Historian om mästaren Rinzai
Det här är en vishetshistoria som Osho en gång berättade:
Det berättas om Rinzai, den store zenmästaren som förde zen från Kina till Japan…
Han hade ett vackert kloster och högg ved nära ingången. Vintern var nära och han förberedde sig för den kalla årstiden. Han var helt upptagen med att hugga ved när en man kom genom porten.
När mannen såg det stora klostret undrade han var han kunde hitta mästaren Rinzai. Han hade hört mycket om honom.
Då såg han mannen som hackade ved och frågade honom: "Kan du säga mig var jag kan hitta mästare Rinzai?"
Rinzai tittade på mannen. En stund var allt tyst och sedan pekade han med fingret: "Där borta… Såvitt jag vet bor Rinzai i stugan där borta."
Han var så upptagen med att hugga ved att han glömde att han själv var Rinzai. Mannen gick till stugan.
Mästaren och vedhuggaren - samma person Sedan tänkte Rinzai igen. "Herregud! Jag är Rinzai och den stackars vännen letar ju efter mig!"
Så sprang han till stugan, gick in genom bakdörren och satte sig på mästarens stol. Mannen knackade på.
Rinzai sa: "Kom in."
Mannen tittade på honom. Det var samma man som tidigare, han svettade till och med fortfarande!
Då frågade mannen: "Men var är mästare Rinzai?"
Han sa: "Det är jag."
Mannen svarade: "Lura mig inte. Jag såg dig precis hugga ved vid porten."
Rinzai sa: "Det stämmer. Vid den tiden var jag inte mästare Rinzai, utan bara en vedhuggare som inte gjorde något annat än att hugga ved. Därför glömde jag vem jag var och visade dig vägen till mästaren. Sedan kom jag ihåg och sprang hit. Nu är jag mästare Rinzai. Vad vill du?"
Mannen var förbryllad. Han kunde knappt tro det. Var denne man framför honom en vedhuggare som bara låtsades vara en mästare? Eller var det verkligen Rinzai som hade huggit ved?
Han sa: "Jag kommer tillbaka en annan dag. Du har helt förvirrat mig."
Rinzai sa: "Jag har inte förvirrat dig, du är alltid förvirrad. Jag har bara bringat otydligheten till ytan. Kom tillbaka en annan dag, men kom ihåg att jag gör allt möjligt. Ibland bär jag vatten från brunnen. Fråga mig då inte var mästare Rinzai är. Vid den tidpunkten är jag bara vattenbäraren."
Tillägg:
Det kan hända att inte alla läsare genast hittar den djupare meningen i den här historian. Om inte, kan ni gärna fråga. Men fundera lite först. 🙂
Jag har hört denna historia förr, och den är mycket bra och djup. Som i att glömma sig själv, sina titlar, och roller, och bara vara (i nuet).
#2:
Ja och Rinzai identifierade sig inte med att vara mästare, precis som att han inte identifierade sig med att vara vattenbärare eller vedhuggare. Han identifierade sig med sin sanna natur och det som han just gör har ingenting med det att göra vad han är.
En till sak som historian uttrycker är, att det som Rinzai hade erfarit att han till sin sanna natur är, är så mycket viktigare och större än allt annat som man kan vara. Utifrån det perspektivet är det lika oviktigt att vara mästare som det är att vara vedhuggare eller vattenbärare.
Skulle han inte ha erfarit sin sanna natur och bara förstått med huvudet vad det handlar om, kanske för att en annan skulle ha talat om det för honom, skulle han inte ha glömt att han är mästare.
- Redigerat 2024-01-17 15:34 av Condor
![[SolaH]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
#0
Den berättelsen är så tänkvärd.❤️
Tänker också på mannen som skulle besöka mästaren.
Vilka förväntningar som han hade tänkt hur mästaren skulle vara.
#5:
Han kanske tänkte att den upplyst mästare är "för fin" för sådana
arbeten? Det finns många föreställningar om upplysta personer. Vi skrev en tråd om det en gång:
https://andligutveckling.ifokus.se/discussion/1504183/falska-forestallningar-om-upplysta-personer
Kommer att tänka på uttrycket:
"Före upplysning; hugg ved, bär vatten. Efter upplysning; hugg ved, bär vatten."
Vet inte vem som sade det (kanske är det en Buddhistisk "vishet"?)🙂
#7:
Ja, det kommer från zenbuddhismen. Den fortsätter så här att zenmästaren svarade den som undrar varför det inte finns någon skillnad före och efter upplysningen:
"skillnaden finns inom mig. Tidigare gjorde jag allt i sömnen. Nu gör jag allt medvetet. Det är skillnaden. Jag gör samma saker, men jag är inte längre den samme. Och eftersom jag inte är den samme är världen inte densamme för mig."
#8:
Just ja, det är ju insidan (medvetenheten) som förändras. Intressant att få läsa fortsättningen på uttrycket.
Starta ny diskussion