Varför är det så viktigt att stå på scenen?Om du känner att du inte kan det,vem pressar dig att göra det?

Vad är det för en fråga egentligen?? Jag har t.ex. inget som helst intresse av att hoppa våga hoppa fallskärm eftersom det inte intresserar mig, jag är däremot jävligt intresserad av att bli av med min scenskräck eftersom jag är intresserad av att stå på en scen. Sysslar med musik, skriver låtar, spelar och sjunger men tackar alltid nej till olika erbjudanden just på grund av rädsla. Det är väl extremt sunt att vilja bryta den cirkeln tycker jag. Nåväl, välkomnar eventuella övriga som vill hjälpa mig med vad jag efterfrågade i stället för att att göra kvasianalyser om att jag pressar mig själv mot min vilja. Så galet irriterande, om jag inte hade ett stort behov att bli av med scenskräcken så skulle jag ju knappast be om råd i frågan…

Du kanske kan besöka en healer? De bekymren du har kring scenskräck (ung som de som har torgskräck osv) sitter ofta långt bak i vårt liv. Som sagt. Sök på healers i ditt område och ring dem.

Det måste kännas jobbigt när man brinner för något.

Jag önskar dig lyckatill och tror att det kommer lösa sig för dig!

#2 Jaa,jag vet inte vad du ska göra om du pråmt måste upp på scenen fasten du inte vågar.

Du kan även gå in på olika musikforum och fråga,kanske har dom mer erfarenhet och kan hjälpa dig bättre med olika förslag.

#1, o #4 Ibland vill man saker som man inte vågar. Då söker man efter den hjälp man kan få. Det kan vara mycket frustrerande när man vill något och inte kan agera på det man vill.

#0 Jag har inga konkreta förslag, men healing som fjäril säger kan vara en möjlighet.

#5 Då brinner man inte utan är på stadiet intresserad.När hen brinner riktigt för att få stå på scen.Kommer hen att klara av det alldeles själv.

Olivergb, du uttrycker dig mycket otympligt både här och i andra trådar. Du vet inte hur andra människor upplever det. Om det stämmer på dig som du säger i #6 så är det bra för dig.  Men andra personer har andra erfarenheter. Visst tolkar vi världen utifrån våra egna erfarenheter men man kan också lyssna på andra och deras upplevelser.

Min erfarenhet är att då jag verkligen vill något riktigt mycket som frustrationen blir som störst när en fobi håller mig tillbaka. Jag kanske till och med genomför det jag vill men allt blir färgat av en rädsla som inte släpper. Fobin blir ibland till och med större ju mer jag försöker forcera. Jag har varit länge inne på idén om att utsätta mig för det jag tycker är jobbigt och forcera mig själv för att jag så gärna vill göra något men har kommit till insikt om att rädslan inte alltid går över. Det blir jobbigt i längden att forcera och ändå hela tiden komma tillbaka till dessa känslor som är fastbundna i en negativ energi.

#6

Det finns ofta en bakgrund till våra fobier och rädslor. Jag är ganska övertygad om de flesta har en stor dröm, men vet inte hur de ska nå dit. Mycket kan också handla om just uppbackningen av omvärlden "Vi tror och vet att du kan"