Resan
Bortvändandet släpper
taget om
människan.
Frigivningen vänder sig
till utanförskapet
som slår på
sökljuset.
Sökljuset som i sin tur
dämpar utsikten
eftersom förvirringen
rör sig
likt en tjock dimbank
på invändig mark.
Logiken spetsar öronen
som om det skulle gå
att lägga
pussel med dem.
För att få dem att passa
ihop.
Trots deras bråda hissnande
djup och bredd i det
luftiga vaccum som
andas känslor.
Kontrollen.
Den som många av oss
så gärna vill tro på
och få ett grepp
om.
Den ler manipulativt
förföriskt
och lockar med luftslott
som ställer sig i vägen för
alltings vetskap,
som tyst betraktar inifrån.
När människan söker svar
med ljus och lykta där ute.
Utanför sig själv.
Innan resan inåt tar sin
början.
2024 09 12
Eget foto.
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
- Redigerat 2024-09-12 18:10 av Stjärnskott
#0:
Så sant som du skriver 🤗 Vackert foto.
- Redigerat 2024-09-13 05:12 av FataMorgana
#1: Tack 😊
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#0:
Håller med Fata Morgana. Både texten och bilden är jätttefin. Stämningen som bilden och texten förmedlar kan jag inte riktigt njuta av, för jag oroar mig att tåg och bussar kanske inte går när Fata Morgana ska fara hem från jobbet och om det blir översvämning kan jag inte ens hämta henne.
![[SolaH]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
#0
En så sann text.😊
Det enkla blir det svåra, föreställningars värld som för oss in i dimman.
När små glimtar av vägen syns, bryts föreställningens värld.
Det man trodde var sanningen var illusionen. Förundran, märkvärdigheten
förbytts till ord av tomhet och omärkvädighet.
En tomhet som fyller allt liv utan ord.
Så kom mina ord, svåra att förklara som ska vara enkla. 🤔
#0, och #4:
Fint skrivet av er båda 🤗
Och jättefin bild, Rore.
#3: Jo men det förstår jag i det busväder ni tycks ha 🙂
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#4: logiken greppar inte dessa ord - intuitionen tar emot dem 🥰
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#5: Tack! 🙂
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
Starta ny diskussion