Det här är en övning med vilken du kan fördjupa din förståelse för den gudomliga närvaron i hela skapelsen. Den här övningen gör man bäst i naturen eller på ett ställe med skön och vacker omgivning. Det är egentligen ingen svår eller komplicerad övning alls och den har jag tagit från en bok skriven av Andrew Harvey som heter "Der direkte Weg zur Erleuchtung" (på svenska: den direkta vägen till upplysning). Det ska vara en övning som han fick från en anhörig till Rumi.

Det är bara att titta omkring dig på vad som finns i din omgivning, på himlen och bergen, på gräset och träden och på vad du nu än har framför dig och under dig och ovanför dig och så föreställer du dig, att det du ser på har ögon. Himlen har ögon som tittar ner på dig och marken under dina fötter har ögon som tittar upp på dig. Stammen på trädet har ögon som tittar på dig och kronan likaså. Gräset har ögon och stenarna, blommorna och bergen, molnen och t.o.m luften har ögon och ja precis överallt ser du hur nu hela skapelsen tittar på dig.

Ju mer du koncentrerar dig på denna meditation och försöker återföra alla blickar som riktas mot dig med kärlek och uppmärksamhet, försök att se in i ögonen på skapelsen, desto mer blir du medveten om att du är en del av det gudomliga livet och dess enhet.