![[rore]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Inre möte
Kärleken är allt,
allting runt omkring,,,,,
Ibland är den svår att se,,,
när känslan av ensamhet tynger ner.
Stilla flyter lugnet genom mig
Lugnet stärker mitt jag
Mitt jag stärker mitt varande
Jag separerar mig från dig
Från ditt jag
från ditt varande.
Förr stod jag naken i sanning
I vånda utan ord
Med skammen
och alla mina osagda ord.
Men det gömda och glömda smet ut genom munnen igår.
Jag gick inte sönder, så som jag trott i alla dessa år.
Lugnet kröp in i min själ.
Tänk om jag alltid fick känna det så här.
Idag är jag oslagbar
Idag är jag stark i min svaghet.
Idag är jag sann i mitt varande.
Åhh, jag blir alldeles varm. Sitter själv och samlar mod för att låta orden få komma fram - genom muren av rädsla.
Dina ord ger mej mod!
Tack
Ja Trulig!
Att skriva har varit min räddning på många vis. Det händer något magiskt i skrivandet, när jag verkligen vågar känna.
Det är som om handen vet det inte min hjärna fått grepp om
.
Tack själv för dina uppmuntrande ord
Jag vågade! Kanske att det räddat en 20 årig vänskap. Känner mej stolt över mej själv och tacksam.
Tänk vad ord kan göra! Tack ännu en gång!
Härligt att du vågade språnget.
Var stolt och bada i tacksamhets känslan. Det gör så gott.
Så fint… Tack Rore!
Tack själv Gaiatri!
Starta ny diskussion