Du behöver inte ta ner himlen
Inget nytt här inte, mer som en påminnelse 😊
Många säger:
"Jag är här för att ta ner himlen till jorden."
Som om himlen vore långt borta.
Som om den väntade där uppe,
på att någon äntligen skulle få jobbet gjort.
Men hur tar man ner något
som aldrig lämnat platsen?
Hur för man hit något
som redan är här,
som genomsyrar allt,
som bär varje form, varje andetag – även ditt?
Hur sprider man något
som redan finns överallt?
Det är som att stå i ljuset och säga:
"Jag ska tända lampan."
Men ögonen är slutna,
och därför är det mörkt.
Du ser inte att det redan lyser.
Och därför tror du…
att något saknas.
Att himlen inte är här än.
Men himlen är ingen plats.
Inget rike som väntar i framtiden.
Det är en symbol
för klarhet.
För stillhet.
För att ha genomskådat illusionen av separation
och för att ha upptäckt Gud
i sig själv och i andra.
Precis som helvetet
inte är en plats,
utan en symbol för omedvetenhet.
För att vi ännu inte sett det vi alltid varit.
För tron att vi är skilda från ljuset.
Det handlar inte om geografi.
Inte om ett rike vi ska bygga tillsammans.
Det handlar om att vakna upp
ur idén att vi någonsin varit borta.
Att se Gud i allt,
i alla människor och djur,
i stillheten, i varandet, i det som är,
det är himlen.
Att leva i tron att Gud är långt borta,
att vara fången i illusionen om separation,
det är helvetet.
Så det vissa försöker "ta ner"
är redan här.
Men de ser det inte.
Den som vill ta ner himlen till jorden
har ännu inte sett
att allt redan är genomsyrat av ljus.
Att himlen inte är någon annanstans
än där vi är just nu.
Men ingen annan kan öppna dina ögon åt dig.
Ingen kan bli medveten åt dig.
Ingen kan se för din räkning.
Det är en stilla vändning inåt.
Inte till något nytt,
utan till det som alltid varit.
Och just därför
kan ingen ta ner himlen till dig.
Ingen kan ge dig den.
Ingen kan räcka den över
som en gåva från hand till hand.
För det är ingen sak,
inget löfte,
ingen plats att anlända till.
Det är en inre upptäckt
som bara du kan göra.
Ett seende som föds i dig.
Så nej,
du behöver inte ta ner himlen till jorden.
Du behöver bara se
att det aldrig funnits något avstånd.
- Redigerat 2025-05-16 17:58 av FataMorgana
#0:
När jag läser detta, måste jag tänka på vishetshistorian som jag ställde in för länge sen, när gudarna funderade över var man kan gömma visheten för folk som inte är mogna för den. Sen kom dom överens att dom gömmer den INUTI människorna. För där tittar ju knappt någon. 😄
I alla fall var ddet fint skrivit.
#0:
Fint, som vanligt 😊
Man behöver egentligen bara sluta blunda, som du skriver, och inse, eller upptäcka att himlen redan var här. Eller rättare sagt…att man inte kan vara någon annanstans.
Det är som att dra bort slöjan, och återupptäcka.
Kommer också att tänka på vad Jesus ska ha sagt (taget ur minnet);
"Himmelriket kommer inte med tecken att se. Man kan inte säga här är det, eller där är det. Nej, himmelriket finns på insidan."
- Redigerat 2025-05-16 18:18 av snowy00
#1: Tack! Ja så är det, där tittar knappt någon 😊
#2: Tack! Precis, och ingen kan göra den upptäckten åt någon annan 😊
#4:
Så är det😊
Tack och lov att jag inte behöver lyfta ner himlen
Tack och lov att den alltid finns inom räckhåll.
Tack och lov att jag rätt vad det är snubblar hem i mig själv igen.
Allt finns precis här och precis nu!
🙏
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#6:
Ja verkligen, tack och lov 😄 Vet inte varför, men dessa ord, får mig att tänka på en vishet ur Zen: "Meningen med livet är bara att leva det. Det är så klart och tydligt och så enkelt. Och ända springer alla runt i stor panik, som om det finns ett behov av att uppnå något extraordinärt"
Ja tack och lov finns allt precis här och nu, tack och lov behöver vi inte springa omkring och försöka uppnå något 😊 Även om det inte alltid är så enkelt att inte springa omkring i stor panik…
#6:
🙏
OT:
Vilken rolig katt du har skaffat som profilbild förresten😄😸
#8: Tack! Visst är han fin 🙂
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#9: verkligen 😍
Starta ny diskussion