Att leva en stund med schizofreni (kort inlägg)
Föreställ dig att du ser kopplingar mellan saker som egentligen inte finns. Du tolkar saker på ett sätt, som du tydligt kan se nästa dag (när du ser lite klarare igen) att det inte hade något med tolkningen som du tidigare gjorde, att göra.
Man undrar; "hur fick min hjärna ihop det till det där?". Det är som att hjärnan räknar 1 + 1 = 3… Och många gånger av tillfällena tror benhårt på att svaret är just 3 och inte 2. Det är som att stänga av en del av det "rationella medvetandet" som kan tala om för en att det logiska, självklara svaret på 1 + 1 är lika med 2 och inte 3.
En läkare inom psykiatrin sade det ganska bra… Att den delen av hjärnan som skiljer mellan verkligt och overkligt blir sjukt. Det är antagligen där kopplingarna, som egentligen inte finns, uppstår.
Egentligen är det ganska häftigt hur finkänslig hjärnan är, i att tolka, och skapa vår verklighet. Och hur lätt den finkänslighheten kan rubbas.
#0:
Tack för att du delar 🤗 Jag vill bara säga att jag verkligen förstår att det inte alltid är lätt med en sådan diagnos, men det du beskriver är också något som få andra har – erfarenheter som kan vara till hjälp för andra. Du skulle nästan kunna skriva en bok med titeln “Upplyst och schizofren”. Du skulle kunna beskriva skillnader mellan dessa olika “medvetandetillstånd” på ett sätt som få andra kan 🙂
Jag har också googlat runt på nätet och försökt att hitta andra som har samma diagnos och som samtidigt är andligt uppvaknade / upplysta. Men jag hittade ingen och ChatGPT hittade heller ingen. Det verkar ovanligt, men jag tror egentligen inte att det är sååå sällsynt som det verkar.
#1:
Oj, vad glad jag blir när du skriver så 🤗🤍 det hade nog varit fint om en sån bok, som du beskriver fanns. Jag har egentligen så länge jag kunnat minnas, velat skriva en bok. Men ganska ofta känns det knappt som jag har tillräckligt med ord inom mig för att ens kunna skriva ett blogginlägg 😄 men ja, jag ska ta med mig tanken, så får man se vart livet tar en här näst.🤗
#0
Fint att du delar med dig. Då jag inte har någon erfarenhet av schizofreni. Så är det svårt för mig att uttala sig om diagnosen. Vad är det som triggar igång, kommer den rent spontant eller är det någonting annat?.
Du är ju rätt aktiv på iFokus, och ibland så kan det vara lätt hänt att man missförstår andra personer. Men det verkar fungera för dig.
Det är verkligen bra att du är tydlig med din diagnos. Så man vet om det snowy.😊
- Redigerat 2025-08-19 18:44 av Gråeld
#3:
För mig brukar det egentligen vara så att det sociala triggar igång en psykos, har jag börjat förstå. Men det kan nog ske spontant också. Skulle jag t ex sluta med mina psykosmediciner, så skulle nog en ganska djup psykos komma ganska snabbt.
Då när man får en helt annan världsbild…som att vara i någon konstig film. Fast filmen upplevs som helt verklig.🤔
Och ja, ibland blir det ju bara ett vanligt missförstånd mellan människor så klart. Som inte är pga något psykotiskt.
#4
Tack snowy😊för dina svar. Då har jag en bättre bild hur det ter sig för dig.
#5:
Ingen fara.😊 Egentligen skulle jag kunna skriva ett längre inlägg där jag förklarar lite mer… Om orden räcker till dvs.
Annars är ni så klart välkommen att fråga, om ni funderar över något specifikt.
Mitt försök till en lite längre förklaring….😄
Grejen är, med att vara medveten samtidigt som att man är omedveten till den graden att man är mitt i psykosen… Är svårt att förklara. Närvaron är där, och låter allt spelas ut. Man betraktar det som sker, helt klarvaket… Samtidigt som att det "personliga medvetandet" inte längre fungerar som det normalt sätt gör.
Om man föreställer sig att man är en karaktär i en film. Samtidigt som karaktären gör det han gör i filmen, på samma sätt som "jag" skulle göra saker utan att vara den här andra karaktären i filmen… Så finns den klarvakna betraktaren fortfarande där i bakgrunden, medan karaktären utspelar sig i filmen.
Genom att bara betrakta filmen som spelas ut, utan att ifrågasätta eller lägga sig i det som spelas ut…
Man bytte alltså bara film, från filmen som handlar om "Snowy som han normalt sett är" (i sitt friska tillstånd), till filmen som handlar om "Snowy i sin roll som den andra karaktären" (i det psykotiska tillståndet)…
Så oavsett om betraktaren ser film 1 (med en handling, och olika karaktärer) eller film 2 (med en annan handling, och olika karaktärer) så är "den" som betraktar båda filmerna helt skilda från de båda… Utan att på något sätt påverka, eller ifrågasätta handlingen i någon av filmerna, oavsett om filmen är Snowy i sitt friska tillstånd, eller Snowy i sitt psykotiska tillstånd.😅
Kanske trasslar jag bara in mig i förklaringar som egentligen inte behöver förklaras…eller kanske inte ens kan förklaras. Men att vara högst medveten, samtidigt som man är högst omedveten… Är på något sätt rätt så motsägelsefullt, och kanske lite av en sån där andlig paradox, som kan vara svårt att helt förstå, utan att ha upplevt det själv.😊
Nu är det iaf dags för mig att laga min middag😄.
- Redigerat 2025-08-19 20:03 av [snowy00]
#7:
Jag tycker precis som Fata Morgana, att du skulle kunna skriva en bok om din väg. Du är ett levande exempel på att man med diagnosen som du har ändå kan gå en andlig väg, göra andliga erfarenheter och utveckla sig.
Och inte bara det, så är den andliga vägen också en väg för dig att hantera din sjukdom. Det är nog tack vare din meditation och självobservation som du på något sätt vet, att när irrationella misstankar dyker upp, att det ät en konsekvens av din sjukdom och på så vis har du en viss kontroll över dig även i psykotiska tillstånd.
Det skulle kunna uppmuntra andra som har din diagnos att gå vägen som du går. Andra hanterar det nog inte lika bra. Jag har sett drabbade som tror att dom pratar med andar när röster dyker upp, som inte är lika medvetna om sig själva som du är. Eftersom det inte finns liknande böcker, kanske boken skulle bli en bestseller?
#8:
Tack 🤗😘 så fint med uppmuntringen.
Man kan ju alltid börja med en bok, och låta den ta sin tid. Kanske skulle det ta 10 år att skriva ihop 100 sidor. Men, då kan man också utvecklas med och genom sitt skrivande, och kanske få en och annan insikt själv längs vägen🤔
Som du säger så verkar många andra med liknande psykossjukdom ofta ta vad de upplever som något verkligt. T ex hörde jag en som hörde ett pipande ljud i öronen, och hen trodde på riktigt att hen var typ övervakad… Och att några (typ "staten") var ute efter hen. Men annars verkade hen ganska vanlig, var social, verkade relativt pigg osv.(tar det som exempel här eftetsom ingen kan ha en aning om vem jag menar)
Mig är det mer så, att om jag skulle höra ljudet i öronen (typ hörselhallucination) så skulle jag uppfatta ljudet, men som oftast förstå att det inte är på riktigt. Förutom i djupa episoder där jag kan bli i stort sett, nästan, helt "bortkopplad" från verkligheten.
Men nog är det så, att en sån här sjukdom uttrycker sig olika, för olika människor. Men ja, som du skriver låter mig min andliga väg på något vis vara medveten om, och se igenom det inbillade…. Kanske mer än vad jag hade gjort om jag aldrig hade utfört "medvetandeutveckling", aldrig lyssnat på en andlig lärare, och aldrig t ex mediterat eller yogat.😊
#9:
Gör dig ingen stress med boken. Det ska ju vara kul för dig att skriva den, så skriv helt enkelt när du känner lust och nån gång blir den säkert färdig. Att skriva boken kan säkert också bidraga till att dyka djupt i sig själv och bli medveten om saker som du tills nu inte var medveten om. På så vis kan det vara till nytta både för dig och dom som läser den.
#10:
Ja, så ska jag göra. Ser fram emot det nu t o m. Jag har ju alltid gillat att uttrycka mig i text.😊
#8:
Kom bara att tänka på det, på tal om att uppfatta sina röster som andar. Det var en tid under min första, djupaste och längsta psykos som jag tolkade rösterna, och andra hallucinationer som andar och liknande. Jag trodde också fullt ut att jag var förföljd, mm.
Men då hade jag bara intresserat mig för det andliga under några år, och var fortfarande väldigt "grön"… Jag hade också ett visst intresse för sådant som andar, osv (och skrev med andra här på iFokus om det, jag var även redan då aktiv här på dåvarande Andlig utveckling iFokus😊) i alla fall.. så hade jag inte skiljt ut "det mediala" från andlighet som att se inåt i sig själv osv.
Jag tänker, att om jag då hade varit intresserad av t ex matlagning och inte "medialitet" (andar, osv) så hade jag kanske tolkat rösterna, osv som spagettimonstret ist för andar….😄 Så tolkningen av hallucinationerna tog väl då sig i uttryck i det jag för stunden hade intresset inställt på, skulle jag tro.
#12
Så var det för mig också, innan man visste vad andlighet innebar. När det mediala var på ropet, så sökte sig många dit. Inklusive mig själv, jag blev som ett med andarna, hörde röster. Uppfattade skepnader, de flesta negativa energier.
Jag trodde på full allvar på dessa andar. Hade kontakt med psyket, till sist efter en lång tid. Insåg att dessa andar var självskapande.
Dessa mediala ledare leker en farlig lek med deltagarna. Det är verkligen berövligt hur stort utrymme dom får.
- Redigerat 2025-08-21 08:29 av Gråeld
#13:
Sant så. Jag tänker att vi nog är många som hamnar i den "fällan", och förvirrar andlighet med medialitet. Åtminstone i början på vår väg. En del av oss kan släppa det, och ta oss vidare. Andra kanske är fast där livet ut.
Men hur som helst är det som du skriver.😊 Bedrövligt…hur lurad man kan bli, och hur man kanske främst kan lura sig själv.
#12:
Sen är det ju så att många tror att andlighet har med andar att göra, för det finns ju så mycket vilseledande att läsa på internätet.
#13:
Exakt! där sa du det. De är självskapade av det egna sinnet och de som utger sig vara medium är skrupelfria bedrägare.
#15:
Jo, jag själv såg också en del på videos på YT då, som jag sedan började tro på. Men som tur var kollade jag även på videos med Mooji, Tolle, m fl redan då. Så smörjan blandades iaf ut lite.
I alla fall har jag börjat skriva lite på något som eventuellt kan bli en mindre bok. Har skrivit ca 4 A5-sidor… Hittills skriver den "sig själv"… Intressant att se sen om jag har tillräckligt att säga för 10 sidor, eller 100 sidor.🙄😊
- Redigerat 2025-08-22 12:31 av [snowy00]
#18:
Ja, har man kommit igång, kan det vara så att den skriver sig av sig själv. Det kallas intuition. 😊
#19:
Så är det nog😊
Nu har jag fått ihop ca 10 st A5-sidor med nyskriven text, och ca 35-40 sidor med "de bästa" av mina texter från min Fb-sida. Nu är det inte viktigast hur många sidor en bok innehåller… Men det känns som den ändå inte är klar.
Jag låter boken ligga ett tag, så kanske något mer dyker upp i mitt huvud att skriva om.
Tänkte bara höra här om någon har något förslag att skriva om i min bok, på ämnet? Just nu för tillfället står det lite still med idéer här…😊😄
#21:
Då har du fått ihop ganska mycket på kort tid. Hinner inte tänka efter just nu om vad du skulle kunna skriva om, för nu måste jag börja med matlagningen och sen hämta Fata Morgana från busshållplatsen.
#22:
Ok, ingen fara.😊
#21: Låt boken vila en tid. Tids nog kommer du på vad mer du vill skriva om. Den måste ju inte bli färdig i morgon 😄 Men ändå rätt imponerande att du redan skrivit så många sidor 😊
#24:
Ja, jag får göra så. Tänker mig ett projekt på flera år, ändå.😊
Egentligen har jag "bara" skrivit 11 st A5-sidor med ny text… Resten har jag bara kopierat in från min Fb, och justerat texterna lite.