Det heter slangeilden på danska och vad det kallas för på svenska vet jag inte men rakt översatt blir det ormelden…

här finnns mer om Kundalini

Ja, Det här är visst något man ska vara lite försiktig med…

Här har vi ytterligare lite mer om denna kundalini.

När jag var ung och "oförståndig" tvekade jag inte att försöka gå genvägen vid inlärning av kunskap för att få mest möjliga poäng. Resultatet? Korvstoppning och ingen vidare behållning…Idag sitter jag på skolbänken igen men förstår att jag måste gå från A till B till…för att jag ska kunna tillgodogöra mig kunskapen. Så även på den andliga vägen, små steg men stor kunskap och i rätt ordning.

#4 Rätt ordning!!

Dala Lama har sagt att andlig utveckling tar tid, lång tid.

alltså inte gjort på ett liv…

Precis.. Allt går inte att stressa fram. Hur gärna vi än vill.

Vi = ego

Det måste finnas en mening med tillgången  till den enorma informationsmängden som vi alla har idag, inte minst genom internet.

Meningen borde vara att vi ska utvecklas i en mycket snabbare takt än vi hittils har kunnat göra.

Är inte problemet snarare att människor trots så mkt information är fortfarande ganska passiva och väljer "consolation" istället av evolution?

folk tycks ha en hel del självupplevd rädsla av att gå fram för fort…

Det kommer nog att ta den tid det atr iallafall.. Kankse sparar in några miljoner år i slutändan… Men då har ju våran rund om 7 rotraser existerat i närmare 600 miljoner år…Efter det så är det bara 3 runder kvar innan vi inträder i fullkomligheten.. Men innan dess så har vi massor av späånnande invigningar och jobb att utföra för den mänsklighet som kommer bakom oss. Dvs vårat djurrike vi har idag…

Här gäller det att hålla isär saker som enskilda människor och hela mänsklighten/Jorden.

Det kommer ta en väldigt lång tid innan jorden/mänskligheten är helt eterisk, men det kommer att gå snabbt för mänskligheten att nå nivån som kan kallas för den gyllene tidsåldern.

fast nu är vi lite OT eftersom tråden handlar om kundalini.

Japp, men det är lätt att flyga iväg eftersom det ena leder till det andra…

Så sant så sant…

Det är mycket egendomligt att det inte finns en profesionellt samlad kompetens kring kundalini,  eller låt oss kalla det för "medial uppvakning". Ännu mer anmärkningsvärt är det att ingen av de kända mediumen som bedriver utbildningar…  har vare sig enskilt eller tillsammans, mig veteligen,  gjort några märkbara insatser för att hjälpa personer som "vaknat upp medialt".

Jag skulle gärna vilja föra en seriös diskussion kring detta och hoppas Ni hakar på.

Min första fråga är,

kan någon av er med kunskap eller erfarenhet lite mer detaljerat berätta vad som händer under kundalini/medial uppvakning utan att hänvisa till "biverkningar" av det. Vad konkret är det som händer mer i detalj ?

Tack

Vi har utmärkt artikel omkring ämnet som utdjupar det hela mycket bra och informativt.

Många gånger bättre att lasä och studera ämnet själv och begrunda.

tack för tipset mariann, det var en hel vetenskap.

Tycker du att du fick svar på dina funderingar i #14

Självklart kan vi prata om det också

Men jag förstår inte det här med att tappa kontrollen? Var inne och läste om Jung…det står att man ska vara "herre i sitt eget hus". Jo det är ju klart..men hur vet man att man har släppt kontrollen? Jag har ju inte gjort någon djup meditation, tycker om att bara koppla av och känna lugnet i mig själv. Blir förrvirrad….Jag menar..jag finns ju där i mig…låter väl dumt nu…

Att tappa kontrollen övber något som man inte tänkt sig.. Det är tack och lov ovanligt men det sker..Tappar kontrollen gör du om och när porten slås upp på vid gavel och du inte är beredd på det..

Och vi är mycket små herrar i våra hus även om vi tänker annat…

Vi har bara krafsat lite på den astrala porten och fått till oss lite "andlighet" som vi nu bearbetar för fullt på denna planet. Det kommer såp mycket mer..Sedan är vi nyfikan och villa att saker skall hända o ske nu..Olika reiki, meditation och alla annan övrig "finn dig själv" lyckas med din personliga utveckling poppar upp som svampar ur jorden, utan att majoriteten av folket har en aning om vad det kan innebära. Jag är absolut inte färdig för något sådant här och jag vet hur man går tillväga, men jag gör det inte. Alla är dock fria att tro och gör som dom vill, alla har vi ju våran väg att gå mot den stora sanningen och våran tolkning av vägen till den.

ja, jag tänker ta det lugnt, alla trappsteg är viktiga och lika fantastiska. För min del  så räcker det med ett i taget, och sedan hoppas jag att de alltid bara går på rätt håll

Det kan du vara lugn för att dom gör…Varje våning i en 120 våningars skyskrapa är fantasktika i dessa sammanhang

att tappa kontrollen är ju nåt annat än att släppa på kontrollen…en del av att uppleva andlighet är väl just att släppa kontrollen och intellektet - bara då kan något större komma in.Det finns ett vanligt dilemma hos människan att vi är för mkt uppe i huvudet -det kan även för mkt eteriska texter leda till, vi intellektualiserar allt men glömmer att landa i hjärtat.Jag tror att meditation är en ypperlig "uppbalansering".Sedan är det ytterst viktigt vilken form man använder.

Den viktigaste frågan att ställa sig är nog VARFÖR man vill utvecklas andligt. En ren intention är a och o för att det inte ska gå illa tror jag.

jo det skulle vara bra mariann (förstår att du läst av situationen)

eftersom jag dels vet att du är seriös och även kunnig på områdena så skulle det kunna var värdefullt för mig ifall jag kude få konsultera dig och undrar om det går bra att jag skickar frågorna direkt till dig.

#24 Självklart och jag hoppas jag kan svara.

Här finns en diskussion som kan vara intressant för den som vill läsa…

Hejsan,

Jag har läst en del om kundalini på nätet och som det nämns här så ska man vara försiktig, men att det också kan vara farligt om man inte tagit i tu med blockeringar, gamla mönster etc.

Jag har sedan barnsben varit nyfiken på sånt här, och min brokiga barndom gjorde att jag haft mycket att ta i tu med. Och det har tagit många år. Men som läget är nu känner jag mig bara mer och mer medveten för varje dag som går.

Jag känner nu att jag vill ta ett "nästa steg" i mitt medvetandegörande. Och jag ramlade över kundalini i en ljudbok, knappast av en tillfällighet då jag vet att såna inte finns.

Hur vet jag när jag kan börja med kundalini utan att fara illa? Är detta något man kan göra på egen hand eller måste man ha vägledning?

Kundalini eld även kallad ormeld är ju ingen "finn-dig-själv-kraft direkt. Vi pratar om det starkast som finns i universum. Och effekten av att ha slagit på den för tidigt kan vara och är förödande för den enskillde individen.

Det är ju svårt att säga, jag för min del tror att detta är mer till för lärljungar till det högre mästareskapet än för oss..Men det är ju bara vad jag tror..

Tror åxå att man kan hålla på med olika chakrabalanseringar, men då skall man hålla sig till detta.. Återigen bara vad jag tror…

I den sista föreläsningen från Gyllene cirkeln svarar Asger på kundalini frågor.

Han säger bl.a att om man lägger vikt på hjärtat ger det en snabbare andlig utveckling och utrensning under  en sund och stabilt förhållande. Man bör arbeta med solinströmningen och arbeta genom hjärtat.

Själv fokuserar jag inte så mycket på kundalini, gör lite chakrabalanseringar då och då. Men jag mediterar alltid med fokus på mitt hjärta och numera också med solintrömningen till jorden.

Föreläsningen var den 14/4, det fanns mycket smått och gott där.

Den föreläsningen som #29 pratar om kan ses på webben HÄR

Tack för hjälpen på vägen.

Gick in på länken till föreläsningen och ska leta vidare där också.

Tack!

#31 den är ju på danska, hoppas du inte har problem med det språket.

Tack Marianne för att du lade in länken. Jag är inte så haj på sådant.

Det här är ett viktigt ämne för många, tror jag, för många får olika upplevelser som tangerar detta. Ofta tror jag ändå det inte är den djupaste kundalinikraften. Det verkar vara olika typer o det är mkt intressant. 

Detta berör också den här tråden som många varit inne på tidigare här om "transformation". 

Jag tror alltfler människor som sagt "vaknar upp"i den här tiden o får olika spontana andliga upplevelser. Så var det för mig från tidig ålder (tonåren) o det har sedan pågått i olika cykler. Jag kallar det för själsuppvaknande, själsprocessen, ljusomvandling, energitransformation, det finns många beskrivningar på liknande tillstånd och händelser.

Och samtidigt kan de vara väldigt olika för olika människor. Kundalinin säger sig vissa "ha rest" utan vidare o mår samtidigt hur bra som helst. Det verkar inte ske några större förändringar heller. Det är nog inte kundalinin tror jag. I vissa avsnitt där mästaren DK tar upp detta ämne, gör han som jag förstår det klart att man kan resa en typ av kundalini från sakral eller sexchakrat. Den djupare kundalinin aktiveras fullt ut först i ett långt senare skede i människans utveckling (den s k "tredje invigningen").

Överlag är fokusering på kundalini inte nödvändig eller eftersträvansvärd, som jag förstått det. Däremot aktiveras den spontant i olika faser när vi är i de stegen. DEt är själen (vårt högre medvetande) eller senare vår lärare i hierarkin som aktiverar, inte personligheten.  

vid olika former av kundaliniaktivering - som ju också sker planetärt i vår tid ! - går människan ofta först upp väldigt starkt i energin, och sedan ner. Nedströmningen är till för att integrera. Där kan individen möta ett djupt mörker inom sig, som är det förflutnas rester, gamla hinder, men också överlag den "äldre materien". Om hon inte jobbat mer med sig själv innan  på djupet detta tar plats kan det blir riktigt knepigt, men ofta är det ändå en övergående fas. 

Kundalini innebär genuin omvandling och "återfödelse". DEn lägre (äldre) materien i oss människor förbränns enligt vissa scheman av denna eld. Kundalini är materiens eld, på alla plan (inte bara fysiskt-eteriskt). Kundalinin finns inuti jorden som en rå kraft, men blir alltmer "andlig" när den syntetiserar med högre energier.

Därav vikten att arbeta med högre energier som vi kan göra nu i vår tid. Dvs att ta emot de energier som kommer "uppifrån". Dessa "befruktar kundalini nedifrån, som kan verka tillsammans med den högre energin. Hjärtat hjälper till att balansera. 

Det är mina erfarenheter iaf som jag jobbat med o blivit tränad i på olika sätt sedan början av 80-talet. Jag tror överlag att det är bra att uppleva själv och att det handlar om hur vi gör kunskap till visdom. Därmed blir den till "vår egen", så att säga. Detta tror jag också är ett genuint uttryck för "praktiserad esoterik", dvs vi "måste gå vägen för att bli den" (gamla visdomsord alla känner igen)

#34 Tack för ett så utömmande svar! Ja, som du skriver så får man gå sin egen väg hur man än gör det. När det är dags så kommer det nog att hända.

#32 Jo jag märkte att det var på danska, då fick jag chans att öva upp hörförståelsen för vårat nordiska grannspråk

Förståelsen jag fått kring kundalinikraften är just att den bränner bort illusioner och föreställningar - och har man många sådana, dvs man har kanske inte arbetat så mkt på djupet med personlig utveckling och självinsikt, så blir processen rejält smärtsam.Allt skräp flyter upp till ytan och har man då inga redskap att hantera det ( tex en regelbunden vana att meditera) så kan livet tumla rejält.Det blir ju lite som att mattan rycks bort och allt man trodde var på ett visst sätt gäller inte längre.

Men det verkar inte vara hopplöst att kunna "korrigera" en för tidig resning.Just att balansera ljuset och mörket genom hjärtat känns talande.Vi består alla av allting, det är bara inte alla som har synliggjort det…så det är ju inte så att man är en sämre människa om man hittar en massa skräp, försvarsmekanismer och rädslor( vilket är en del av den andliga utecklingen att släppa personligheten och egot) …man är bara lite modigare, tycker jag

#34 Tack för ditt uttömmande och kloka svar. Mina egna upplevelser av transformation och uppvaknande var till en början mycket smärtsamma. Allteftersom jag lärde känna processen bättre och lärde mig att integrera den sönderslagna personligheten till en ny person så blev också smärtan mindre. Det som tog flera år de första gångerna går nu snabbare och lättare.

Jag tycker dock att det är viktigt att poängtera att det finns en smärta att gå igenom vid en energiförändring.

Tro inte att andekraft bara är en lek. Ibland blir leken allvar, du hamnar i självrannsakan och då gäller dett att du inte trasar sönder dig själv utan är snäll mot dig själv. Annars försvinner livsviljan och du kan t ex bli kraftigt deprimerad.

Jag själv hamnade i ett grått töcken, men fick hjälp av en healer att lyfta upp mig i ljuset igen. Utan hennes hjälp tror jag inte att jag levt idag.

Så tack Gea, var du än är!

I ljus och kärlek,

Maud

# 34 "Jag tycker dock att det är viktigt att poängtera att det finns en smärta att gå igenom vid en energiförändring. "

Håller helt med, det ser jag som självklart, bra att du tar upp det! Det är som jag upplevt det o för många jag mött, ngt mkt tufft ofta när detta sker djupare.

"Tro inte att andekraft bara är en lek. Ibland blir leken allvar, du hamnar i självrannsakan och då gäller dett att du inte trasar sönder dig själv utan är snäll mot dig själv. Annars försvinner livsviljan och du kan t ex bli kraftigt deprimerad."

En lek? Hmmm, inte för mig, vem säger det, menar du? jag kallar det inte "andekraft" men du menar det högre i olika former, tolkar jag det som. som jag ser det när vi fylls med högre energier, får genuin själskontakt/högre världar eller vad vi nu vill kala det för, så får vi också möta och gå igenom det vi bär på inom oss av lägre nivåer. Det kan vara lager av känslomönster, tankeformer som stelnat, uttryck av vår personlighet som egentligen isolerats.

Detta tror inte jag är negativt, utan positivt, att vi får möta, renas, bli mer fria. Många kommer som du säger ner i detta grå eller mörka utan att se att det är lägre nivåer inom dem (eller i det kollektiva, som ger resonans) själva. Energin arbetat uppifrån och ner, det lägre får stiga upp o omvandlas.

#38 Det jag försöker säga, från min egen erfarenhet, är att i dessa processer av förändring kan det vara bra att möta en terapeut/healer som kan hjälpa en igenom, både energimässigt och genom att ge stöd och bekräftelse.

De upplevelser jag först hade, som fullständigt slog sönder min gamla personlighet, kvar fanns bara en kärna av ljus, de var djupt smärtsamma och det fanns ingen att be om hjälp heller.

Idag har jag erfarenhet och förståelse för förändringsprocesserna. Några bra healers har hjälpt mig på vägen, bra böcker och en esoterisk förståelse för det som sker gör att även i smärtan kan jag orientera mig.

Mitt yttrande om att inte se detta som en lek: I new age är det ofta att man experimenterar med energier, ibland utan erfaren vägledning. Det vill jag varna för. Då är det bättre att gå en kurs eller söka upp nån som kan vägleda den som söker igenom uppvaknandeprocessen.

Glädjen i ljuset och själen är stor. Men egot upplever smärta när den förlorar mark.

Då kan man behöva kunnig vägledning.

Det var vad jag försökte säga.

# 39  Låter bra! 

Jag tror man behöver ha gått igenom en del själv för att kunna ge bra stöd. Om du kallar det "new age" eller annat vet jag inte om d et spelar så stor roll i sig. DEt måste bottna i en själv. Och för a tt det ska bottna behöver man gå igenom sina djupare skikt. Jag tror vi menar ung samma där, som jag sade tidigare. Jag håller alltså med dig att det är mkt viktigt att inte experimentera för omedvetet med dessa energier. 

Jag kallar själv inte detta arbete för "new age" utan kanske för "praktisk esoterik" eller som jag oftast snarast säger "själsarbete" eller "ljusarbete". Dvs att handskas med energier på ett mer medvetet och själsmedvetet sätt. Detta är också en av esoterikens grunder. Detta går dock inte bara att göra teoretiskt utan måste också förankras genom olika processer som jag förstår det. Teorierna som jag ser det hjälper mig att korsbefrukta. Kunskapen är också energi på sitt sätt, kunskapsenergi, mentalenergi, som hjälper till att "styra" rätt. Det är mkt bra, men det finns också fler aspekter, fler reella inkopplingar.  

Du säger att man behöver hjälp i dessa svåra situationer. Ja det är klart. Men som du också säger, det är inte alltid det går att få den hjälpen, eller att det ska vara så heller. En del människor som jag uppl det iaf, måste gå igenom detta själva, på egen hand, framförallt genom sin egen själsinkoppling. Det är en träning. Jag tror också att alla som kommer hit till d essa faser, i en el annan form, får vägledning, inifrån sig själva. Man blir ofta "guidad" att möta olika personer som kan ge stöd, det är min erfarenhet iaf.  

Det är inte heller alltid så klokt att öka energin hos människor t ex genom healing eller andra metoder. Ofta behöver människor grundas i dessa faser och snarast stänga sitt solar plexus (dvs sitt känslocenter, som ofta är överaktiverat). Jag tror också, eftersom jag ser det väldigt ofta i mitt arbete under lång tid, att människor behöver reda ut en del av sin personliga historia.

Familj- och släktfrågor kan påverka mkt mer än vad man tror. En del överslag/svårigheter kan bottna i dessa intrasslingar, som också påverkar energin i en människas liv. Som jag jobbar med dessa frågor av "andlig utveckling" så går det att möta människor där de är men också att se hur deras personlighet kan vara påverkad av omedvetna blockeringar. Dessa går ofta att bena ut eller stödja för att ge den inre kontakten mer frihet. Detta påverkar o underlättar därmed själskontakten. DEt går alltså att medvetet förena detta i ett själsarbete utan att det blir motsats (!). Detta ser jag som uttryck för en ny, expanderad form av psykologi som alltfler idag tangerar       

Min egen upplevelse är att själskontakten helt spontant kan utvecklas mkt starkt under vissa faser i livet och då styrs personligheten av denna inre kontakt. Reningar sker ibland med stor dramatik och väldiga höjningar, det är inte lätt. Där finns det ofta med inslag av kundalini också, men jag kallar det  för min del oftast för energiinkoppling (som också kan uppstå "uppifrån"). Som jag ser det o uppl det så finns det som sagt en rad olika "typer" eller slag av dessa inkoppl.  

vi har haft detta uppe i en annan tråd, att kanske en del av syftet just är att man behöver gå igenom det ensam…just då känns det snudd på oöverstigligt, men i efterhand ser man att man hittade något av stort värde i den djupa processen…

sedan kan man kanske inte få nog med hjälp till självhjälp…dvs bli lotsad hur man ska heala sig själv…?

#40 det du tar upp på slutet ser jag som personlig utveckling…där arbetar man ofta med att synliggöra och bryta släktmönster,läka sår från barndomen osv.Jag tror absolut att personlig utveckling behöver gå hand i hand med andlig utveckling, de glider ju samman på många sätt - de ligger kanske på olika " energinivåer" men behöver lika mkt arbete att rena.Jag ser det också som blockeringar, som sitter i vägen för att ta emot och själv utstråla den universella kärleken, och det handlar ganska ofta om rent vardagliga ting, att älta något, att stänga av känslor med arbete, att skylla ifrån sig, att inte ta ansvar, att ta ansvar där man inte ska osv osv.Hur futtigt detta än kan verka, så tror jag att helt fri från blockeringar blir man först då man kan vara fullständigt medveten i alla sina handlingar och välja dem utifrån själen.Så vi har alla något att arbeta med , genom personlig utveckling.

Jag upplever att mindfulness är en sån "tangerad psykologiform"…

# 41 Du skriver fint tycker jag. Och det jag säger här är inte för att "diskutera" utan snarare kanske ge några tillägg. 

Ja detta verkar vara på "tapeten" nu med dessa frågor. Kanske för att fler ska tänka mer självständigt o få nya perspektiv, alltså överlag för oss alla? 

Ja jag förstår att du ser det som personlig utveckling. Och visst är det sant, på sitt sätt. Det beror dock lite på hur man använder allt. Healing kan t ex också vara väldigt mkt "personligt" om det genomförs så. Och en rockkonsert t ex kan ju vara "andlig" för någon annan. Därför är det svårt med dessa "etiketter" ibland. 

Mindfullness är säkert bra för många som behöver koppla av och komma mer i kontakt med sitt varande. ovh visst är det som du säger del av den nu kommande utökade psykologin, t ex inom KBT (kognitiv terapi) och andra metoder. DEt kan nog också utföras på väldigt många olika sätt, både mer andligt o mer som personlig träning. själva grundtanken återfinns ju sedan lång tid tillbaks i en mängd andliga traditioner, det är helt enkelt grundläggande meditation, som jag ser det. 

Hur som helst, som jag tänker o som jag/vi också använder dessa metoder i vårt arbete med metoden SoulWork - så kombinerar vi den själsliga inkopplingen genom energiarbete och samtidigt jobbar med den personliga integreringen. Denna integrering är en viktig del av den andliga processen, så ser jag det. Om vi inte integreras ökar vi inte i vår själv-medvetenhet.

Detta kan misstolkas som att vi ska bli mer "jag-fixerade" eller "själv-upptagna". nej , det är precis tvärtom. Vi släpper vårt ego, vi integrerar gamla sidor och kan gå i det nya mer lättsamt och solitt, mer tydligt och medvetet. DEt är iaf vad jag ofta får se.  

Bara för att förklara lite kort: När vi arbetar med familjearbete etc, är det från en specifik metod Familjekonstellationer. Där handlar det om att frigöra kärleken som finns inom alla relationer, i alla band, även bakåt i släktleden. Men ofta är denna kärlek dold av misstag, missförstånd etc hos tidigare släktmedlemmar. Eller att någon dött i förtid och lämnat en tom plats som andra kanske försöker fylla upp.

Här arbetar man rent konkret, inte genom analys, samtal eller provokation utan med en "andlig" respekt för allas värde och allas plats. När kärleksenergin flödar i dessa uppställningar (som de kallas, i grupp eller enskilt) blir det en väldigt befriande effekt. Denna kraft och denna kärlek är ju andlig, inte bara "personlig". Den frigör på fler nivåer när man uppl den i sig själv.  

Återkommer med några länkar snart, dels till SoulWork, dels till metoden Familjekonstellationer för dem som är intresserade

Putt!