Jag önskar dig gen härlig dag med sonens familj och hoppas det kommer å kännas bra för dig!

berätta gärna hur det gick…

kram

Ha en fin dag! Du ska se att allt ordnar sig…

Hemma igen, ätit middag och diskat undan. Fick också lite silvertape så att jag kunde laga dammsugarslangen, så nu har här dammsugats för glatta livet :-)

Det var inga som helst problem med svärdottern utan detta gick väldigt bra. Det var lite lustigt med sonsonen dock. Han ville först inte att jag skulle vara där utan ville jag skulle åka hem. Ville inte leka med mig heller. Men jag tänkte att jag bryr mig inte om att notera detta utan låtsades som ingenting. Sen skulle han spela några datorspel och jag gick in till honom och ställde mig bakom hans stol. Då plötsligt vänder han sig om och tar tag i mig riktigt i ett stadigt grepp och så får jag mig en bamsekram.

Jag tror helt enkelt att han är rädd för att tycka om mig, att han ska mista mig också. …Lilla gubben………

Va skönt…vilken lättnad med din svärdotter. Ditt barnbarn behöver bara lite tid, så kommer han igen. Kram Ayena!

Jo, han behöver tid. Det är ju väldigt svårt med att veta hur de små barnen tänker och funderar kring detta med döden.

Förr i tiden var ju döden ett naturligt inslag i vardagslivet. Man dog hemma och sen låg man lik i hemmet så att alla kunde komma och ta farväl, det gällde både gammal som ung. Men numera så föds vi och dör på sjukhus och hålls liksom borta från livets två viktigaste faser.

Vad jag har hört om barn och döden, är att det inte fattar att det är för gott, utan tror de snart kommer tillbaka. Så därför är det så viktigt för dem att de som ännu lever, finns där och inte försvinner de också.

Hmm………..ja det är ju en vettig förklaring.

Gonattkramar från mig