Be om det kosmiska ljusets beskydd och kalla på ärkeängeln Mikael. Stäng ditt solar plexus och flytta upp energin i hjärtat.

Se sen en spegel som speglar tillbaka allt negativt men med en högre frekvens än den sändes ut till dig.

Lite enkelt ljusarbete….

Lysande tips av Maud.

Stänga/beskydda solar plexus kan göras med en stjärna (femuddig) om man ligger för att ta med in symboler i det hela.

be om en  beskyddande ängel från Mikaels stab som är med dig under tiden

Se dig gå och stå i en pelare av vitt ljus.

När du sedan märker att nu så går det in, då stannar du upp 2 sekunder och tänker det du valt igen.

Gör som jag delta inte så djupt i något, låt andra prata och "glid omkring" (om det nu går)…. detta praktiserar jag ofta tillsammans med ovanstående.

Du kanske borde läsa den här. vi har haft den som tråd här inne. Här står även hur du kan värja dig och sluta "läcka"

http://www.hexis.se/energitjuvar.htm

En annat förhållningsätt är att gå in för att fråga dig själv vad du kan lära dig av resp. situation där du upplever att din svärmor tar din energi. Skulle du kunna reagera på ett annat sätt än du vanligtvis brukar göra?

Då förhåller du dig öppen i dina egna energier till att ta emot det som är till nytta för dig och sänder inte heller ut några signaler som din svärmor (omedvetet) skulle kunna ta som kritik eller negativitet.

Det spelar ingen roll hur mycket skydd man sätter igång för att skydda sig mot såna typer av människor… Dom kommer klonka igenom det förr eller senare, så att ha en seriös disskution med personen är väl ända lösningen?

Tack snälla för fina råd.Jag har läst om energitjuvar också.Utmaningen för mig är att jag verkligen ser och känner hur jag tillåter henne att ta min energi, eller att jag tom GER den till henne pga nån rädsla, tror jag, men att jag inte vågar eller kan stå emot.Jag blir svag och förminskar mig själv.Tvivlar på att det är rätt att säga ifrån.Det här är komplicerat, då jag så lätt känner mig egoistisk om jag liksom " stänger av " lite mot henne, då jag ju har förståelse för att hon själv egentligen också bara vill bli bekräftad.Men,som Marianne skrev nånstans, man är ju inte som Jesus …än; ), så eftersom jag inte klarar av att hela tiden vara förstående och ta in och emot allt babbel, så får jag helt enkelt gå undan lite, och vara mer tydlig o säga ifrån i tid, om hon börjar älta nåt ämne.DET skulle nämligen vara ett annat sätt att reagera (#4).

Att det ska vara så svårt dock, det känns som att jag ska sticka kniven i nån…jag har lång väg kvar innan jag kan känna mig trygg i var mina gränser går, känns det som…jag blir alldeles skakig.Jaja, efter varje möte brukar det iaf kännas som att jag lärt mig ngt mer ( av mina misstag dock, hehe.)

Jag tycker att du ska prata med din man om detta. Det är hans mamma och han bör hjälpa till med att säga ifrån tycker jag. Det här är en klassisk situation där svärmor försöker upprätthålla mamma-makten över sonen och således även över dig, Men när han säger ifrån och visar tydligt att -även jag är emot detta, kommer hon sannolikt att lyssna bättre och backa en aning.

Tror även att det är smart att rent intellektuellt tänka igenom vad och hur du skulle kunna bemöta och prata med henne. Om du föreställer dig konversationen inuti dig kan du öva på att bemöta henne. Så har jag fått göra många gånger med min svärmor '

Men framför allt så ska du förstås fortsätta kämpa med ditt eget värde. Att känna att du är lika mycket värd som hon, att ditt sätt att göra saker är ditt och vad hon tycker är ganska ointressant. Tala med den lilla flickan som sitter i magen på dig och är rädd. Säg till henne att svärmor inte är farlig, hon kan inte göra henne något för du som är stor finns där och kan skydda henne. Säg att du älskar henne och att du inte kommer att tillåta någon att göra henne illa eller ledsen, det är troligen hennes reaktioner som gör dig liten och får dig att känna dig svag.

Stort lycka till!

Kram!

Alltså.. Jag förstår inte varför så många människor är rädda för att ta konflikter? Det enda som händer om man inte gör det är att man lider mer än förut..

jag vill bara rekomendera denna boken till dig den är goldvärd.

boken heter nejboken….sök på nätet då ska du hitta den hemsida av Nina jansdotter…

Säg nej & Må bra - minska stressen i ditt liv

Lycka till

Ijin, i vissa fall leder konflikter bara till fler konflikter. Och då blir det ganska meningslöst och energikrävande att hålla på… Så är det med min svärmor, hon laddar bara om och bli tusen gånger värre om vi bråkar med henne så det är helt enkelt inte någon väg att gå har vi kommit fram till.

Alltså är det inte alls säkert att man är vare sig konflikträdd eller att man lider mer av att avstå.

#8, det er inte alltid det handlar om at sätta gränser på vanlig måte, det er väl det som blir noe av problemet :)

Min sons pappa var tidigare min största energitjuv, det räckte att jag tänkte hans namn ibland för att bli alldeles matt. Tänkt dig en karl sm lämnar en för att man fick förlossningsdepression, knyter inte an till sonen, skyller allt på mig tom att hans pappas knä är dåligt, är helt oresonlig tar inte in någon information man ger osv…Åhhh vad trött jag kunde bli. Och arg, ledsen och framför allt frustrerad.

Men nu har jag både insett och accpeterar att dagen då han förstår vad jag säger och förstår vad jag menar kommer helt enkelt inte och jag kan inte låta honom ta mer energi. Den behöver jag till sonen bl.a . Så säg stopp inom dig, svärmor får inte ta mer energi helt enkelt. Försök inte förklara för henne fler gånger, ni är kanske för olika. Låt henne ha sin tro och ha du din och låt inte svärmor och hennes tro på saker sänka dig. Du är säkerigen alldeles fantastisk som du är och låt ingen få dig att tvivla på det

Jag sänder en stor energikram inför julen ! / Madde

#11 Nu får du ursäkta mig.. men jag förstår inte, för jag och norska är inte goda vänner:p men du får gärna förklara vad du menar..

#12

Tänkte bara skriva att det handlade inte om dig att han lämnade dig och det var inte ditt fel.

Det var hans egen rädsla som han har i bagaget  som har skrämt honom så han flydde från en stark kvinna.

Han har fått sina skada när han var liten dvs. Det är hans föräldrars fel att dom har kränkt honom och han har aldrig utvecklat empati celler.

Du var för stark kvinna i hans ögonen så han viste inte hur han skulle bemöta dig och sonen.

Man flyr inte från sina barn friviligt!

Det är fruktasvärt sorgligt att känna och läsa hur andra mår och känna andras smärta …då jag har fortförande sorg, ilska, mm i själen.

Att svärmor, sambo, män mm tar vår energi ! Vems är fel ? Deras föräldrar och nu är vårt ansvar at stänga dörrar och säga AJÖ till energi tjuvar dom som inte vill utvecklas och bota sig själv.

#14 Tack för ditt svar på mitt inlägg, det berörde mig verkligen. Det är precis så det är. Sedan jag förstod hur påverkad min sons pappa är av sina föräldrar och att han förmodligen inte fått så mycket kärlek och särav inte heller är så bra på att ge då var det inte svårt att sluta bli arg och ledsen för saker han gör och säger. Visst känns det ibland ändå…men jag försöker ha överseende..

Hoppas också din själ kan få läka.

Stor kram / Madde

#1. Har egna erfarenheter av detta fenomen och delar gärna med mig hur jag hanterar situationen jag är/var i. Det var en utmaning för mig att komma fram till allt detta men jag valde att se det som något jag skulle lära mig. Dessutom utvecklade jag mina egna färdigheter på ett sätt jag inte fattade innan. I mitt fall är det min egna mamma som är energitjyven i min omgiving, vilket inte var lätt ibörjan för mig att hantera. Lovar att träning ger färdighet även om det också kostar en del tårar innan jag nådde dit jag ville med mig själv. Idag har vi en ok relation och jag doserar mitt umgänge med henne efter hur hon beteer sig.

Energitjyvar är krävande att umgås med. Jag skulle helt enkelt välja bort att umgås, mer än nödvändigt med en person som påverkar mig negativt inågon mening. Vore det en kompis skulle jag välja bort den personen helt, nu är det familj så då skulle jag begränsa umgänget till minimalt. Det ska ju inte "kosta" att umgås även om man är släkt!!! Den enda jag kan ändra på är mig själv och ändrar jag mitt förhållningssätt till den "negativa" personen så måste den också ändra sig. Det går hand i hand. Att träffas några timmar, för alla andras skull hör till god ton men du behöver tex inte sitta bredvid. Du behöver inte sitta och lyssna till prat du inte mår bra av. Styr samtalet och för in samtalet på något annat än det som diskuteras om du märker att svärmor börjar gå igång. Går att göra på ganska snyggt sätt man behöver inte vara oförskämd , lovar att du kan öva upp denna färdighet. Hamna aldrig i diskussion med en energitjyv utan se till att fler är kring er så kan du fokusera på någon annan när energitjyven börjar mala på. Gå iväg i ett ärende ut, så du kan ta en promenad och "ladda om", gå och fyll diskmaskinen eller så. Det är inte oförskämt att undvika sin svärmor och bara släppa till när du känner att du kan hantera henne. Det är att värna sigsjälv.

Framför allt bör du prata med din make om hur länge hans mamma ska få vara hos er. Om svärmor säger att hon tänkte komma en vecka så är det han som får ta samtalet med henne om att ni har andra planer än så. Även om det inte stämmer. Blir hon sur. Jaha, det är hennes problem, inte erat. Förpestar hon er när hon kommer med att ni bara vill att hon stannar 2 dagar. Be din make prata med henne alt fira jul någon annan stans nästa år. Det är ju din svärmors egna fel om hon blir lämnad ensammen och det är en sak hon själv måste komma till insikt med för att ev kunna göra en beteendeförändring. 

Vet att det inte är lätt men det viktiga är att du, och kanske även din familj, ska må bra. Var går din gräns för vad du vill ställa upp på? Gränssättning är enda sättet jag tror på. Enda anledningen till att en person fortsätter vara en "pest" är för att det finns utrymme för det. Alla människor förstår inte de sociala reglerna eller har inte så känsliga antenner att de förstår när de inte är sympatiska.

#15 tack….det känns bra att du förstod vad jag menar.

jag har lärt mig mycket i livet och varje smäll7skakning  blir min skola.

Jag håller på och jobbar med mina sår måste säga att igår kände jag frid i själen och var så sålt över mig själv.

Det känns lite olustigt att skriva  om allt på nätet men du får gärna skicka PM så kan vi prata om det här. Just nu är det viktigast att Du ska må bra och det är för din egen skull och dins sons skull.

Visst känns det ibland ändå…men jag försöker ha överseende..

man kan hela sig själv så det inte känns mer .

Mina regler är .jag gör det jag vill och det jag känner för.

Jag ger ingen möjlighet att utnytja min energi oavset vem det är.

Det ända som är viktig att förstå man kan bara förändra sig själv ingen annan.

Det kostar mycket tårar och energi för att lära gammla hundar att sitta det vet jag idag. Nu är det min tur att leva och njuta av livet.

Ni har läst säkert den saga"Att koka soppa på en spik"det man inte har kan man leva utan. Många har den gammla tvånget i hjärna som vi har fått i vårt barndom.Familj går först"Föräldrar"

Men ingen har lärt oss att vi barn kommer i första hand. Många har skaffat sig barn men aldrig blivit vuxna och deras beetende har kränkt sina egna barn.Deras ego ville aldrig bli vuxen och vad gör man åt det. säger upp medlemska och lever sitt eget liv det man känenr för.

Att en man har donerat sin spermie och kvinna ägg ger dom inte makt att kränka och kväva sina barn. Det ända rätta är att inse fakta att man har fått "Ansvar"  små liv att leda dom vidare, men tyvärr det är inte många som vill bli vuxna och ta sitt eget ansvar.

Det finns tusentals inlägg på nätet om svärrisar, föräldrar ingen är nöjd! Många kvinnor  känner sig kränkta inträngda i hörnan av sina svärrisar,

Det bästa är att sätta stopp och skriva regler och lämna till andra (energitjuvar) så här vill jag ha mitt liv  passar inte så får du dra….man ska koppla bort hjärta när man tänker med hjärnan annars blir kännslor inblandade.

Jag skickar till er min ängel som ska leda er ur skuggan.

Kram

Ja, för mig har det handlat om att så länge jag inte ger bort min kraft och söker bekräftelse så läcker jag inte. Det är när jag vill ha något från någon annan som jag läcker. Så när jag har släppt min önskan om bekräftelse och om att bli älskad, förstådd och sedd så kan ingen ta min energi längre och jag ger inte bort min kraft genom min önskan.

Jag vill dessutom kunna vara i mitt hjärta och inte stänga det, så jag försöker hitta lösningar hur att vara i mitt hjärta i en besvärlig situation. En situation där någon får upp begränsade känslor inom mig som har sitt ursprung i t ex mitt sårade barn. "Någon som trycker på knappen"…

Det som tagit mig vidare är att gå undan och gå in i mina känslor och se vilken föreställning som är knuten till mina obehagskänslor. När jag nått insikt om detta och varifrån min reaktion kommer så känner jag mig mer i balans och jag försöker då se "bakom det som sker".

Dvs se de karmiska mönster vi har tillsammans och se min roll i det hela, försöka förstå den andra personen och varför den är som den är, släppa det hela med en inställning av förståelse, tolerans och tålamod för oss bägge, och sätta gränser utifrån hur mycket jag klarar av att handskas med personen utan att förlora mig och utan att förlora kontakten med mitt hjärta.

Det här brukar hjälpa mig och kanske hjälper det någon annan? Har man aldrig gjort något sånt här så får man ta det steg för steg och börja med det som ligger närmast där man står idag.

Min insikt har varit att när jag har släppt saker i mig så kan ingen påverka mig. Jag har ingen knapp som kan tryckas på. Så för mig har det viktiga blivit att hitta det som begränsar mig och omvandla det till en högre kärleksförmåga. Att se det som att livet vill hjälpa mig att växa till en större kärlekskapacitet genom att placera ut dessa "besvärliga" människor i mitt liv. Och då brukar relationen förändras, de försvinner ur mitt liv på ett naturligt sätt eller vi har fördjupat den.

När jag har blivit fri från mina egna trasiga mönster och bekräftelsebehov så har jag också kunnat möta dessa människor utan att bli påverkade av dem då jag kan se igenom deras mönster och jag inte längre triggas igång av dem.

Jag ser att deras kritik t ex handlar mer om dem än om mig. Att de är olyckliga människor och med det så väcks också min medkänsla för dem och jag kan balansera situationer mer kärleksfullt.

Naturligtvis är detta en steg-för-steg process och inget som kommer på en gång, men knapparna som trycks på blir färre och färre.

Denna livets skola har för mig varit en glädje då den är en inspirerande resa i en helhet där vi alla har varit och är förövare och offer. Det förgångna är ständigt med oss i och med dessa människor som finns i vårt liv och som vi har haft relationer med många gånger förut. I ett annat liv var det kanske jag som var sådan mot den personen? För att kunna få förståelse för hur det känns att bli behandlad på det sättet så har min själ valt att arrangera denna prövning för mig.

Ska jag bli en fri själ så måste jag kärleksfullt lösa upp mina karmaknutar med andra, det har varit min insikt. Att stänga hjärtat och ge igen eller välja bort och säga att det här vill jag inte möta, ja, det leder ingen vart, bara till mer lidande och mer karmamönster. Nån gång måste jag lösa detta med förståelse och kärlek och varför inte i denna tid och i detta liv? Och när jag har löst upp denna knut inom mig så är jag fri att ta ett kärleksfullt beslut om hur jag vill gå vidare. Och som sagt, de flesta gånger så sköter livet detta på ett alldeles utmärkt sätt. För karmaknuten är inte längre kvar och vi är bägge fria. Själens läxa är gjord.

Och man kan göra detta på avstånd, det viktiga är ens inställning.

Hej szirius, förstår precis vad du menar - har en liknande situation med min egna svärmor! Har bävat inför julen, som jag annars tycker är en magisk tid (för mig har det magiska har inget med det materiella att göra…) Min svärmor kan göra mig arg så det osar…!

Ska erkänna att i mina dagar har jag låtit flera energitjuvar ta av min energi  och först på senare ca 2 åren fått upp ögonen ordentligt - vad det innebär att bli helt dränerad av någon annan person. Förr i tiden trodde jag helt enkelt att det skulle var så - knäppt va!

Jag inser attt jag och min svärmor kommer aldrig att komma på "speaking tearms" med varandra. Men när hon är på besök i min och min mans hem då är hon i vårt domän,och där har jag blivit benhård, våra regler gäller osv. Min man är helt på min sida - vilket ju är en fördel…

Insåg att jag inte längre kunde "bara"vända andra kinden till - jag är ju människa jag oxå - vad är det för mening med att stryka "den andra personen" medhårs - då blir man en levande "energitank-omat" för vederbörande och då kommer det hela att upprepas, garanterat. 

Lycka till med DIN energi!

Och god fortsättning på helgen önskas ALLA !

/moonflower

#18

Är det inte det som kallas för ANDLIG utveckling, att kunna agera och se saken från själens perspektiv? grunnar jag på… Och kunna stå över sin personlighets reaktioner? Och välja nåt annat?

#10 En konflikt är inte att skrika på varandra, det är när olika personers tyckande och tänkande kolliderar och man börjar disskutera/debbatera för ens egen uppfattning.

Om någon exploderar när man försöker ta en konflikt är det ett så allvarligt problem att man ska söka hjälp för det..