föds med. Människan föds inte med pengar, pengar är en social ansamling. Men människan föds med kärlek. Det är hans förstfödslorätt, det är hans individuella hemgift, det finns i honom. Hon är en följeslagare som ställs vid hans sida under förlossningen och som har följt med honom från början. Men väldigt få har turen att blicka inåt och känna igen var kärleken finns, hur man hittar den och hur man utvecklar den. Så du är född, men din skatt förblir oupptäckt. Ja, det upptäcks inte ens och så tigger man från dörr till dörr och räcker ut händerna mot andra för att man behöver kärlek.

Hela världen är fylld av bara en önskan: efter kärlek. Och hela världen känner bara till ett klagomål: "Jag får inte tillräckligt med kärlek!" Och om du inte får kärlek, kastar du ingen kärlek till andra framför dig. Hustrun säger till sin man: ”Något är fel på dig. Inte konstigt att jag inte får kärlek."Mannen säger till sin fru:" Något är fel på dig; vad konstigt att jag inte får kärlek där!” Och ingen undrar ens om det någonsin var möjligt att få kärlek utifrån.

Kärlek är skatten inom oss, och kärlek är själva hjärtats musik.

Musiken i det mänskliga hjärtat är svårt störd: musiken för vilken den skapades hörs ingenstans. Hur får du den här musiken att låta? Vilket hinder står i vägen för att den här musiken inte låter? Vad är det för hinder som hindrar det från att hända? Har du någonsin tänkt på det här hindret? Har du någonsin undrat vad det här kan handla om?

Inom dig kan det bara finnas två röster, jagets röst eller kärlekens röst. Kärlekens röst kan inte höras hos dem som är fyllda med jagets röst. Och den som är fylld av kärlekens röst, jagets röst kan inte höras i honom. De finns ingenstans att hitta samtidigt, det är omöjligt.
Kärleken har ännu inte vaknat inom dig, så du kan bara någonsin höra ekot av ditt jag inom dig själv. Och först med denna förstapersonsröst säger du då: »Jag vill älska! Jag vill ge kärlek, jag vill ta emot kärlek.»Ja, är du övergiven av alla goda andar? Det har aldrig funnits något liknande en relation mellan mig och kärleken. Och så fortsätter jag att berätta något om kärleken och säger: "Jag vill be, jag vill hitta Gud, jag vill bli fri!"

Jaget i sig är frånvaron av kärlek. Mitt namn är brist på kärlek. Och ju mer du stärker denna röst av dig själv, desto mindre kommer du att kunna hitta kärlek i dig själv. Ju mer ego, desto mindre kärlek. Och när egot är totalt dör kärleken totalt. Det kan inte finnas någon kärlek i dig, för när du går in i dig kommer du bara att kunna höra ekot av ditt jags röst där, dygnet runt. Du andas med denna mig, du dricker vatten med denna mig, du går till kyrkan med denna jag. Vad finns det mer i ditt liv förutom detta jag?

Dina kläder är ditt jags kläder, din position är ditt jags position, din kunskap är kunskapen om dig själv, din andliga övning, dina goda gärningar är ditt jags goda gärningar, ditt allt, till och med din meditation är stilla den där meditationen av dig själv. Med svullna bröst säger du till dig själv: ”Jag är någon som mediterar! Jag är inte en vanlig människa, jag är inte en vanlig människa, jag är en mediterare! Jag är en hjälpare! Jag vet mycket! Jag är rik! Jag är den här, jag är den…"

Kärlek kan aldrig flytta in i huset som du har byggt kring detta jag. Och då kommer musiken som kunde leda hjärtat till dess innersta centrum, som kunde lära det livets sanningar, aldrig låta. Om denna dörr inte öppnas förblir den alltid låst.
Du måste en gång för alla inse hur starkt ditt ego är, hur djupt det går. Och du måste tydligt skilja på om du vill ge den ännu mer kraft, om du vill fördjupa den ännu mer, om du bara vill göra den starkare från dag till dag. Och om du själv gör det starkare, släpp då allt hopp om att kärleken någonsin kommer att stiga i dig eller att den hårt bundna kärleken kan lossas eller att kärlekens skatt blir tillgänglig för dig. Ge upp att ens tänka på det. Så det är bara uteslutet.

Det är därför jag inte ber dig att vara kärleksfull alls. För egot kan lätt säga "jag är en älskare" och "jag älskar!"
Kärleken som kommer från egot är helt falsk. Det är därför jag säger att all din kärlek inte är verklig; eftersom det kommer från egot, är det skuggan av egot. Och glöm inte att kärlek som kommer från egot är farligare än hat. För hatet är omisskännligt, omedelbart och okomplicerat, men en kärlek som dyker upp med en mask kommer att vara svår att känna igen.
Om du är älskad med en kärlek som kommer från egot kommer du efter ett tag att känna att du är sammanflätad med järnkedjor istället för kärleksfulla armar. Efter ett tag kommer du att inse att en kärlek som gör dig vackra tal och sjunger vackra sånger och sänder ut förföriska signaler, att sådana söta sånger är fulla av gift. Och om en kärlek som kommer i form av blommor bara är skuggan av egot, då kommer du att upptäcka att du kommer att bli stucken av törnen så fort du rör vid dessa blommor.

Vill du fånga fisk lägger du först ett bete på fiskkroken. Egot vill ha andra i sin makt, det vill äga dem, så det genomborrar dem djupt med sin krok på vilken kärleken sitter som bete. Och så många människor hamnar i smärta och lidande på grund av sina illusioner i kärlek. Inte ens i helvetet lider så många människor så mycket. Och hela jorden, hela mänskligheten, lider av denna imaginära kärlek. Men du har fortfarande inte förstått att kärlek som kommer från egot inte är verklig. Endast på detta sätt kunde detta helvete uppstå.

En kärlek bakom vilken egot gömmer sig är en sorts svartsjuka. Och det är därför ingen är så avundsjuk som de älskande. Kärleken bakom egot är bara en konspiration och ett knep att ta över den andre. Jag säger konspiration: detta är det enda sättet att förklara varför ingen kan vara så kvävande som någon som säger att han älskar dig. Det kan bara komma till detta på grund av den förmodade kärleken som kommer från egot. Och i grunden är inget förhållande möjligt mellan kärlek och ego.
Så en religiös person är inte någon som söker efter Gud; en religiös person är en som går på jakt efter sitt ego, och ju mer han ser sig omkring efter honom, desto mer kommer han att upptäcka att detta hans ego inte existerar alls! Och den dagen då egot inte längre finns där, samma dag öppnas dörren bakom vilken kärleken döljer sig för honom.

Så detta är den sista nyckeln: hitta dig själv, inte det gudomliga.

Du har inte ens en aning om den ultimata och högsta varelsen. Gå inte på jakt efter det gudomliga för du har ingen aning om vad det gudomliga är. Hur ska du leta efter något som du inte ens har en aning om? Var vill du hitta någon som du inte har en adress till? Var vill du hitta någon du inte har någon information om? Var vill du leta efter någon som inte har någon början och inget slut, någon vars var du inte har någon aning om? Du kommer att bli galen! Du vet inte var du ska leta. Men du vet en sak: du vet vem du är. Så först och främst måste du hitta detta jag, se vad det är exakt, var det är och vem det är. Och i ditt sökande efter det kommer du att bli förvånad över att finna att detta jag inte existerar alls, att det var en fullständig vanföreställning. Du föreställde dig bara att det fanns ett jag. Det var en illusion som du hade närt.
En dag kommer du att upptäcka att detta jag är ingen alls, det finns ingen där! Det finns bara djup tystnad och frid, men det finns inget jag. Och den dagen du inser att det inte finns något jag i dig, har du känt igen helheten, det som verkligen finns där: varat, existensen, det gudomliga.

Detta är den enda anledningen till att jag säger att kärlek är dörren till det gudomliga och egot är dörren till okunnighet. Kärlek är dörren till ljuset och egot är dörren till mörkret. Jag var fortfarande tvungen att säga det här sista. Utforska kärlek ur denna synvinkel. Denna utforskningsresa börjar med egot och kommer att sluta med kärlekens ankomst.

Forskning i denna riktning är därför viktig. Finns denna skugga av ego verkligen, existerar detta ego verkligen? Personen som ger sig ut på denna forskningsresa kommer inte bara att hitta något jag, utan kommer också fram till det gudomliga. De som är kedjade vid jagets tortyrpåle kommer inte att kunna ge sig ut i det gudomliga havet.

Det var det sista jag hade att säga till dig. Egentligen är detta det allra första och allra sista att säga. Jag är den första i en människas liv och jag är den sista. De som är kedjade vid egot lider av smärta och efter att de har befriat sig från egot når de lycka. Det finns ingen historia, ingen saga förutom jag. Det finns ingen dröm förutom jag. Det finns ingen lögn utom jag.

Sök efter detta jag och portarna till lycka kan öppnas. När väl egots klippa är krossad, kommer kärlekens källor att börja forsa. Då kommer hjärtat att fyllas av kärlekens musik. När hjärtat fylls av kärlek börjar en ny resa som är svår att beskriva med ord. Denna resa tar dig till livets centrum.

Håll dig nu vaken i tio minuter och lyssna väldigt tyst på alla ljud runt omkring dig. Förbli medveten inom dig själv. Håll dig vaken inombords och fortsätt att lyssna i tysthet. Bara lyssna. Lyssna på kvällens tystnad. Och medan du lyssnar kommer ett djupt tomrum att sprida sig …

Starta en egen diskussionssajt!

För föreningen, klubben, klassen, skolan, bloggen, hobbyn, intresset, spelklanen, familjen, kompisgänget, bostadsrättsföreningen, samfälligheten...

Kom igång på några minuter. Gratis förstås!

FataMorgana
2021-11-01, 17:52
#3

"Att älska dem som älskar dig är lätt. Att älska dem som inte älskar dig är inte så enkelt. Om du vill förändra någon, föregå med ett gott exempel. Visa mer vänlighet, mer förståelse, mer kärlek. Det har en säker effekt. Till de som inte är snälla, visa vänlighet. Till de som är elaka, visa storhet i hjärtat."

~ Yogananda

[vykke]
2021-11-09, 22:42
#4

Jag tror kärlek är ett inre stadium, inom dig själv. Du inser det när egot har upplösts

Condor
2021-11-10, 09:06
#5

#4:

Egot är en illusion som upprätthålls av förståndet, dvs. egot är bara en process som sker i hjärnan. Illusionen kan bara stoppas under den tiden som du t.ex. i meditation tystar ner förståndet. Så fort förståndet och den inre dialogen sätts igång igen är egot/processin i hjärnan tillbaka.

Osho kallar kärlek för hjärtats musik och förståndet är det som gör så mycket oväsen så att man inte hör musiken.

Migsjälv
2021-11-21, 09:08
#6

Jag har läst texten om kärlek nu och det var väldigt intressant läsning. En sak förvirrar mig. Det står att kärlek kan uppstå inuti mig, men den kan inte erhållas utifrån. Samtidigt är budskapet med texten att man ska ge kärlek och inte förvänta sig den av andra. Men om man inte kan ta emot kärlek utifrån - vad är då poängen med att ge till andra? Det blir lite motsägelsefullt om jag förstått det rätt. Om kärlek är musik i mitt inre så betyder det att vi alla ska upptäcka detta inom oss, men inte med hjälp av andras kärlek, och då framstår det som att vi är isolerade öar liksom.

Jag förstod det som att man ska leta efter egot, lysa en lampa på det så att det försvinner och då flödar kärleken fritt därefter. Men då faller liksom hela poängen med samhället känns det som. Det blir en egohandling i sig, att leta efter egot för att få kärleken att flöda fritt. Så hur man än gör så letar man efter kärlek, även om man letar efter den inom sig så är det ändå en inre drift efter kärleken man ägnar sig åt. Klurigt!

Condor
2021-11-21, 11:36
#7

#6:

Osho menar en annan sorts kärlek än det som folk i allmänhet betecknar som kärlek. Det som i vanliga fall betecknas som kärlek är att människors förstånd klassar andra människor pga deras egenskaper för antingen älskvärda eller inte och sen "älskar" de eller de älskar inte. Det är "egots kärlek".

Sen finns det den "gudomliga kärleken" som vi alla bär i våra hjärtan, som ligger bortom förståndets bedömningar. Den är vilkorslös och den kan man erfara när förståndet tystas ner. Man erfar hur mycket man själv blir älskad av "det gudomliga" och man ser att vi alla består av den kärleken och existerar pga den kärleken. Det kallar Osho för musiken som hjärtat spelar, som man bara hör om förståndet slutar att göra oväsen.

Det är en sorts kärlek som inte har med att "ge och ta emot" att göra, för i så fall är det en affärsgrej, som när man betalar för att få en sak.

Kärleken som kommer från hjärtats musik kan man ge till andra, eller bättre sagt flyter den per automatik, men man ger någonting som ändå alla har i sig, så du får ingenting utifrån som du inte ändå redan har i dig och du har rätt, att alla kan upptäcka den i sig.

  • Redigerat 2021-11-21, 11:38 av Condor
Migsjälv
2021-11-21, 16:24
#8

#7: Okej, nu förstod jag bättre :-) Tack!

Upp till toppen