#0:

Utifrån perspektivet av din sanna natur, kan du säga att du har levt alla varelsers tidigare liv i hela universum och kommer att leva alla framtida liv. Men utifrån jagets perspektiv har du bara ett liv och det är just det som du lever nu.

Föreställningen om att jaget skulle leva flera liv är svårt att släppa, eftersom jaget har svårt att acceptera att det en dag upphör att existera. Vad förståndet än föreställer sig om saker som ligger utanför förståndets föreståelse kan bara vara fel. Det är det visaste som förståndet kan komma fram till, att det inget vet.

#1:

Det var bra sagt. Man vet helt enkelt inte. Bättre att erkänna det för sig själv, än att föreställa sig det ena och det andra. Men som du säger är det en svår grej att släppa.

#2:

Redan Sokrates sa "jag vet att jag inget vet". 😊

#0: Själv släppte jag föreställningen när jag insåg att jaget bara är en illusion och idag kan jag, hur jag än vänder och vrider på folks argument, inte få den teorin att gå ihop. Tex, vem säger att det just var Anna som var Pelle i sitt förra liv och inte att det var Pelle som blev Anna i sitt nästa liv ? 😄 Det är ju inte så att dom säger att det är det gudomliga som inkarnerar i olika människor, utan de säger alltid min själ och syftar på personens själ eller så säger de att de varit den och den i sitt förra liv och syftar på sig själva, precis som om en illusion skulle ha kunnat levt tidigare liv eller äga och ha en själ 😊 Men ja, du har rätt i att föreställningar kommer och går, jag har också haft mina föreställningar. Som yngre trodde jag att reinkarnation skulle innebära att jag lever samma liv om och om igen, typ de där filmerna när någon upplever samma dag om och om igen 😄

#3:

Tänkte också på det uttalandet 😊

#4:

Det är sant. Det är en knepig teori. Jag tror att det känns bra för egot att tänka så, dels för att livet på jorden aldrig tar slut i så fall, dels för att egot får föreställa sig som någon de inte är nu (känd, med vissa färdigheter, osv), men också för att sinnet funkar så, linjärt på något sätt.
Men ja, visst är det Gud som inkarnerar i olika kroppar, i alla djur och människor. Men det är mer något oföreställbart, mysterium, och en helt annan sak.

Jag tänkte också lite så som yngre…"tänk om man lever samma liv igen och igen". Minns att jag sade det till en bekant på den tiden, och hon svarade ungefär "Men fy!". Hon hade alltså ingen som helst lust att leva detta liv igen 😄

#5: Hej! Var och en får känna vad som känns rätt eller fel men jag hade en upplevelse när jag var barn som har följt mig hela livet. En händelse som jag upplever som ett tidigare liv, alternativt ett parallellt liv? Vi bodde på landet och vi var ofta ute och lekte, vi lekte att vi var indianer m.m. Denna händelsen hände en försommardag, jag satt på en stor sten och malde torrt gräs och frön med en liten rund sten som i tanken skulle bli mjöl. När jag sitter där på huk och maler blir mina armar och händer bruna och marken runt stenen har förändrats till hård gulaktig sand. Överraskad försöker jag höja huvudet för att se var jag är, ser då några vuxna (tre tror jag) med bruna bara ben som står en bra bit framför mig och bakom är det några hyddor. När jag kommer så högt att jag ser en bit ovanför knäna på männen/kvinnorna försvinner allt och jag är tillbaka chockad. Har försökt förstå vad jag såg men det var ju ingen dröm och allt var vanligt igen. Kan inte glömma händelsen och har inte upplevt något liknande varken förr eller senare.

#6:

Hej och välkommen till sajten! Uppleverlser från barndomen kan man tolka på många olika sätt. Du tolkar det som ett minne från tidigare liv. Men det finns fler möjligheter.

Som barn har man en ganska llivlig fantasi. Jag har t.ex. ett minne från min barndom, där jag med tankekraft försökte att påverka att lampan i sovrummet svävar ner. Det gjorde jag ofta och en dag svävade den verkligen ner. Klart att den inte svävade ner på riktigt, så det handlar snarare om ett barns fantasi.

Jag har också sett dokumentationer där dom visade fejkade bilder där personen flög med en ballong och fast personen aldrig flög med en ballong var han övertygad om att minnas att han gjorde det pga den fejkade bilden. Minnen förvrängs ofta med tiden som går.

Det finns också psykologiska fenomen där en person mentalt distanserar sig från sin omgivning och upplever en tillfällig hallucination. Sådana fenomen kan vara kopplade till dissociativa tillstånd eller andra psykologiska fenomen, där medvetandet skapar en upplevelse som känns utanför vår normala verklighet.

Människor tolkar händelser enligt deras egen förståelse av verkligheten. Ett koncept om tidigare liv är förståndets sätt att ge en enkel förklaring för någonting som inte är enkelt att förklara. Visste du att det finns ett, säger vi, "fält" som innehåller alla informationer i universum från dess början till dess slut och att varje människa har en tillgång till det fältet? I Österländska traditioner kallas detta fält för Akasha krönikan och Akasha intelligensen kommunicerar ständigt med oss. Men vi hör bara en ytterst liten del. Samma säger fysiker om kvantfältet.

När detta fält kommunicerar med oss tolkas oförklariga händelser ofta med föreställningar om tidigare liv.

Läste livlig fantasi m.m. Har ingen mer kommentar till händelsen, för mig var det verkligt men chockartat då för 60 år sedan. Finns fortfarande kvar som en stark händelse och som jag endast delat med ett fåtal.

#8: Har faktiskt en kommentar till. Det var inte enbart upplevelsen att jag hade bruna ben, det var en värmande sol i ryggen och en annan lukt. När detta hände mig var det som sagt inte särskilt varmt ute och satt i en skogsdunge med björk och gran , fullt påklädd.

#9:

Men vad har det med tidigare liv att göra och vad gör dig så övertygad att du utesluter andra möjligheter?

Utifrån av perspektivet av din sanna natur har du levt alla liv i universum. Du är alla som har levt och som kommer att leva. Alla dessa liv existerar i Akasha krönikan som en sorts evighet och den kommunicerar ständigt med var och en av oss.

#6:

Hej!

Jag har som skrivet också haft mina "underliga" upplevelser. Men det är nog en fråga om hur man tolkar saker och ting. Som jag, tolkade länge dessa tics jag har som nån form av automatisk yoga. Egentligen säger jag inte att sådana rörelser över huvud taget inte existerar, jag väljer mer att tolka det på det "förnuftiga sättet", som tics.

Jag har också haft mina djupt psykotiska episoder. En gång satt jag i ett vandrarhem och mediterade hela natten. Jag hade hamnat i psykos, och min upplevelse sade mig att utomjordingar befann sig runt mig, på andra sidan väggarna. Jag hörde, och jag till och med minns ljuden, av tunga fotsteg utanför rummet jag satt i.
Väl på sjukhuset fortsatte min psykos. Jag inbillade mig totalt att en man på sjukhuset både var min far, och en känd andlig lärare samtidigt. Det var som att vara i en skräckfilm. Jag trodde också att en atombomb var på väg att förinta sjukhuset, om jag slog fel kod på kodlåset till ytterdörren.

När jag fick medicin och sova djupt i 12 timmar, vaknade jag på sjukhuset och allt var normalt igen. Det var som att ha haft en konstig dröm…
Jag skulle kunna tolka allt det här som övernaturliga fenomen. Men jag väljer i mitt friska tillstånd att tolka det som att den delen av min hjärna som skiljer mellan verkligt och overkligt blev sjukt.

Nu säger jag inte att du var sjuk när du hade din upplevelse som du beskriver, men ja, barn har ju också en väldigt färgrik fantasi. Det finns så många tolkningsmöjligheter för sånt här utöver tidigare liv, tänker jag.

#11:

Precis och även helt friska människor kan ha dissociativa tillstånd, utlösta av saker som stress, ensamhet eller annat. Det här svarade chat gpt:

"Ja, även psykiskt friska människor kan uppleva dissociativa tillstånd, men i mycket mildare och kortare former än de som diagnostiseras med en dissociativ störning. Det är en del av den normala mänskliga upplevelsen.

Exempelvis kan alla känna igen sig i:

Dagdrömmeri: Att "fly" från verkligheten för en stund genom fantasier.

Att vara "frånvarande": Att vara så uppslukad av en tanke att man inte märker sin omgivning.

Att ha "blackouts": Att inte minnas korta perioder av tiden, ofta relaterade till stress eller trötthet.

Dessa är vanliga och tillfälliga fenomen som inte nödvändigtvis indikerar en psykisk sjukdom. Skillnaden ligger i frekvens, intensitet, duration och påverkan på den dagliga funktionen. Om dissociativa upplevelser är frekventa, intensiva, långvariga och leder till problem i vardagen, kan det vara ett tecken på en dissociativ störning och kräver professionell bedömning."

Eftersom Guldstjärna bara upplevde det en enda gång är det inget sjukligt tillsånd.

Sen är det ju så att de flesta människor har någon sorts tro, t.ex. en religiös tro eller tro på tidigare liv. Händelser som är svåra att förklara färgas av människors tro och eftersom troende människor söker bekräftelse för deras tro, tolkas sådana händelser genom tron. Men vi som går en andlig väg söker sanningen och släpper all sorts tro för att hitta den. Vi är helt enkelt inte nöjda med förståndets tolknigar. 😊

#12:

Så är det ju. Kunde inte ha sagt det bättre själv 😊

Jag kollade lite om vad Osho skrev om reinkarnation. Han ansåg att idén om reinkarnation är ett missförstånd. Enligt Osho blir en persons medvetande en del av helheten efter döden, men det finns inga bevis för att självet överförs från en kropp till en annan. Istället ansåg han att en persons minnen och tankar går över i miljön och eventuellt tränger in i andra individer. Medan Osho betecknade det som att det går över till "miljön", skulle jag säga att detta finns kvar i Akasha krönikan/kvantfältet och därifrån kan det hamna glimtar i en annan persons medvetande.

Osho betonade att en upplyst persons medvetande inte återföds eftersom det redan har upplösts i meditation. Han trodde dock att icke-upplysta personer fortsätter att överföra sina misslyckanden och lidanden från en existens till en annan.

#14:

Jo, andliga lärare verkar ofta ha någon sorts tanke som liknar reinkarnation. Men jag gillar Tolles syn på saken; att man inkarnerar varje gång man identifierar sig med världen, en tanke känsla, eller händelse.

Också det du skrev tidigare här, att från ens sanna naturs perspektiv så har man levt alla varelser liv som funnits, och någonsin kommer finnas. Att man plockar ur personen, självet ur "ekvationen".

#15:

Oshos förklaring har en helt annan betydelse än att en person eller själ skulle reinkarnera.

Personers minnen och tankar är informationer och enligt kvantfysiken finns alla informationer för alltid kvar i kvantfältet. Precis samma säger sadhguru om akasha krönikan. Men om människor får glimtar därifrån, identifierar sig de flesta med dom, dvs. de ser dessa som någonting som tillhör dom själva.

Först när människor erfar samadhi, ser de tydligt att detta koncept är fel. Det faller heller inte på fruktbar mark om man förklarar detta för folk. Även om de skulle tro på det som man säger, byter de bara ut en tro mot en annan. Men de flesta håller fast vid sin tro, eftersom egot inte vill acceptera att det kommer att dö och vill tro på att det överlever någon annanstans.

Tolle kanske pratar om något helt annat, som liknar buddhisternas förklaring när de säger att förståndet skapar ett nytt egot varje bråkdels sekund.

#16:

Aha, nu förstår jag bättre hur osho menade, när jag läste igen. Ja, det är ju en annan sak, än att som person gå från en existens till en annan.

Jag vet inte exakt hur Tolle menade, men han ville nog kanske ta det här med reinkarnation in i nuet, i detta liv, i stället för att det hela tiden ska handla om tidigare liv. Men kan ju vara som du skriver också.

#17:

Om förståndet skapar ett nytt ego varje bråkdels sekund, är det ju en sorts ny inkarnation varje bråkdels sekund.

Sen kom jag att tänka på, att om det verkligen skulle finnas individuella själar som vandrar från ett liv till ett annat, vore det ju en stor slump om någon skulle inkarnera 2 ggr. på en och samma planet, med tanke på hur många miljarder galaxer det finns i universum. Det vore också en stor slump, att inkarnera som människa varje gång, med tanke på hur många miljoner olika former av liv som finns på jorden.

Jag hörde en gång en reinkarnationstroende säga att om man en gång har inkarnerat som människa, inkarnerar man inte som något lägre. Där ser man hur människor höjer upp sig själva och ser sig som det högsta. Men ur det gudomliga perspektivet finns det inget högre eller lägre. Allt liv är det gudomliga uttrycket och allt är ett.

Sen är det också så att dom som säger att dom har varit det ena eller andra i deras förra liv, för det mesta var någonting som häxa, shaman, trollkarl eller liknande. Jag har aldrig hört någon säga att ha varit kusk, skomakare, skräddare eller något annat "helt vanligt". 😄 Tydligen fanns det bara häxor och trollkarlar förr i tiden. 😄

Tyckte detta citat passar perfekt in hit.

"Din personlighet är en projektion, ditt namn är bara en etikett, din kropp är impermanent, din "status" är irrelevant, din åsikt är bara en åsikt, dina tankar och känslor är tillfälliga och relativa till din upplevelse.
Kontinuiteten i ditt "separerade jag" återskapas varje millisekund av din hjärna.
När du läser detta har din hjärna skapat dig tusen gånger och lämnat tusentals spöken efter dig.
Du dör varje ögonblick och ett nytt du föds, men ditt sinne fäster vid bilder och avgudar dem, sätter dem på piedestaler och skyddar dem med all din kraft.
Du är inte livet du lever, inte bilen du har, eller hur mycket pengar du har på banken.
Du är inte din personlighet och inte dina tankar.
Du är OÄNDLIGT större än du tror att du är, du har bara glömt din essens, din koppling, din kärlek, SANNA KÄRLEK!
Fäst dig inte vid begreppen i denna värld och detta lilla liv, gå bortom!
Du är ett rent medvetande, du är Observatören, du är NUET!
Detta medvetandetillstånd är vad Buddha kallade "tath āgata", den sanna varelsen, i fri översättning betyder "en som har gått" och "en som har anlänt", vilket betyder att det är bortom fenomenet i verkligheten i tid och rum.
Vem du är är är helt ofattbar… När du slutar föreställa dig själv på något sätt, finns det en uppenbarelse som aldrig talats om, men denna uppenbarelse upplevs direkt. "

~ Gangaji

#19:

Ja, det var verkligen passande. 🙂

#18:

Ja 😄 jag tänkte också på något du skrev för ganska länge sedan. Att om man går till roten av var ens tro/föreställning av tidigare liv och reinkarnation kommer, så märker man att det som alltid är något man läst, eller hört från någon annan. Det är aldrig så, kan jag tro, att man "kommit på" denna teori själv. Och hur verklig och äkta är den då för en själv?
Som för mig, jag läste om det på en webbsida om yoga (och hade säkert hört och läst om det i och med buddhism och hinduism tidigare). Så det var ju inget som kom inifrån mig själv, utan jag tog över det från någon annan.

Så kan man egentligen göra med det mesta… Gå till roten av det, och se om det kommer inifrån, eller om man bara tagit över det efter någon annan.

Sen det du skriver sist. Ja, det fanns visst bara personer med speciella egenskaper förr i tiden, kända personer eller personer med vissa förmågor som känns bra att ha haft.😄 Som sagt, egot gillar nog att tänka, fantisera, och känna så om sig själv. Och lustigt är det också, att det bara handlar om en själv, som FataMorgana var inne på förr. Det är ju aldrig så att man minns någon annan från ett tidigare liv, med dessa speciella egenskaper… Förutom när "jag" kanske hade att göra med en känd, speciell person. Kanske minns man, och föreställer sig att man var en nära lärjunge till Jesus i sitt tidigare liv (eller Jesus själv för den delen…..)😄 det får egot också att känna sig speciellt, och kunna sola sig i sin egen "ego-glans".

#19:

Det var ett passande och fint citat av Gangaji 😊

#21:

Ja, det funkar så att man läser eller hör någonting av andra. Sen tror man på det och har man en tro, så tolkar man världen genom tron och ser sin egen tolkning som bekräftelse för tron.

Och visst, känns det bra för egot att tro att man har varit något speciellt. 😊 Men inget som man kan tänka ut sig kan vara så speciellt som det som vi alla är, uttrycket av det gudoomliga. Men det har ingenting med egot att göra.

#22:

Exakt, det vi redan är, är det största som finns!😊