Det är ju tur  att de bara är en symbol… händerna alltså…

jag har också hört att höger är mottagande och vänster ger!

Hm, ja kanske inte det allra bästa valet av symbolik.

Inom magi talar en del fortfarande om svart och vit magi, som att magin skulle ha en färg, när det är intentionen som avgör vad magin har för effekt.
Som om svart/mörkt är detsamma som ont. Suck…

Den vänstra handen anses vara den mottagande medan den högra är den som ger, sänder ut, förresten. :-) 

Detta med att vänstra handens väg är ondska medan den "rätta" vägen är den högra tyder ju fortfarande på att man ser världen uppdelad i gott och ont.
Och att det finns en "rätt" väg, vilket det ju förstår inte gör. Allt är…varken rätt eller fel…

Den vänstra handens väg lär höra till mörkret, men mörker är inte något ont! Det ligger mycket missuppfattningar kvar vad gäller detta, även bland vissa av de som sällar sig till svart/mörk magi!  

Mörkret är kopplat till de feminina/kvinnliga mysterierna dessutom, så det kanske inte är så konstigt att mörker och vänstra handens väg demoniserats och anses vara ont?
Medan det ljusa, utåtriktade, maskulina är det som är att föredra? Se kristendomen…
Det ligger mycket historia bakom detta med svart och vitt, höger och vänster och dess symbolism…

Så:
Vänstra handen är den mottagande (vänster-feminin-yin-mörker), medan höger är den som ger, sänder ut (höger-maskulin-yang-ljus). :-)

#3: Word!

#3 Så sant….

Så som jag ser det är vänsterhandsvägen egots väg, när tex makt och pengabegär tar över. Hitler gick på vänsterhandsvägen..

Men ser man det som du gör tunrida så är det ju en annan sak!

#6

Okej, ja vi ser ju alltid saker och ting olika, helt okej förstås. Sen pratar vi ju om koncept här, som kan betyda olika för olika personer. Som detta med egot:

"…vänsterhandsvägen egots väg, när tex makt och pengabegär tar över. Hitler gick på vänsterhandsvägen.."

Intressant. För mig är egot det vi identifierar oss med när vi inte insett vårt sanna jag, så i såna fall går vi alla på vänsterhandsvägen tills vi vaknat upp. :-D

Så ser inte jag det. Det är för mig en stor skillnad på personligheten och egot…. egot är för mig den negativa kärnan i personligheten….

en personlighet helt genomströmmand av själen är inte ego på något sätt!

#8

Okej, intressant att höra hur du ser det. :-)
Det är ju så med ord, vi har ofta olika syn på vad de innebär…

Men vad är personligheten då, anser du? Var kommer den ifrån? Är den något som byggs upp från det man är liten?

Jag tycker också det är jätte intressant att höra hur andra ser saker!

Det är mkt svårt at säga vad som är personligheten, den ser jag som att den byggs upp liv för liv, genom karaktärsdrag som sedan följer oss liv efter liv. Vi förädlar peronligheten menar jag, genom att öppna den mer och mer för själens vibration. Smälter succesivt samman med själen. För att tillslut vara ett med själen.

Egot är ju mer den egoistiska delen av eprsonligheten, den som brukar benämnas negativ, fast ju har haft och till viss del har en mkt stor betydelse för att hålla oss vid liv, kan man säga.

Sedan bygger vi ju den  från det vi är små… men vi har den med oss….

Intressant, tack för din synvinkel. :-)