Nu har jag läst en del i denna bok:
http://www.oshorajneesh.net/osho_rajneesh_ebook/Tears_of_The_Mystic_Rose_English_ebook.pdf

Beskriver detta möte som som skrivet i boken, en slags shock. Alla får vi infall att ta något till oss i lägen.

Saker kommer och går!

Undervisning från de inre nivåerna sker ofta på natten under sömnen eller så väcks man upp från sömnen och får guidningen. Den mesta undervisningen sägs ske mellan 22 på kvällen och 5 på morgonen. Därför är det bra att sova under natten mellan 22 och 5 för att få ut så mycket som möjligt av guidningen eller undervisningen. Man kan också få healing eller balansering av energier på natten.

Undervisningen sker av någon som kommit längre på vägen. Det kan vara någon av de inre mästarna om man är lärjunge eller så kan de vara en äldre lärjunge som guidar en yngre lärjunge eller aspirant till lärjungaskap.

För att förtydliga så kan jag nämna att de inre mästarna (5:e gradens invigda eller mer) är verksamma på de inre planen och har höjt sig över personlighetens världar. De lärare som är verksamma i det yttre, (vare sig de kallas för mästare eller inte) och har kurser eller yttre ashrams som man kan åka till, har en lägre initiationsgrad.

Spännande, har märkt flera plan under natten, kanske representerar de astral tillvaro, och tillvaron som dessa plan bildas i. Har en inre bild, och jag har undrat varför man mest ser som serietecknade drömmar (astral), nu har jag dock på senast kommit under fund med den bakomliggande världen i drömmen/sömnen.

Mästarnas, och lärjungarnas olika relatiooner har jag förstått. Tycker dock du glömmer nämna den inkarnerade mästaren, som kan inkarnera från högre rang, till en person ledd av sin högre varande.

Sedan spelar graden ingen roll för varje själ är gradlös, och det är egot, och huvudet som sätter grader. I en tidigare artikel var du inne på den nya tiden utan grader, och nu skriver du om de med högre, och lägre rang. Det var inte frågan.

Kan också tala om, att de som får tillgång till en mästares närvaro, och väljer att använda den gåvan till personliga spratt, och mindre värdiga saker brukar antingen förlora synen, eller att det kommer tillbaka senare. Mästare är väldigt ödmjuka, och tillåtande, men allt är orsak, och verkan!

Jesus, han lider fortfarande två tusen år efter sin korsfästelse. Det vill säga hans inkarnation. Allt var väldigt fysiskt, och tungt då till skillnad från nu. Men orsak, och verkan är starkare än man kan tro.
Det finns inget slut!

Det jag menar om 5: gradens mästare är att även de som har en fysisk kropp undervisar genom de inre planen. En lärjunge till mästarna befinner sig i mästarens aura och de som gör det är då en del av mästarens ashram. Dessa lärjungar är ofta utspridda på olika ställen på jorden och har kanske inte träffat mästaren på det fysiska planet. Om någon håller kurser eller retreats som är tillgänglig för de som vill och kan betala så är det inte troligt att det är en 5:e gradens invig mästare.

Du skriver: "I en tidigare artikel var du inne på den nya tiden utan grader, och nu skriver du om de med högre, och lägre rang."

Jag skrev inte i den artikeln att det inte finns grader av utveckling av medvetande. Jag skrev om; att istället för en auktoritär ledare som sätter upp regler och metoder att följa så kan det istället ske en utveckling mot att varje individ i gruppen sätter upp metoder och regler som han/hon tro är bra för sin utveckling, men samtidigt så är han/hon hörsam mot gruppen och arbetar tillsammans genom grupparbete.

Det sker en inre gemensam utveckling också på de inre planen och gruppen möts också på de inre planen (på natten). Det inre arbete som görs av gruppen tar sig uttryck på det yttre planet.

En eller fler personer i gruppen kan vara lärjunge till någon av mästarna men det innebär inte att den personen sitter på sanningen och är den som bestämmer allt. Gruppen utvecklas tillsammans även om personerna har olika nivå av andligt medvetande.

Från denna artikel har jag hämtat utdraget nedan: Del 11, Döden det stora äventyret.

"Kunskapens sal och Visdomens sal När vi når en viss grad av utveckling kommer vi att ta emot en allmän undervisning under nattens timmar. Det sker mellan kl 22 på kvällen till kl 05 nästa morgon. Undervisningen fortgår antingen på astralplanets översta underplan i Kunskapens sal, där den mer nutida kunskapen och filosofin finns tillgänglig, medan det i Visdomens sal på det översta mentala underplanet är den mer avancerade och framtida undervisningen som erbjuds. Vi får tillgång till Visdomens sal först efter första invigningen.

Vi kan ta emot undervisning både som sovande människa i inkarnation och självfallet också som döda eller diskarnerade människor. I Visdomens sal på mentalplanets översta underplan är lärarkrafterna mycket avancerade. Några gånger är lärarna till och med medlemmar av hierarkin. Den nattliga undervisningen är en av förklaringarna till att vi kan vakna upp med lösningen på ett problem, eller med en helt ny kunskap som vi inte hade då vi lade oss för att sova. Det betyder dock inte att vi sitter på skolbänken varje natt. Vi deltar ofta i det nattliga hjälparbetet. Och några gånger driver vi bara omkring och upplever planet."

"Vi får tillgång till Visdomens sal först efter första invigningen."

Jag ser ingen som har eller inte har tillgång till någonstans i andevärlden. Det är sådant som människan har tänkt ut ifrån sina troföreställningar.

Vad som finns när man dör ser jag totalt onödigt vetande för man kommer inte till jorden för att dö. I så fall kan man göra som tidigare folk har gjort (mayaindianer om jag minns rätt..), att alla/flera dör samtidigt.

Nej, om en stannar så stannar alla. Alla kommer in till de högsta salarna i andevärlden, alla är välkomna men de flesta vågar inte, eller vill inte. De har för stor kontakt med sitt undre väsen, eller så att säga: De har helt enkelt inte den passionen att ta sig in dit även om de har tillgång.

Det är stor skillnad på att inte få, och att inte vilja sanning.

"Om någon håller kurser eller retreats som är tillgänglig för de som vill och kan betala så är det inte troligt att det är en 5:e gradens invig mästare."

Ser man en fysisk lärare, så tänker man först inte på vilken grad de har och bedömmer. Det är ego. Man lyssnar på vad den har att säga, och dens budskap.
Glöm döden.

Det handlar om vibrationsnivå. Man behöver kunna nå och hålla en viss vibrationsnivå för att ta del av det som sker på den nivån. Vid 1:a invigningen föds man in i själens rike. Det är genom egna ansträngningar som man når själsriket och medvetande om själen. Så visst når man sanningen om man söker och vill ha en närmare kontakt med själen.

Såklart att man kan lyssna på någon som har kunskap om något utan att bedömma personen bakom kunskapen. Det är budskapet som ger gensvar i ens inre.

"Så visst når man sanningen om man söker och vill ha en närmare kontakt med själen."

Du kan inte söka, du är redan där. Det finns ingen närmare kontakt med själen, eller kontakt längre bort. Du som tänker så är delad, tills man inser att man är ett, att det inte finns delning. Tills dess är man i ett egotillstånd.

Vilket betyder att kasta av sig egotillståndet, genom att glömma att man behöver söka för att komma dit.
För den som glömmer att man ens behöver söka, den är där! Osv.

#8 Det du inte behöver söka är det som är utanför dig själv. Letar man efter svaren utanför sig själv så kommer man till slut till punkten när man söker svaren inom sig själv.

När föreningen med själen är stark och genomgripande så pendlar man inte mellan inre frid och yttre kaos. Då pendlar man inte mellan olika känslotillstånd, utan själens närvaro flyter som en stilla energi och man behåller denna inre närvaro i mötet med det som sker i det yttre.

Denna närvaro är inte avstängning av känslor eller flykt från det det som man upplever som jobbigt, utan en medvetenhet och stabilisering i själsmedvetandet. Känslorna finns där och upplevs, men man är inte längre identifierad med dessa känslor. Känslorna tillhör personligheten medan själens naturliga tillstånd är en inre glädje och sällhet.

Det kan vara både och…inre frid och yttre kaos. Så visst är det så att allt finns här ett och samma, känslor som tanke. Mer och mindre framträdande i bliss där allt är ett.