Ur singulariteten Big Bang föddes mångfalden säger man ju inom denna tro. Vilket betyder att universum med all dess medvetande är fragmenterat. Detta stämmer ju på så sätt att allt är splittat och där finns mellanrum mellan alla ting. Du sitter där och jag sitter här, ett stort avstånd mellan oss rent fysiskt fast i tanken dvs i det kollektiva medvetandet så kan vi läsa dessa ord exakt samtidigt och därmed vara på samma plats. Tid och rum är bara en illusion, alltså det fysiska avståndet. Tänk dig att du filmar en lerkruka när du tappar den i golvet. Exakt i det ögonblick den splittas så att det flyger tusen bitar runt omkring så sätter du på paus. Det är lite så jag tänker mig universum nu. Det är ju samma kruka, fast bitarna har hamnat i oordning och ligger på olika avstånd mellan sig.

Jag tror inte BB handlar om att splitta upp saker, jag tror BB handlar om att ena saker, alltså tvärtom. Jag tror att tiden på så sätt går baklänges. Att allts ursprung kommer från kaos, detta pausade tillstånd av oordning där alla bitar hänger i luften, skilda från varann. Vi går nu bakåt istället och kör filmen baklänges. Sakta åker alla lerbitar in mot varann, några förenas snabbare, andra tar längre tid på sig. Tills vi kommer till Big bang, dvs det ögonblick där krukan har alla sina bitar på sin rätta plats. Poff!!! Alla bitar är fullt ut medvetna, om att de alla tillhör samma enhet och är på alla ställen samtidigt. Och jag tror att det är det här som kommer att ske 2012. Världen går inte under, tiden tar inte slut, inga kommer att dö. Tvärtom så bli vi fulländade i singularitet, i enhet och illusionen om att vi är separerade ifrån varann försvinner. Världen kommer inte att gå under av den enkla anledningen att världen inte har startat än, vi är inte födda än så att säga.

Jätteintressant Gevurah ! Om du har tid och lust, berätta gärna mera !

Jag själv tror då inte ett dugg på det och har aldrig gjort.

Jag har ett öppet sinne. Har den funnits så har den det. Har den inte funnits, ja då har den det inte.

Men det jag funderar mest på är - vad fanns innan Big bang, om den nu skedde? Ingenting? Vad i sådant fall är ingenting?

Hubbleteleskopet fotograferade universumet som galaxerna såg ut för ca 12.5 miljarder år sedan. Alla galaxerna såg då mycket yngre ut (dvs nybildade med färre stjärnor och mer gas). Vad tror ni är förklaringen till att galaxerna såg så unga ut för 12,5 miljarder år sedan?

Säger som #4

Hur var det innan bigbang?

Om vi säger ingenting, hur var det innan ingenting….osv.

ALLT har ju en början, man kan inte tänka sig att det alltid existerat för allt har väl en början & ett slut?

Vem vet, kanske att det fanns en värld innan som gjorde som vi håller
på att göra, ta kål på det mesta.

I Bibeln finns ju en berättelse om Noaks ark, Gud ville ju "rensa" när
det gäller det som inte var gott.

Kanske att det hänt samma sak ? Är det vi, eller andra, som i så fall
existerade ?

Låter kanske lite tokigt men en liten fundering om det hela.

Om vi antar att det fanns ett Big Bang, så kommer James Webbteleskopet att kunna se tillbaka till ca 300 miljoner år efter Big Bang, då dom första stjärnorna bildades och började sända ut ljus.

Universum såg vid den tidpunkten (för ca 13,4 miljarder år sedan) helt annorlunda ut.

Om inget Big Bang funnits, och om universum alltid sett likadant ut, borde också galaxer från tiden 13,4 miljarder år f. Kr. se likadana ut som idag? Eller vad tror ni?

Tja, Hubbleteleskopet har redan visat att galaxerna såg annorlunda ut för 12,5 miljarder år sedan. :)

Ni som inte tror på Big Bang, vad är eran uppfattning om rödförskjutningen, som pekar mot att alla galaxer var mycket tätare packade för 12 miljarder år sedan?

Det här att allt har en början och ett slut är nog vårt största bekymmer att se på saker, det gör att vi lider och känner rädsla och därmed inte klarar av att leva fullt ut i nuet. Vi tänker gärna linjärt eftersom vi är lärda att tänka så. Födelse -> död, januari till december, början till slut, ingenting till någonting. Vi tänker oss världen efter en linjal. Innan kanten på linjalen finns bara luft, det vi kallar ingenting och efter kanten vid 30,5 cm så finns bara luft där med. Innanför två "ingenting" finns alltså någonting. Hur kan någonting ens uppkomma utav två ingenting? Helt ologisk ju! Ingen större skillnad än på tiden de trodde jorden var platt, som ju var "igår". Kanske igår faktiskt är idag eftersom många tänker just såhär. Jorden är INTE platt, den är inte rund heller faktiskt, den är en sfär. Detta vet vi med våra fysiska sinnen allihop, men vi måste även förstå det med våra själar, att jorden är den fysiska platsen och världen är inte detsamma som jord, för världen är där våra medvetanden vilar. En konflikt uppstår mellan hur våra fysiska sinnen ser på verkligheten och hur vår själ uppfattar den. Vi lever på en jord som är sfärisk, men vi tänker platt. Vi lever i en tre dimensionell verklighet men vi tänker bara två dimensionellt. Lite trist att inte utnyttja de inneboende resurserna bättre.

Det finns ingen början och inget slut på någonting! För att kunna sätta ut en början på något måste man ha ett mätinstrument, i detta fall en linjal eller "tid". Vem har bestämt att januari skall vara början på året? Kanske är det maj, vilket vore mer logiskt eftersom knopparna brister då? I vilket fall som helst så tar ju inte året slut i december utan börjar om på nytt i januari. Vad fanns innan vi föddes? Jo det fanns ju en massa andra människor som levde sina liv. Vad fanns innan big bang jo då fanns en annan värld. Allting går runt i cykler, om och om igen.

Och livet börjar inte den dag man föds ur sin moders sköte, livet börjar den dag man vaknar upp ur den här illusionen om att vi har blivit inlärda en massa saker som inte alltid stämmer överens.

Ordet linjal heter ruler på engelska. To rule betyder att styra/råda, dvs det är såhär vårt samhälle är uppbyggt att vara, ett mönster som alla skall följa så att alla tänker likadant. Det betyder inte att det är sant, mer och mer kommer fram nu med hjälp av kvantfysiken så att även religiösa och filosofiska frågor kan få ett mer vetenskapligt belägg.

Om man tänker sig tid som linjär, att man har igår i ryggen och imorgon framåt. Då är det lite som att vara Linus på linjen och att leva i nuet blir svårt. Man kommer förr eller senare att ramla av och man kan bara se antingen framåt eller bakåt. Lite som att vandra på en väg med avgrunder på båda sidor som man tror att man kan ramla ner i. Men om man tänker sig allt cirkulärt och att man står inne i mitten av denna cirkel då kan man se precis allt och man kan se åt alla håll. Det som ligger till höger om flyter ihop med det till vänster om och går in i nuet som endast är där du vilar dina ögon för tillfället. Det som var igår kan lika gärna vara det som kommer att ske imorgon osv.

Vi sitter i TV-soffan och tittar på Linus och han skriker av skräck när han ramlar av linjen, men vi bara skrattar eftersom vi vet att de där avgrunderna bara är en illusion. Han kan inte gå åt annat håll om han inte får ett nytt streck uppritat. Kanske ett nytt som korsar hans väg så att han nu kan gå till höger eller vänster, men återigen behöver han nya streck uppritade för att komma vidare. Utav handen som styr hans liv. Han tycker det känns tryggt att gå där han går och är tacksam över den här handen som kommer från ovan och ritar ut hur hans väg skall bli. Så den här handen ritar och ritar och ritar i hopp om att Linus en dag skall inse att han inte behöver några linjer att gå efter utan att han kan gå sin egen väg och bara promenera rakt ut i fältet där det inte finns några linjer. Så vad stoppar honom? Jo det är ju rädslan över att falla ner i avgrundens mörker, men som ju den här handen bara målat ut så när han väl provar att kasta sig ut i mörkret så inser han att han inte föll ner i nåt hål utan fortfarande går på ytan, lite som Jesus när han gick på vattnet. Är man rädd att drunkna i sina egna känslor, då gör man det. Annars kan man gå på vatten (nu menar jag inte fysiskt utan mentalt).

Det här vi pratar om "Handen som gungar vaggan, att världen skall gå under 2012, matrisen skall raderas/The matrix, spindelnätet vi sitter fast i, slöjorna skall falla, fiskenätet etc." Det är det här det handlar om. Vi måste ta tillbaka vår kontroll och styra oss själva i den riktning VI vill gå, ta reda på vad som finns bortanför regnbågen. Ingen annan kan göra det åt oss och man har ett eget val att låta bli, men man har absolut inget att förlora!

Man kan se på saker från två håll. Titta på dig i en spegel, är det dig själv du ser, är det exakt så du ser ut? För att se dig själv måste du hitta ett sätt att komma över på andra sidan av spegeln så att du kan se på dig själv utifrån och då upptäcker du hur du egentligen ser ut, sedan slår man sönder spegeln så att man aldrig mer kommer att säga hur fet man är eller hur ful man känner sig, eftersom det bara var en lögn. Detsamma gäller den här världen vi lever i, vi måste krossa spegeln! Se på Big bang från utsidan av spegeln då ser man att man är som lerkrukan, en liten bit av helheten som ligger på golvet och tittar uppåt. Men ser man på Big bang från andra sidan spegeln, då ser man att man är helheten och bitarna är de som ligger på golvet för man ser det nu ovanifrån. Bitarna skall upp från golvet igen, in mot helheten så att krukan blir hel. Allting snurrar baklänges från den här sidan och framlänges från den andra. Det bästa är förstås att stå i mitten, där kanten av spegeln var för då kan man se det från två håll - samtidigt. Den fysiska världen smälter då samman med den själsliga och vi blir hela. Men man måste börja med sig själv.

Även vårt nuvarande universum är troligtvis en singularitet och har varit så alltsedan tiden "startade" strax efter Big Bang.

Hur kan nagot skapas ifran ingenting, for att skapa nagonting maste alla element osv finnas.

Sa ur ingenting kan ingenting heller skapas.

Sen kan man ju ocksa stalla sig den fragan om big bang hande hur kan allt vara sa perfekt planerat, vi andas ut blommor och trad tar at sig det och producerar i sin tur syre till oss. Sa om big bang hande sa var det ingenting som hande utav en slump utan maste ha varit planerat. i hela naturen ser vi detta som bin som satter sig och suger enktar som sprider vidare pollen eller faglar som ater frukt och karnan kommer ut i deras spillning och ett trad planteras dar.

Ingen har sagt det heller. :)

MMM som sagt allt är 1 med en massa nollor bakom blir det flera.

5+3 tex är ju 1+1+1+1+1(5st) plus 1+1+1 . Inget har ju ett värde utan 1 först.

Våran perception däremot tror att världen  dualistiskt.

Gevurah: Det du skrivit har jag nu läst, långsamt, eftertänksamt och med stor fascination. Du uttrycker dig beundransvärt illustrativt, och jag känner att det du skriver är så sant. Tack för upplevelsen och för din ansträngning!

Det var fint skrivet! Men inte tror jag att det är sant…

#14 Tack skall du ha! Jag har rätt mycket tankar om big bang och universum överhuvudtaget. Skulle gärna dela med mig av dem men får be att återkomma, kanske starta en helt ny tråd, då det lär bli ganska så långt.

#13 Världen är både singulär och dualistisk samtidigt beroende på vart och hur man väljer att observera ett skeende eller ett ting.

"Allt är ett" och inget har ett värde utan 1 först. Säg att något/någon har skapat vår värld, kalla det Gud om du så vill. Då är alltså Gudsmedvetandet 1 (någon) och ur denna etta sprang mänskligheten som fler och fler nollor. 1+0+0+0+0+0+0 etc. Alla är "ingen" och Gud är "någon". Men alla är ju också "någon" eftersom de är komna ur något annat. Ettan och nollan är alltså varandras motpoler men samtidigt inte. För ettan klarar sig utan nollan eftersom ett måste vara uppbyggt av minst en halv, nollan däremot är just inte mycket av värde utan kontakten med ettan.

5+3 är 8 och det kan vara 1+1+1+1+1+1+1+1, eller 3+8, eller 4+4 eller 2+6, eller 6+2, eller 7+1 men det kan också vara 8+0 eller 0+8. Om man skall se till att en harmoni alltid måste ha balans så ligger ingen balans i 5+3 eftersom fem är fler än tre även om de likväl blir 8 på samma sätt som 8+0.

Om vi tar exemplet med min vas igen så säger vi att när den är hel är den en åtta och när den är trasig är den också en åtta för den har flyttat sig till en annan plats och fått en annan form, den är trasig nu eftersom helheten dvs 1, sprack till 7 bitar plus 1. Det ligger ingen balans i den uppdelningen, bitarna är dessutom olika stora.

Egentligen, hur man än vänder och vrider på saker så är de alltid dualistiska…minst. Börjar man analysera mer så blir de inte ens dualistiska till slut utan själva dualismen delar sig till fler och fler synsätt och då blir man väldigt förvirrad av hur saker hänger ihop och liksom förökar sig av bara tanken. Om man tvingas välja, vad väljer man då? Vilket är det enda rätta synsättet? Vem har rätt angående vasens sanna essens? Den som håller den i handen när den är hel, eller den som ligger på golvet och pusslar? Och vilka är dessa personer? Är det två olika personer som befinner sig i rummet, eller är det egentligen samma person fast i olika tidsramar med olika känslor; före trasig vas -> efter trasig vas. Detsamma gäller ju här. Det "kan" vara samma person, men det behöver inte vara samma person, hur skall vi säkert kunna veta? Och hur skall vi få den olyckliga personen på golvet lycklig igen, vasen hade ett väldigt stort affektionsvärde! Kanske ett hjärta som brustit i tusen bitar utav kärlek. Hur får man ett brustet hjärta helt och osårat igen? Visst kan man köpa en ny vas, men vad hjälper det när det är just denna vasen man älskar mest. Eller så kan man limma ihop alla trasiga bitar och ställa tillbaka den i hyllan, men ärren är så fula att man ständigt blir påmind om smällen. Återigen spelar det in vart man lägger fokus här. Vill man minnas vasen som den var när den var hel, eller vill man leva i det faktum att den nu är trasig. Väljer man det sistnämnda kommer man ju för alltid vara dömd att sörja. Båda tider är ju trots allt passé, både tiden när den var hel och nu även tiden den gick sönder. Men minne är allt vad det är, oavsett var du lägger fokus så kan vasen, eller hjärtat knappast bli densamma igen och olyckan ogjord…om inte det fanns nåt sätt att kringå detta.

Man kan ju som sagt spola filmen baklänges eller så hittar man på ett alldeles nytt sätt att se, en ny infallsvinkel där man inte tvingas välja alls. Att alltid tvingas välja, precis som det ju är för de flesta av oss gör att vi har svårt att verkligen leva i nuet och greppa saker. Vi pumpas fulla med information överallt ifrån hela dagarna där man alltid måste välja. Hur många roll-on t.ex finns det inte att välja på, olika smörpaket, schampoon, skall man följa med polarn till landet, eller brorsan till stan. Rädslan över att såra den ena om man sårar den andra så istället sårar man sig själv. Hur man än väljer så blir nån sårad och alla dessa krossade hjärtan, de blir bara fler och fler.

1

11

111

1111

11111

111111

osv.

spolar man baklänges ser det ut såhär

111111

11111

1111

111

11

1

Så vart skall man ställa sig nånstans för att klämma in den där nollan? Hur får man 1+1=0 istället för till 2. Vi vill att något+något skall bli till intet för att ha en chans att börja om och göra saker ogjorda. Då tar vi ett rep istället och lägger på hyllan som en rak linje. Här har vi början och slut, big bang längst ut till höger och big crunch längst ut till vänster. Du har den krossade vasen som representerar ena sidan av repet och den hela vasen efter att du spelat filmen baklänges på den andra sidan. Du har igår och imorgon och du har nuet i mitten. Fast det är just det som är en illusion för repet tar ju slut vilket håll du än väljer att gå åt, båda dina val här kommer att sluta med besvikelse och när du sprungit längst ut till kanten har du inget annat val än att springa tillbaka igen, om och om igen, samma smärta, samma väg och det blir ganska långtråkigt i längden, du vill ha något nytt. Detta rep ramlar nu ner i golvet och vad händer? Jo, det landar så dant att båda repändarna lägger sig omlott och bildar en cirkel. Början möter slut, slut möter början, höger och vänster existerar inte längre eftersom de smälter samman. Varenda cm på repet är en potentiell början men också ett slut på samma gång och du behöver inte längre välja för det finns ingen början och det finns inget slut. Det finns inget som heter något och det finns inget som heter intet. Tiden går framåt, men den går även bakåt samtidigt, dåtid, nutid och framtid händer på exakt samma gång, det är endast när du väljer (tvingar dig själv att välja) att lägga uppmärksamheten på en specifik punkt som illusionen av att tid går att mäta som du upplever dualism och det är också helt ok, så länge du är medveten om att det som finns i periferin faktiskt händer samtidigt. Alla val vi gör, små som stora kan få fruktansvärda konsekvenser i "framtiden" men det varken förstår eller tänker vi riktigt på, kanske är det dags att sluta välja för att vi skall hitta den där harmonin vi alla vill ha och som vi vet finns tillgänglig om vi bara hittade ett helt gemensamt sätt att se på både världen och oss själva. 1+1=0 To Be or not to be that´s the question

Ja nu har jag svamlat på och svävat ut här allteftersom jag skrivit, det var inte min ursprungliga tanke, men tankar är som universum, de växer när man kryper in i dem.

Men alla 1 är inte likadana.

1 elektron är inte samma sak som 1 proton.

#9:

Bara för att tiden är linjär så är den ju ingen linje man kan ramla ner ifrån. Och inte är det svårare att leva i nuet om tiden är linjär jämfört med om den är cirkulär. (Tvärtom skulle jag säga. Med cirkel-idén blir det ju oerhört svårt att välja vilket nu vi vill uppleva.) Och bara för att ett år har 12 månader som börjar om varje januari så är det ju ändå ett nytt januari. Det är inte samma januari som kommer tillbaka - det är bara samma namn på månaden. Det är ett nytt år med nya händelser och vi har alla blivit ett år äldre.

Om tiden är linjär så betyder det heller inte att den är som en linjal med tomhet före och efter linjalen. Tiden är för mig evig - "den där linjalen" är utan början och utan slut. Men för den delen behöver ändarna inte mötas och bilda en cirkel. (För i så fall måste det innebära att vi återkommer till SAMMA tid om och om igen. Och det gör vi väl ändå inte?)

Men om man tänker sig allt cirkulärt och att man står inne i mitten av denna cirkel då kan man se precis allt och man kan se åt alla håll. Det som ligger till höger om flyter ihop med det till vänster om och går in i nuet som endast är där du vilar dina ögon för tillfället. Det som var igår kan lika gärna vara det som kommer att ske imorgon osv.

Men hur ska man leva då? Om man inte kan skilja på igår och imorgon och vad som har hänt när? Vem lever så? Skulle det vara ett "högre" ideal?

Titta på dig i en spegel, är det dig själv du ser, är det exakt så du ser ut? För att se dig själv måste du hitta ett sätt att komma över på andra sidan av spegeln så att du kan se på dig själv utifrån och då upptäcker du hur du egentligen ser ut, sedan slår man sönder spegeln så att man aldrig mer kommer att säga hur fet man är eller hur ful man känner sig, eftersom det bara var en lögn.

Förutom att man är spegelvänd så visar spegeln rätt bra hur man ser ut. Förstår inte vad du menar och vad du menar med liknelsen.

#17:

Varför skulle Gud vara 1 och människan vara 0? Om allt är ett betyder det väl inte att alla delar (utom en) är 0 bara för det? (Jag tror inte att allt är ett heller för den delen, men det är en annan historia…)

Vad menar du med balans? Varför måste det finnas en balans? (Var måste det finnas en balans, menar du? För när en vas går sönder kan den ju gå sönder hur som helst.. ) Vad har detta med dualism att göra?

Varför ska man spola baklänges och vad har det med en massa ettor att göra? Och att välja roll-on-sort?

Varför ska vi klämma in en nolla bland alla ettor? Hur du än vrider och vänder på det så kan du inte göra något ogjort. Den där nollan är borta. Även om repet blir till en cirkel så är ju tiden på jorden linjär. Krossar vi en vas så är den krossad, hur menar du att vi ska uppleva att vasen är okrossad? Ska vi sitta och meditera hela dagarna och "förstå" att vasen egentligen inte är krossad om vi bara väljer att uppleva en annan punkt i cirkeln? För om allt sker på samma gång så kan jag ju försöka zooma in tiden "före" krossningen och hålla mig där? (Ska vi gå omkring och tänka "den är okrossad, den är okrossad" samtidigt som vi trampar omkring i vas-krosset? Eller hur uppnår vi detta?)  

Ska vi leva här på jorden eller ska vi inte, undrar jag? Varför har vi fötts till jorden om det hela går ut på att inte låtsas om hur den fungerar?

kanske är det dags att sluta välja för att vi skall hitta den där harmonin vi alla vill ha och som vi vet finns tillgänglig om vi bara hittade ett helt gemensamt sätt att se på både världen och oss själva.

Sluta välja vad-då? Hur ska vi se på världen, menar du?

#19

Det du inte förstår  med 1 och nollor är för att han inte beskriver  det så bra…

Allt är gud du är gud jag är gud alla är gud. För vi har alla gud inom oss annars skulle vi inte kunna leva. allt levande på jorden har det.

att vi skulle vara 0 och bara gud är 1 är helt fel för då är inte allting är gud. eftersom 0 inte har något värde och betyder NOLL ingenting.

Meningen med livet är att slippa återfödas det har sett likadant ut hela tiden och det förändras inte med något rep eller krossade vaser.

Och för att förstå det så har alla gud inom sig och förstår man det ser man olika på människor efter det och beter sig förhoopningsvis inte lika egoistiskt utan hjälper om man kan.

#20:

Kan hända jag inte fattar pga själva förklaringen. 

Jag har precis läst ut boken "En gurus död" av Rabi Maharaj. Han var djupt troende hindu och andlig guru men blev kristen. Han skriver så här:

Ju mer jag upplevde av detta kristusliv, desto klarare insåg jag vilket fel både min far och jag själv hade begått. Den självförnekelse som praktiseras inom alla former av österländsk mysticism bygger på den felaktiga uppfattningen, att människans enda problem är ett felaktigt tänkesätt och att man bara behöver "inse" att man själv är Gud. Men om man verkligen är Brahman, dvs. Gud, då måste man ha vetat det från början. Vad skall det tjäna till att "inse" ännu en gång vad man vetat och glömt? Man kommer säkert att glömma det igen. Detta var ingen lösning utan en Satans lögn, som bara syftade till att göra människorna blinda för att det var deras synder som skilt dem från Gud.

Det är rätt intressant när man börjar lära sig en del om Bibeln. Den innehåller 28 % profetior (tror jag det var) och de flesta av dessa har gått i uppfyllelse. Som det ser ut verkar en hel del av det som händer idag att ingå i det som Bibeln förutsäger. Bibeln är trovärdig med andra ord. Ju mer man lär sig desto mer stämmer allt.

På vilket sätt är New Age trovärdigt? Eller hinduismen? Den mesta informationen man får från New Age verkar ju komma från kanaliseringar och inre upplevelser. Och kanaliseringar och upplevelser kan komma från vilka andar som helst. Allt är inte Gud som glimmar…

#21 Det som slår mig är att dom största yogierna inte sa sig tillhöra någon religion eftersom när man ser sanningen förstår att man inte behöver någon religion.

Sen vet man ju aldrig hans uppsåt genom att skriva boken, alla i indien vet att i usa kan man göra mest pengar så han kanske skrev boken i det uppsåtet.

Tm meditationsgurun tex åkte till usa och blev sektförklarad, han snodde folks pengar och han ville komma tillbaka till indien men indien släppte ej in honom i indien , han fick alltså inte komma tillbaka. Pga att han gjort fel och indien ville inte veta av honom.

En sak till han skriver som är motsagelsefullt är

Men om man verkligen är Brahman, dvs. Gud, då måste man ha vetat det från början. Vad skall det tjäna till att "inse" ännu en gång vad man vetat och glömt? Man kommer säkert att glömma det igen. Detta var ingen lösning utan en Satans lögn, som bara syftade till att göra människorna blinda för att det var deras synder som skilt dem från Gud.

Om man var gud och glömt det var en satans lögn, men sen säger han att det var deras synder som skilt dom från gud vilket är samma sak. Eftersom det är ens handlingar som gör en närmare eller längre ifrån gud.

Sen såg jag på amazon att nån gav bra betyg på hans bok för  att hon tyckte det var sjukt att som rabi sa att folk smetade in sina hus i kodynga i indien  ,men där är det också helt fel, folket är okunniga en yogi smetar inte in sig i kodynga så rabi använder såna saker för att smutskasta alla hinduer såsom jag uppfattar det och dumförklara hinduer. Vad folk gör har ingenting med grunden i religionen att göra. Kolla bara folk i europa som säger sig vara kristna men dom lever också motsägelsefullt så då är det samma att säga att det kristna inte är bra  pga vad folket gör för handlingar.  Oftast är det så att folket inte lever efter rättesnörena dom vill göra sånt dom tycker är trevligt , dricka festa och samtidigt vara religösa.

Mycket ord från sanskrit finns tex i latin som dom har lånat och våra siffror kom från öst genom araberna det har forskarna klargjort. mycket kommer därifrån från början ta bara svenskan många ord är samma som på sanskrit , nya , samband ,annanas också vårt språk är ju indoeuropeiskt.

latin har många låneord från sanskrit, skulle dom bara ha tagit ord och inget annat?

Det finns många saker det gäller bara att se likheten ta kristnas sacret heart tex, enligt vedantan och yogier är hjärtat själens hem, så det kanske är det sacret heart ska beskriva.

en sak får man inte glömma gud skapade ingen religion utan det gör människor och människor är inte felfria.

"In the beginning was the Word, and the Word was with God, and the Word was God. The same was in the beginning with God" (verse from the Gospel of John, Holy Bible).

"In the beginning was Brahman, with whom was the Word; and the Word was truly the supreme Brahman" (verse from the Rik Veda).

Sen får vi inte glömma att inom det spirituella är det bara 2% som lyckas så du kommer förmodligen se många som ej lever korrekt eller som utnyttjar folk. Dom säger att gå den spirituella vägen är som att gå på ett vasst rakblad.

Så när du hör någon prata om något spirutellt och kanske försöker få dig att följa nån person….så betyder det att du alltid ska vara på din vakt och inte tro på allt du  hör.

internettan hittade detta då jag sökte, jag sa ju att alla vi har gud inom oss.

vad säger denna under som jag hittade se fetstilta.

paul said.

Ephesians 4:5 One Lord, one faith, one baptism, 6 One God and Father of all, who is above all, and through all, and in you all.

Maybe this will help you understand why Christ said.

Luke 17:20 And when he was demanded of the Pharisees, when the kingdom of God should come, he answered them and said, The kingdom of God cometh not with observation: 21 Neither shall they say, Lo here! or, lo there! for, behold, the kingdom of God is within you.

Det är därför man behöver meditera får att få kontakt med kungariket inom sig något som kristendomen ej uppmanar till men som jesus gjorde. Det sägs att då jesus var borta så l'änge 18 år var han borta så var han i kashmir och med tanke på vilka likheter i hans tal samt hans mirakel han utförde , (yogier kan göra samma mirakel) . Så måste det ligga något i det.

Nu kanske du har svårt att tro på detta , men hur ska du få kontakt med kungariket inom dig, hur ska du gå in i dig själv? Meditation är en resa inåt.

Religion är business folk tjänar pengar så dom säger att det är farligt med meditation för dom vill inte förlora anhängare. Eftersom om du börjar meditera finns risken att du får kontakt med ditt kungarike och då behöver du ingen religion. Det visste dom på den tiden.

Ser du likheterna?  konstigt att han rabi som blev kristen inte läst att gud fanns inom oss precis som vedantan säger. och även jesus sade.

Nu vill jag fråga dig vad du tycker om detta efter du läst vad jesus sagt och även paul . Har du fått  ett annat perspektiv kanske ?

Citerar dig

På vilket sätt är New Age trovärdigt? Eller hinduismen? Den mesta informationen man får från New Age verkar ju komma från kanaliseringar och inre upplevelser. Och kanaliseringar och upplevelser kan komma från vilka andar som helst. Allt är inte Gud som glimmar…

2 % av alla i new age är riktiga resten försöker bara bluffa och tjäna pengar, men hej samma sak händer i väst.

Så 98% är skit men dom 2 procenten som skapas blir som jesus och buddha och såna personer behövs för att skapa balans. Visste du att när såna människor kommer har ingen det dåligt som bor i närheten av dom, dom lyfter upp allt och ingen behöver lida.

#21, #22, och #23  är Off Topic i denna tråd om Big Bang.

Starta gärna en ny tråd för diskussion om detta

Okej, jag svarar Yogflame i tråden Kristendom vs. annan andlighet.

Enligt de gamla Vedaskrifterna är det essentiellt en fråga om en kosmisk andning, dvs vad som brukar kallas Universums expansion är utandningen. När den processen är klar, kommer så samma Universum att "andas in" igen. Frågan om "Big Bang" blir därför mindre intressant än vad som förmodas; allt är i rörelse!

Även dansken Martinus har beskrivit processen som sådan.

Tycker att det låter rimligt, med försanthållandet att Alltet är levande, och alla är organiska funktioner i denna helhet:

Vintergatan, Solsystemet, Jordklotet, osv.allt fyller

sina organiska funktioner i en perfekt strukturerad Helhet:

Alltet eller Gud.

Vi är inne i detta TILLSAMMANS - är det inte fantastiskt?

--

Med vänlig hälsning

gm

Kursledare, LivsCoach

www.gmaaction.kulturservern.se