Ja, den var lite knepig,

även om saker löser sig i slutändan ( vilket jag alltid tror) så är det ju vägen dit som gör att jag tar lärdom och växer.

Att oroa sig är ju för mig ett sätt att bearbeta det som kommer.

Behöver fundera ett tag till

Tack Budewabo

Underbara ord och så sanna….

#1 Vad tjänar oro till? Om det inte är så att du förväxlar din oro med att bygga olika tänkabara scenarier, affirmera osv?

Definitionen på oro eller egots eget drama är: "Rädslor och begär inför det förflutna och framtiden." - Bengt Renander www.kreativitetsutveckling.nu Den meningen säger allt tycker jag :-)

Dale Carnegie har skrivit boken "Sluta oroa dig - börja leva" Finns på Adlibris eller vanlig bokhandel. Ger också mycket bra input även om jag villigt erkänner att jag långt ifrån lever ett orosfritt liv. Jag gör så gott jag kan men jag är på inget sätt i mål. Ororn har minskat i mitt liv men inte försvunnit….

#3 .Jag definierar mer oro som att jag bryr mig om situationen, inte att jag mår dåligt i den.

Men tack för att du bryr dig..

Mvh Yodhe

#4

Att bry sig är en av de saker som gör oss till människor som jag ser det.

Själv fastnar jag lätt i olika egodramer. 'Tänk om det där händer…' 'Tänk om det där _inte_ händer…'

Men jag gör framsteg och jag brukar tänka att långsamt är också framåt

# 5 Absolut, långsamt är bättre än inget alls.

Jag har tränat mig många år att inte tänka "om", man kan se hindret men kanske förebygga det i tid.

Men sen har jag ju min tro i att det finns en mening med allt i livet, karma osv..