Blir allt bara svart..?
Jag hörde några prata om vad som eventuellt händer efter döden, nyligen. En sade bestämt att "allt bara blir svart". Så tänkte jag själv när jag var yngre och var helt bestämd att det var så. Men tänker man efter lite till, så blir det ett ganska ologiskt resonemang.
Redan vid frågan som kan följa blir det ganska uppenbart att det finns brister här:
Vem blir allt bara svart för, efter döden? Finns det inte i så fall "någon"/"något" som det bara blir svart för?
På det sättet så medger man ju samtidigt att något fortsätter efter döden, den eller det som är medveten om att allt bara blir svart. Så redan genom att resonera så, så har man samtidigt stuckit hål på sin egen "teori".
Hur tänker ni som läser detta, om saken?
#0:
Om allt blir svart, förutsätter det ju att någon observerar hur allt blir svart. Men det finns ju inga sinnen kvar som kan observera detta. Ta som exempel när du sover djupt. Inte finns det någon som konstaterar att nu har det blivit svart och när man vaknar har man heller inget minne av att det var svart.
Jag tänker inte alls "om detta" för vad jag än tänker så kan det inte motsvara sanningen.
#0 Det fanns en tid, när jag var yngre, som jag också funderade över om allt bara skulle kunna bli svart efter döden. Men sen frågade någon mig vem det i så fall skulle bli svart för, precis som du skriver. Då insåg jag, att så kan det ju heller inte vara 😄 Så ja, jag håller med dig om att det är ett ologiskt resonemang och har heller inget mer att säga om saken 😊
Grejen är den att förståndet inte kan föreställa sig någon sorts "inget/ingenting". Förståndet resonerar "vad händer efter döden", fast egentligen är döden lika med att det slutar att hända någonting. Detta "ingenting" kan förståndet bara föreställa sig som ett "ting" och då är det inget "ingenting" längre.
#3: Ja! Det finns liksom inget "efter döden" för den döde, eftersom den döde inte längre är med för att uppleva det. Det är som U.G Krishnamurti sa, att döden bara existerar för de levande 😊
Jag tänkte också på U.G. när han sagt att man inte kan erfara sin egen död, för det är ju den som erfar som dör, och då dör erfarenheten med det. Men så här blir det ju, då när sinnet försöker att föreställa sig något som inte går att föreställa sig något om… Som Condor är inne på 😊
Jag tänker också på något vis på naiv realism.
#6:
I alla fall tycker jag inte att det här som jag citerar ur länken är naivt.
"Naiv realism, även benämnd direkt realism, perceptuell realism eller sunt förnuftsrealism, är en term som används inom filosofin för att beteckna uppfattningen att verkligheten är i huvudsak sådan som våra sinnen visar oss"
#7:
Nej, det har du ju rätt i. I huvudsak är ju den verkligheten som vi befinner oss i som våra sinnen visar oss. Men det man ser är ju fortfarande genom ens "eget filter". Vad som ser blått ut för mig, är nog inte lika blått för en fluga exempelvis
Så hur verkligheten ser ut/är beror på något sätt på vem man frågar….. 😄 (mig, eller en fluga😄)
- Redigerat 2025-01-17 16:50 av snowy00
#9:
Fåglar som kan se UV ljus ser helt andra färger.
#10:
Precis, det var lite så jag tänkte. Jag glömde nästan vad syftet med denna tråd var..😂🤣 Men det kan ju alltid vara intressant att filosofera litet 😊
Starta ny diskussion