Nu hamnar jag nog lite OT… är det ok tillymilly?

 Detta nuet eller varandet, det är ett mål/syfte på Frigörelsensväg, den väg många går som leder till att man finner sitt verkliga jag. Den du i verkligheten Är.

Men det som missas inom de förståelserna är att långt ifrån alla människor går denna väg, fler än man tror går en mkt djupare väg än så. Är förbundna med Jorden på ett mkt djupt sätt, skulle kunna kallas för korsfästa in i Jorden. Där målet/syftet inte är det samma som ovanstående människors.

De som just kanske har svårt med det kan ju överväga om de då kanske egentligen går en annan väg som har ett annat mål.

fast det var ju heller inte svar på din fråga, sorry :)

#1# Håller med dej och är medveten om att långt ifrån alla människor går denna väg…

Det kan ibland,för mej skapa frustration då euforin över upptäckten gör att man vill att alla ska få uppleva skillnaden att leva då man lever livet "fullt ut" (Eckard Tolle) med medvetenhet över varandet..

Kram//Tm

#3 Har du upptäckt varandet TillyMilly? *nyfiken*

#1# P.s mariann,Ot givetvis..ibland är det svårt att skapa en dialog utan Ot…

Uppskattar alltid dina svar,ot eller inte så är det alltid läsvärda o väcker mej många tankar…

Kram//Tm

#4#  Jodå,tack det har jag,men inte fullt ut..dvs. jag har lätt att fastna i tanke spiraler och känna mej låst i egot..men känner mej betydligt mer närvarande och lever så långt som möjligt i nuet..

Du själv? har du upptäckt? :-)

Kram//Tm

# 5  o kram!

#6  Nej, det tror jag inte. Eller.. ibland känns de som om jag kan skratta åt mina fåniga tankar som kan vara så destruktiva och energidödande. Men allt för ofta har de makten över mig. Gillar inte den sidan av mig!

Jag är nog mer medveten om hur det fungerar, men att omsätta det i praktiken är svårare. Tankarna har ju fört befälet så himla länge. Jag jobbar vidare!

Hur har du kommit dit? Till mer närvaro?

#8# en bit i taget,sakta men säkert..det liksom sprider sej ett lugn i kroppen och iaf. jag känner att jag upplever mej mer medveten och i harmoni..försöker tänka på hur tex. min kropp rör sej,känna andningen etc.   att bli mer medveten hur det känns bakom tanken…försöka hitta en känsla,lyssna på intuition…ja,helheten

Kram//Tm

Jag tycker att det sista stycket i inlägg 1 är oerhört viktigt! Jag är så glad för alla som funnit sin väg i varandet/nuet men att vi andra som väljer en annan väg då i någon mån ses som om vi inte har kommit till insikt eller uppnått rätt kunskap kan kännas lite förminskande och mästrande anser jag. För vem kan säga att just dess väg är den enda, sanna och rätta för ALLA.

Att ha den respekten att låta var och en finna sin egen väg utan mästrande och pekpinnar är en stor del av den andliga vägen tror jag.

Det ÄR andlighet att vara tillåtande. Det andra är egoistisk och separatistisk.

Att inte kunna se helheten, och mångfalden i den. Att vilja räta in alla människor i samma led, att alla ska ha samma syfte/uppnå samma sak är att inte se HELHETEN utan bara den fliken av det.

Sedan är det ju just egot som vill visa vägen för andra, visa vad jag funnit och vilka de ultimata sanningarna är. I synnerhet när man tror att det bara finns en väg ett sätt att se/nalkas livet på. Då kan man vara super säker på att egot är framme. När FRÄLSAR syndromet uppträder ska man nog analysera sig själv….

Att vara i varandet och i sitt sanna jag är en del av vägen… men vägen fortsätter faktiskt efter det… mot nya höjder… även om man inte vill se dom…

#0

Nuet och Varandet är samma sak, håller med. Olika ord bara för samma tidlösa, gränslösa Jag. 

"Men konsten att vara i varandet är ju hur som som helst för mej jättesvårt..hur lyckas vi med det?"

Det är egot som tycker det är svårt och som vill vara där jämt, som ser det som ett mål att nå. Det finns inget mål med detta, för det ÄR. HÄR. NU.

Vi talar inte om ett särskilt tillstånd som man kan befinna sig i då och då, likt meditation, som liksom alla upplevelser alltid har en början och ett slut. Det vi försöker tala om ÄR.

Egot kan aldrig förstå detta. Det är inget som man försöker nå till, det är hela tiden närvarande. Du är alltid i Varandet, Nuet. Var annars skulle du vara?? :-)

Ju mer du försöker och ser det som något som du så småningom ska kunna uppnå (att vara "där" jämt), ju mer motarbetar du dig själv.

Slappna av. För även om du upplever att du inte är "där", så är du det. För det är ju vad du är. Du har alltid varit du, eller hur?

"Givetvis blir det lättare o lättare,men konsten att vara där alltid..? Går det?"

Det enda du behöver är att se att du är där NU. Det är allt. :-) 

Ett tips till dig kan vara att uppmärksamma vad det är som är medvetet om allt som sker.
Vem/vad är det som läser dessa ord just nu t ex?

Det som är Medvetet är nämligen också detsamma som Nuet, Varandet, Gud…

#1: Berätta gärna mer om dessa människor som "Är förbundna med Jorden på ett mkt djupt sätt, skulle kunna kallas för korsfästa in i Jorden. Där målet/syftet inte är det samma som ovanstående människors." Vad är detta?

Frigörelsensväg leder till frihet från Jorden… den andra leder till dedikerad tjänst av Jorden. Skulle man kort säga…

Det är ett helt föredrag att förklara sådant… man kan läsa t.ex. boken Andlig Psykologi, 1 kapitlet ligger här på sajten. Den förklarar mkt bara den…

Jag är för Jordligt förankrad för att kunna förstå denna topic…

Mariann, kan du lägga ut en länk till det där första kapitlet, hittar det inte …

#16 Gå in under Artiklar och då hittar du dom under en rubrik Andlig psykologi.

Jag håller just på och läser boken…

#12# Klokt,men …kan ändå tycka att det känns svårt.

Måhända att vi alltid är i varandet,att det bara är jag som upplever att jag emellanåt inte är där…när tankarna pockar på uppmärksamhet kan jag uppleva det att jag redan är någon annanstans.

Inte så att jag motarbetar det/varandet..men en känsla (förmodligen stressrelaterad) kan infinna sej då jag känner att jag inte upplever nuet.

Föstår vad du säger,nu gäller det bara att uppleva det så :-)

Tack för era svar alla.

#17# Är boken bra?

Tack alla!

Kram//Tm

#18 Boken är bra! Bekräftar det jag inser och ger material till nya tankar. Väl värt att klämma sig igenom danskan för detta!

Då lyfter jag en annat videoföredrag i sammanhanget ;)

Danskan är mkt lätt om man får kläm på de ord som är lite olika… jag har ju faktiskt en ordlista på datorn någonstans….

#19,20# ..då ska jag försöka läsa den,men varför är den inte översatt till svenska tro…

Har ni läst Eckard Tolle-leva livet fullt ut? Den var riktigt bra,finns även en del 2 Leva livet fullt ut-i praktiken,rekommenderar,

//Tm

#10# japp,samma tanke…:-)

Jo, vi börjar vara många som känner och tycker så nu… (liten suck).

Den är inte översatt för det är ingen som har velat ge ut dom..

men som sagt det går att komma över många språkbarriärer om man vill… jag ska  leta upp ordlistan…

men du kan ju börja med 1 kapitlet som ju ligger här som sagt…

#23#..varav sucken? av lättnad? haha

#24# börjar ikväll :-)

Det är underbart att få träna sig i tålamod….

Hehehe, ja den varan kan man knappast få för mycket av… fast ibalnd tror jag att det är lika viktigt att sätta ner foten och säga ifrån faktiskt. Det är en ganska fin gräns mellan tålamod och att acceptera för mycket.

Blott alltför många kvinnor ägnar sig åt aktiv underkastelse och berömmer sig av tålmodighet - det är ingen bra idé …

Japp!!

då då skiter jag å träna tålamod då!! ;))

#21 Har läste lite tolle som dock inte tillförde mig nåt nytt, så jag la boken åt sidan och fortsatte på den väg jag har valt.

Är man inte varande i nuet och ÄR när man har en levande kontakt med hjärtat och därmed själen?

Är detta varandet en lägre form av varande i nuet än den man upplever vid direktkontakt med själen? Kanska en dum fråga men mera fattar inte jag.

Jag tror inte på att det finns lägre former av uppvaknande.

Endera är du vaken eller ockås sover du.

Ja där har du rätt #35!

Eftersom full själskontakt (100%) är full "vakenhet" för mig… måste det för mig finnas stadier av "vakenhet"…

men jag kan ha fel här… *funderar*

det är ju ifall vakenhet jämställs med själskontakt

*funderar vidare*

#33# Glad att du funnit din väg,:-) Jag är nybörjare,som en svamp.. 

#34# Jag har oxå problem med detta,varav frågeställningen..:-)

Kram//Tm

#37 Jag ser nog mer uppvaknandet som 1 invigning, där själen börjar spela in mer och mer….

Innan dess sover man, som jag ser det.

För mig var det så att när jag "sov" och "vaknade" så var det till en grad av själskontakt, den grad jag hade uppnått sedan tidgare liv…

Så jag får det inte till nått annat… att vakenhet = själskontakt

#39

Så ser jag det med…

Men inte öppnar du för själen till 100% vid 1 invigningen. Eller ser du inte att man då vaknar i steg efter första vaknandet ( 1 inv) så attt säga?

jag kallar inte mig själv för fullt vaken i den meningen… eller är det bara ett annat uttryck jag behöver av dessa grader av själskontakt/vakenhet…

#38 Som jag ser det så VET Själen sin väg och man vaknar upp i precis rätt tid. Att läsa mycket är det absolut bästa. Sen lär man sig allra bäst av dem som är ett eller två steg före en på vägen… Det lärde mig LaUna Huffines när jag träffade henne 1996.

Så lita på din Inre Mästare, din Själ. Den vet vägen.

Så måste det nog vara ja, vi beskriver samma saker på olika sätt utefter vår förståelse och väg. Inget är fel, sin egna väg är den rätta.

För mig var det en väldigt speciell situation när jag vaknade upp. Det var den 22/11 1984. Do the maths. Innan dess sov jag.

Sen tror jag att själens inflytande ökar mer och mer, speciellt om man lär sig att söka själskontakt.

Så ser jag på det.

#42# Tack jag läser och*lär* av er,för det gör jag,försöker att lita till min själ,men…har nog inte riktigt "vaknat" fullt ut så som du beskriver på ett så bra sätt…kanske letar jag för intesivt,måste ta mej mer tid till (höll på säga eftertanke) att bara vara,kanske är det enklare än jag tror..?     :-)

#43#

#44# Hoppas jag snart kommer dit…

//Tm

Som jag ser det ska man "jobba sakta men säkert".

För mig har meditationen/ljustjänst varit det som hjälpt mig mest framåt.

minska ditt inre oväsen och bevara hjärtats stillhet (tränas genom meditation) och var aktiv i världen.

Se en förbindelse mellan ditt hjärta och univerums hjärta och se också gärna Jordens hjärta också i denna ström.

----------------------------------

Jorden            Du                      Universums hjärta/Gud

Ja,vill till mer varande,ska meditera mera…

Fin beskrivning du skapat,det klarnar.

Kram

Snygg illustration Mariann :)

Jag tror att det här med resonemang kring uppvaknande och huruvida man kommit någon vart eller ej ligger i tidsandan. Det är så omåttligt viktigt att mäta allting så till och med personlig och/eller andlig utveckling ska mätas för att se vem som har kommit längst, vems väg som är mest rätt och vem som förstår bäst. Istället för att fokusera på hur man känner, vad hjärtat säger, vad vill just JAG, hur kan jag bidra i min omvärld så fastnar man lätt i diskussioner, och i vissa fall rena övertygningskampanjer, kring vad som är rätt och fel och vems sanning som är mest sann… ganska triviala diskussioner som för fokus till helt fel ställe enligt mitt sätt att se det

Verkligen en snygg genomskådning där Hoppfull…. du har använt din urskiljningsförmåga (som jag tycker är lysande allt som oftas)

Ah, jag tröttnar ibland på att det är så viktigt att mäta och väga sådant som ändå "bara" är egna känslor och upplevelser… för vem kan veta vilken meditation som är rätt eller bäst eller som ger mest, det beror ju på de specifika och individuella behoven… och de är vi ofta inte ens medvetna själva om hur de ser ut.

Precis som den andliga och/eller personliga utvecklingen, man kan ju ha kommit görlångt i vissa avseenden men står och stampar på andra och vem har egentligen rätten eller är skickad att veta sådant? Det enda som är viktigt som jag ser det är en öppen kommunikation, både inåt, uppåt-utåt och människor emellan, där man tillsammans får aha-upplevelser både om sig själv och om det stora sammanhanget vi lever i.

#50# Exakt! Identifierar…så känns det,inte nog med det hur kan nån säga vad som är rätt eller fel? Hur det exakt ska kännas…förmodligen är det så att vi både känner och uppfattar det olika…men liknande i många fall (min teori)

Däremot är det ju underbart att prova sej fram och med hjälp av tips o vägledning så småningom hitta ett sätt som fungerar bra för oss.

Sen uvecklingen,ja den kan variera..håller med dej.

Kram//Tm

Mmmm, dessutom är det väl så, kan ju i alla fall anta, att den andliga utveckling sker utifrån just dina och mina specifika behov. Beroende på dina tidigare liv och erfarenheter, vad du fötts in i i detta liv OCH inte minst hur du hanterat det. Så att försöka bedöma någon annans utveckling eller behov är ju jättesvårt. Men att resonera och berätta om hur man själv gjort för att låta andra inspireras… eller kanske avskräckas, det är ju en annan sak.

#53# Ja,det är ju ganska självklart.

Det varierar,våra behov tycke o smak,går varken att mätas eller utvärderas för någon utomstående.

Jag har problem med att vara till fullo i varandet,därför tycker jag frågan är intressant,för att se hur ni andra upplever det men därav är ingens tro/åsikt mer sann än det jag själv bildar,det är bara väldigt berikande att vi resonerar som vi gör kring ämnen vi vill ha mer klarhet i,så ser jag det.

Jaa, precis så ska det ju vara med, tycker jag :)