Att pendla mellan en störning, och att vara hel är inte så lätt, men det kan betyda att man snart är utan sina bekymmer. Det kan finnas de som vill putta en tillbaka, där man inte kan försvara sig, men när det väl har börjat läka så brukar det vara omöjligt.

Kanske att man kan göra det lite svårare för folk, men tiden brukar bara lösa upp det jobbiga.

I ett andligt perspektiv skulle jag säga att de medfler personliga svårigheter faktiskt har större potential att utvecklas till något mycket stabilt i framtiden, om de bara får rätt förutsättningar.

Och här tycker jag att Andligheten kommer in, att kunna ge de med större svårigheter möjligheten att vända svårigheterna till möjligheter. Med bra meditation, och kanske en vägledning till andra ställen där de trivs så mycket bättre, och har platsen att växa med sin potential.

Någonstans där saker är mindre av ett stenpalats…