Andliga dimensioner
Hejsan
Jag undrar lite över de andliga dimensionerna i andevärlden. Speciellt den 7:e dimensionen. Kan avlidna människor komma dit efter "döden". Att man hör dit? Eller är det bara andliga mästare som finns på det planet?
Mvh Christina_46
Hej,
Andliga mästare finns inte på något andligt plan. De går omkring oss redan nu… Mästaren finns inom oss alla i tystnaden.
Släpp alla föreställningar om andra plan och dimensioner. Allt man behöver finns redan här, allt som någonsin har funnits, och kommer att finnas finns redan här och nu.
Du är en andlig mästare, och jag är en andlig mästare. Allt vi behöver göra för att inse det, är att tysta ned förståndet brus, om så bara för en sekund.😊🙏
#0:
Hej,
Det är som snowy skriver, att den inre mästaren finns i oss alla. Buddhisterna kallar det "den inre Buddhan". Även begrepp som kristusmedvetande beskriver samma sak.
Man skiljer mellan det som är vår sanna natur, vår inre essens och vår fysiska existens. Den fysiska existensen är vår kropp och vårt förstånd. Förståndet skapar ett "jag/ego" som behövs för att kunna leva i den fysiska existensen. Men det är just jaget och förståndet som skymmer vår sanna natur/essens.
Den inre mästren/den sanna essensen träder fram när förståndet blir tyst. Osho beskrev det som att antingen är det jaget som talar eller gud. Att erfara sig själv som den sanna essensen, det gudomliga i oss är det som är lika med ett andligt uppvaknande (Samadhi). Allt annat är en del av illusionen (maya) som vi lever i med våra kroppar, förstånd och ego.
Denna inre essensen befinner sig inte på ett bestämt ställe, utan den finns i allt liv och även utanför fysiken, tid och rum och är evigt existerande.
Dimensioner beskriver däremot fysiska utsträckningar. Vi lever i en verklighet som består av 3 rumsdimensioner som gör att vi kan röra oss åt alla håll och en tidsdimension, eftersom tiden bara går kronologiskt åt ett håll. Tillsammans bildar dessa dimensioner rumstiden.
Inom new age missbrukas begreppen dimensioner genom att ge dom en helt annan betydelse än vad de står för. När vi dör, finns vår sanna essens fortfarande kvar, utanför tid och rum och bortom alla föreställningar av dimensioner. Där har vår sanna essens alltid befunnit sig och det kan man erfara i ett andligt uppvaknande.
Efter en sådan erfarenhet vet man att det inte finns ett ställe att stiga upp till, eftersom det inte finns något högre än vår sanna essens, gud, som inte befinner sig på ett bestämt ställe eller dimension, utan som uttrycker alla ställen och dimensioner. Det är bara jaget och förståndet som inte kan se detta, som föreställer sig ställen att stiga upp till. Men även jaget är en del av illusionen som vi lever i och som vi felaktigt identifierar oss med. En falsk identifikation kan inte stiga upp någonstans och din sanna natur befinner sig redan på det högsta stället, som ju egentligen inte är ett ställe, utan som uttrycker alla ställen och dimensioner.
Din inre mästare bara väntar bara på att bli upptäckt och att uttrycka sig. 🙂
#2:
"En falsk identifikation kan inte stiga upp någonstans och din sanna natur befinner sig redan på det högsta stället, som ju egentligen inte är ett ställe, utan som uttrycker alla ställen och dimensioner."
Nej, precis. Man kan ju också säga att den falska identifikationen måste dö, lösas upp för en stund… För att sedan se genom illlusionen, och bli ett med tystnaden inom.🙂
#3:
Ja och ett litet ögonblick räcker för en stor insikt.
Tack, tack snälla ni för förklaringarna <3
#5:
Ingen fara 😊