Ja denna ångest och dessa inre kamper och motstånd, de känner jag så väl igen. Bra skrivet 💚

#0:

Det var en fin text. 🙂 Jag hade en sådan perjod en gång på 80-talet, då jag också hade känslan av att kvävas. Men om jag skulle ha låtit mig kvävas, skulle jag inte ha hittat ut ur situationen som skapade ångesten.

Jag koncentrerade all min energi på att lösa situationen och jag var tvungen att agera som en krigare (definition Castaneda), t.ex. att utföra varje handling som om det vore min sista handling på jorden. Det ger alla handlingar en speciell kraft. Till slut blev jag mycket starkare av det.

#2: Dessa stunder har ebbat ut och kommer mer sällan nuförtiden - tänker att det är som att ömsa skinn…(😇 fastän jag inte känner mig som en orm🙃)
De allra flesta av oss genomgår väl detta tänker jag.

#3:

Ja, det är en del av livet att hantera sådana saker. Det finns mer som jag vill skriva om rädslor, men just nu har jag lite stress. Jag måste fara och handla i 3 affärer, behandla Fata Morgana med reiki, eftersom hon vaknade upp med en rejäl förspänning i nacken.

Framför allt på nätterna, kommer det stundom. För att senare ebba ut när man stigit upp.
Man Känner sig mera sårbar för dessa tankar under natten, än på dagen.

#4: Tråden finns ju kvar så stressa inte 🤗

#5: Ja, kanske är det så. Tänker att på nätterna stannar ljuden upp, dagliga intryck bearbetas och mörkret bäddar in - energierna kryper närmre och käns tydligare.
?

#7 . Så kan det också vara.

#6:

Ok, jag känner mig lite mindre stressad nu, eftersom den första reikibehandlingen verkade så bra att om jag inte hinner att behandla Fata Morgana en gång till är det inte så farligt. Men om inte ens 2 timmar kommer hon hem och då vill jag vara färdig med maten. Men för ett par tankar har jag tid.

Här kommer ett par av mina tankar. Egentligen är ju rädslor någonting som hjälper oss att överleva och hindrar oss från att göra något som är farligt och dumt. Men om man måste leva längre tid med ångest är det skadligt.

Det finns rädslor som är berättigade pga situationen och sådana som är irrationella och som bara uppstår i huvudet. Man kan oroa sig för att det ena eller andra skulle kunna hända, men om man har oroat sig tillräckligt mycket i livet och tänker tillbaka på allt som man har oroat sig för. Då kan man konstatera att minst 90 % av allt som man har oroat sig för aldrig har hänt. Till slut tröttnar man på att oroa sig lika mycket.

T.ex. oroar jag mig för hur min elräkning kommer att se ut när årsredovisningen kommer. Vi betalar dubbelt så mycket för elen som för 2 år och jag kommer att vara tvungen att hitta ett nytt elbolag, där man får gratismånader om man är en ny kund. Kommer jag att hitta någonting? Här hos oss kostar elen 5 ggr mer än i Sverige.

Det finns flera sorters tankar. Den ena säger att jag säkert kommer att fixa saken, precis som vanligt, medan den andra tanken visar mig vad som kan hända om jag inte lyckas med det och om årsredovisningen blir så hög att vi inte kan betala den. Det är en tanke som framkallar rädslor.

Den tredje tanken säger att jag ska ha förtroende. Universum har räddat oss tidigare. För 2 år vann vi 2.300 euro på lotto och förra året gjorde jag skattdeklarationen för 4 år tillbaka och fick 2.000 euro tillbaka från skatten. Men sen kommer den fjärde tanken som säger "men vad skulle i år kunna hända för att bli räddad?" Till slut blir det så många olika tankar att man tröttnar på dom. Man gör sitt bästa, vrider tillbaka värmen i lägenheten, för vi värmer upp den med el och förtror att vi klarar av det för att man inte har ett annat val. Förtroende driver bort rädslor.

Att hantera rädslor är en utmaning i livet. Det kvittas hur många utmaningar som man har klarat av. När nästa utmaning kommer är det en helt ny grej. Rädslor gör oss ofria. Precis som att berättigade rädslor hindrar oss att göra farliga saker, kan irrationella rädslor hindra oss att "leva livet" och det blir man ofri av.

Man kan också betrakta rädslor som fiender som man kan besegra. T.ex. har jag "medfödd höjdskräck".😄 Jag får mjuka knän redan när jag ser på TV att någon klättrar på ett högt berg när kameraperspektivet visar hur långt ner det går. Men när jag var i Mexiko gjorde jag parasailing. Jisses vad snabbt man seglade upp i luften. 😄 Man kan låta sig hindras av rädslor från att ha skoj, men man kan besegra rädslorna och ha skoj.

Det är ok och mänskligt att ha rädslor och utmaningen är att inte låta sig styras av dessa. Att hantera dessa kan få oss att växa och göra oss starkare.