När vi föds, består vi endast av den rena gudomliga essensen. Som ett glas klart vatten eller som ett vitt papper. Med tiden grumlas vattnet med alla möjliga partiklar som hamnar där eller som om det vita pappret får en målning.

Det är inte bara en enda målning, utan alla möjliga målningar och bokstäver. Den rena essensen är inte ren längre. Alla människor som vi möter målar eller skriver någonting på pappret. Det är deras inflytande på oss.

Först är det föräldrarna som målar eller skriver. Sen lärarna, kompissarna, media, chefer och kollegor. På så vis har vi alla ett induviduellt mönster och en individuell personlig historia som har framkallat mönstret på pappret. Vi pressas i en form som vi identifierar oss med. Vi ser inte det vita under mönstret på pappret. Vi ser inte att vi egentligen är det vita pappret och därför identifierar vi oss med mönstret, formen.

Människorna som vi möter ser oss heller inte som det vita, utan bara formen/mönstret. Det är en form som framkallar förväntningar i människorna som vi möter och till slut försöker vi att uppfylla människors förväntningar. Kändisar är de mest drabbade. De kan inte röra sig fritt ute bland folk utan att spela en sorts skådespel. De är inte fria i det som de gör.

En guru måste betee sig på ett visst sätt, liksom människor som fungerar som en sorts idol för andra. Men även på jobb eller bland vänner måste vi uppfylla förväntningar och det gör oss till skådespelare. Detta framkallar en ofta omedveten inre spänning, som vi blockerar våra energier med. Vi är inte riktigt avslappnade längre. Energi flöder bäst i total avslappning och då är det inte bara kroppen som är menad, utan även huvudet. Blockeringar över längre tid leder till sjukdom.

Men det är inte hela problemet. Vi blir förutsägbara för andra och de kan beräkna hur vi reagerar eller agerar i vissa situationer. På så vis bekräftar vi tillsammans med alla andra våra former som vi har blivit inpressade i.

Den andliga vägen är en väg där vi tittar in i oss för att se hur det ser ut under målningen på det vita pappret. Vad är vi utan det som andra har gjort oss till. Vi inser att vi har blivit en "produkt" som inte är vi själva och att vi identifierar oss med produkten. Vi raderar ut en sak efter den andra på pappret. I Castanedas böcker beskrivs detta t.ex. genom att radera ut sin personliga historia och att bli av med den mänskliga formen. Detta är en väg som leder till frihet.

Osho valde också den vägen. Alla förväntar sig ju av en guru att han lever asketiskt eller åtminstone inte lägger värde på världsliga ting. Sen kan gurun antingen uppfylla människors förväntningar, spela ett skådespel, göra en show av allt eller han kan kliva ut ur karusellen och demonstrativt köra Rolls Royce, bära Rolex och unna sig en massa lyx. Han strävade ju inte efter det och om folk köper så många böcker att han hade råd med det är det väl ok tänker jag.

Det viktiga är inte vad andra tänker om en och att betee sig som folk förväntar sig av en guru, utan att kliva ut ur karusellen för att bli fri och att erfara vad man är utan formen som man har blivit pressat in i. Det gäller inte bara för gurus och coacher, som ofta är de största skådespelarna, utan för alla som går en andlig väg.