Silverringen / En vishetshistoria
En man lämnade efter sig en blygsam förmögenhet till sina två döttrar; den var rättvist fördelad och han hade tydligt bestämt vad var och en skulle få. Endast en liten skattkista med två ringar hade han inte förfogat över. En ring var mycket värdefull och prydd med en stor diamant, den andra en enkel silverring.
Den äldre systern sa: "Uppenbarligen är diamantringen avsedd för mig som den äldre och den andra för dig." Den yngre systern var ödmjuk och ville inte bråka. Så hon tog silverringen.
Var och en av dem gick sin väg. Medan den äldre systern led under följderna av sin girighet och stora materiella anspråk, levde den yngre ett enkelt och tillfredsställande liv. Hon bar också silverringen ständigt med sig och en dag tittade hon närmare på ringen. Hon upptäckte en liten inskription på ringens insida: "Även detta kommer att förändras." stod det skrivet.
Hon insåg genast visdomen i den här inskriptionen och ju mer hon blev medveten om förgängligheten i varje situation, vare sig den var behaglig eller obehaglig, desto mer balanserad och centrerad blev hon och upplevde en ständigt fördjupad frid i sitt liv.
Svävade hon ovanpå glädjens våg, kunde hon ändå njuta av den, men var alltid medveten om att det skulle komma regniga dagar igen. Och när hon kände sig sjuk eller ensam, visste hon: "Även detta kommer att förändras!"
Detta är en djup visdom från Buddha: Om vi i lycka kan se fröet till olycka och i smärta potentialen till glädje, kan vi både vara medvetna om ögonblicket och undvika att bli överraskade av plötsliga förändringar. Framförallt kan vi genom denna insikt nå ett medvetandetillstånd bortom ytlig glädje och smärta, ett tillstånd av djup inre frid.
Något annat vi kan lära oss av den här historien är att visdomen (av silverringen) är mer värd än det yttre värdet (av diamantringen). Ofta bedrar skenet och det tysta, oansenliga är överlägset det glänsande och strålande!
En översättning ur boken "Den spirituella skattkistan" av Arjuna P. Nathschläger
Det bor så mycket klokskap i denna visdomshistoria. 🙂 Ju fler ggr jag läser den, desto mer underliggande kommer i luften.
Arv kan ställa till det rejält, som vi är omedvetna om.
Flickan var nog redan medveten från början om silverringen. Annars hade hon nog börjat kivas med sin syster om diamantringen istället.
#1:
På så vis fick varje syster precis det som passade till henne. 😊
Jag minns att min mor, när hon blev gammal, frågade mig och mina syskon hur hon skulle dela upp hennes saker, dvs. vem som vill ha vad när hon dör. När hon frågade mig, tog det emot att säga att jag vill ha det ena eller andra, för det kändes konstigt så länge hon levde. Men mina syskon reserverade vad de ville ha. Jag tog vad som blev över, men min mor såg ändå till att det blev över saker till mig.
#0: Det var också en fin och vis historia som du hittar där 😊
#0:
Klok historia.
Det sista jag själv kommer att göra, är att gräla om ett arv. Det skulle kännas så konstigt.
- Redigerat 2024-08-12 18:12 av snowy00