#0:

Den var också fin.
Att acceptera, och omfamna sin egen skugga kanske är att inte längre låta den ta så stor plats i livet…..Alla har vi en skugga. Men inte alla är medvetna om den 🙂

#0: Fint och sant!💜
Det tog många år innan skuggan kunde ses som en vän och hjälpare, på min resa.

Ljus och skugga kan inte existera utan varandra.

Det är som in och ut, ut och in.
Att bara skriva texten för mig själv,
var nog så..
Befriande på något sätt. 🙂
Men är inte riktigt där ännu.

#3: Nä, visst blir man aldrig färdig men man lär så länge man lever. Och det går lättare och lättare att resa sig utan att klandra, klanka ner och fullständigt rulla ner från höga branten….Tack och lov 🌼

#0:

Fin text. Vad är det för stenar på bilden? Den till höger verkar att vara kvarts. Men dom andra?

#5
Tack. 🙂Den ena är en pimpsten, den andra vet jag inte. Men det är strandfynd i alla fall.

#0:

Fint skrivet 😊

Det finns mycket visdom i att sluta kämpa mot sin egen skugga 🤗

#6:

Ja, tänk vad man hittar på stranden. 🙂

#7
Men tack.🙂