Det "enklare" sättet
En liten vishetshistoria av okänd författare.
En elev kom till mästaren. ”Åh, Herre”, stönade han, ”det krävs så mycket förändring för att följa dina läror. Det här är faktiskt allt för ansträngande för mig. Jag tror att jag ska avsluta mina studier här."
Då såg den gamle mannen på sin elev med en sorgsen blick. "Känner du till historien om larven?" frågade han. Eleven sa nej.
”Det var en gång i tiden en larv som kände att förvandlingen till en fjäril var för ansträngande. Så hon bestämde sig för att förbli en larv. Och medan hon mödosamt och långsamt kröp genom livet, fortsatte hon att titta upp på alla fjärilar som dansade från blomma till blomma i sommarvinden…” berättade mästaren.
"Och fundera nu på om det uppenbarligen enklare sättet faktiskt är det enklare sättet."
![[SolaH]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Det är nog lätt att slå Knut på sig själv.
Det är lätt att ta den lättare, bekvämaste vägen, men den kanske inte alltid är den bästa och enklaste.
Ser en skillnad på "lätt" och "enkel" här. Den lätta vägen är den icke-tunga, den bekväma… Men inte nödvändigtvis den enkla. Den enkla vägen kan vara svår och tung i början, krävas disciplin osv… Men är enkel på det sättet att man kanske är mindre bunden till materiella saker (menar nog då till den materiella verkligheten, inte bara sakerna där), mer "bunden" till andligheten (mer ett med sitt sanna Jag), eller helt enkel inte bunden alls.
Tänker på Moojis uttalande:
"Du är fri att vara fri, men du är också fri att vara bunden."
- Redigerat 2024-04-08 19:54 av snowy00
Det enklare sättet är den rädda människans egna egos flyktväg. Skulle jag våga mig på att påstå.
För den skapar ett kvarhållandet av motståndet mot det som är genom vägran att göra de förändringar som krävs.
Vilket resulterar i att leva ett liv i motvind, ständig kamp och i offerskap. Om än så tyst att det knappast hörs.
Som i sin tur blir till ett slags omedvetet självskade beteende
som långsamt gör människan till ett offer för omständigheterna runt dennes egna situation.
En del tar det lite längre tid för. För att bli fjärilar som breder ut sina vingar.
Den mänskliga lärdomens väg tar tid på sig att omformas och mogna.
Det var tankar som vaknade i mig. När jag läste det enklare sättet
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
Det ligger nog någontong i det som ni alla skrev. Man kan tolka den här historian på flera olika sätt. Man kan strunta i att lära för att det är jobbigt och sen ha det jobbigare resten av livet än om man skulle ha lärt.
Men fjärilen är också symbol för andlig transformation, att födas på nytt och för frihet. När transformationen har skett kryper man inte längre omkring utan har vingar som ger friheten att flyga längre än en larv kan krypa.
Starta ny diskussion