Att bli medveten om mellanrummet mellan in och utandningen.
Hittade just den här texten som Osho skrivit om mellanrummet mellan in och utandningen. Tyckte att texten är värd en egen tråd:
För ditt medvetande till detta ögonblick och vad som sker där. När din andning strömmar in, observera. För en enda stund - eller en bråkdel av en stund - finns det ingen andning där: innan den riktar sig uppåt, innan den går ut.
Ett andetag strömmar in, sedan kommer en viss punkt och andningen står still. Sedan strömmar andningen ut igen.
Och när den strömmar ut står andningen återigen still för en enda stund - eller en bråkdel av en stund. Sedan inandning igen.
Innan andningen vänder inåt eller utåt finns det en stund när du inte andas. I den stunden är något möjligt, för när du inte andas är du inte i denna värld.
Förstå detta: Om du inte andas, är du död; du existerar fortfarande, men bara död. Men denna stund är så kort att du aldrig märker den.
Upplev liv och död på två andetag:
För tantra är varje andetag som går ut en död och varje ny inandning är en återfödelse. Inandningen är en återfödelse, utandningen är en död. Utandningen motsvarar döden, inandningen motsvarar livet.
Så med varje andetag dör du och återföds.
Luckan mellan dem är mycket kort, men med skarp, oföränderlig vaken observation kan du känna den. Shiva säger att om du kan känna den här luckan -Då behövs inget annat. Du har upplevt det, saken har skett.
Du behöver inte öva andning, låt det vara som det är. Varför så enkelt? Det ser så enkelt ut. Så enkelt sätt att upptäcka sanningen?
Att finna sanningen innebär att inse det som inte blir fött och inte dör, att inse det eviga som alltid är närvarande.
Du kanske känner till utandningen, du kanske känner till inandningen, men du har aldrig känt mellanrummet mellan dem.
Märk först inandningen:
Försök. Plötsligt kommer du att hitta punkten - och det är inte svårt, den är redan inom dig. Du behöver inte göra något eller lägga till något, den är redan där.
Allt är redan där, förutom en viss medvetenhet. Så hur gör du? Bli först medveten om inandningen. Observera den. Glöm allt annat, observera bara hur din andning strömmar in - inandas.
Andningen rör vid dina näsborrar, känn den där. Låt den sedan strömma in och gå helt medvetet med den. När du går med andningen neråt, neråt, släpp den inte. Gå inte framåt, stanna inte kvar som en skugga, stanna helt med den.
Din andning och ditt medvetande måste nästan bli ett. Andningen strömmar in - du strömmar in. Endast då är det möjligt att hitta punkten mellan de två andetagen. Det kommer inte att vara lätt. Ström in med andningen, ström sedan ut med andningen: in-ut, in-ut.
När du stannar noggrant vid din andning, hur kan du då missa att det inte finns någon andning där?
Du blir plötsligt medveten om att det inte finns någon andning, och sedan kommer ögonblicket då du känner att andningen varken strömmar in eller ut. Andningen står helt stilla.
- Redigerat 2023-12-31 18:10 av FataMorgana
#0:
Fint att du hittade texten. Jag läste det i en bok som jag lånade på biblioteket för nästan 20 år sedan, men jag minns just det än. Tror inte han hade skrivit den boken, utan det var hans talande som hade skrivits ned i boken.
Jag tyckte då att det var lite märkligt, att man är död mellan in och utandning… Jag var inte van med andliga termer och tankesätt. Men nu förstår jag nog lite mer hur han menade.
Men det som var för mig i meditationen igår som jag skrev om i babbeltråden var att bli andningen, att bli ett med den. Att allt försvinner och endast andningen existerar. Orden som kommer upp för mig är "yogisk andning", men det har jag inte läst eller hört att det kallas, det bara känns som ett passande namn för den erfarenheten.
Jag hade gärna stannat där, i och som andningen, för all framtid…😊
#1
Jag vet inte om det var just är den texten som du menade. Osho verkar i alla fall ha skrivit en hel del om andningen, så det finns säkert mycket mer att läsa om det där ute på nätet och i olika böcker. Ska se om jag hittar fler intressanta texter.
Ja jag förstår att du gärna hade stannat där för all framtid. Inom Yoga-kulturen lägger man ju stor viktigt på andningen, så det skulle inte förvåna mig om det finns något som heter yogisk andning 😊
#1: Jag googlade på yogisk andning
och hittade det här.
Få se nu om jag lyckas. Intressant är det.
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#3: Tack för länken 😊
#2:
Lägg gärna in flera intressanta texter från Osho om andningen. Men jag ska googla lite själv också.
#3:
Där ser man…det finns något redan som heter yogisk andning, alltså.😄 intressant.
#1:
Jag har också funderat på hur det där att man är död mellan in och utandning är menat och frågade chat GPT. Jag fick det här svaret:
"Den metaforiska uttrycket "man är död mellan inandningen och utandningen" syftar till att när vi håller andan mellan inandningen och utandningen, upplever vi en kort stund av stillhet och tystnad. Under denna stund av tystnad avstår vi från att tänka och agera, och det anses vara ett tillfälle för reflektion och inre lugn.
Detta tillstånd kan även vara en symbolisk representation av ren potentialitet. Mellan inandningen och utandningen kan betraktas som en gränsöverskridande punkt där allt är möjligt, en stund där vi inte är bundna av det förflutna eller begränsade av framtiden. Genom att vara närvarande och medvetna om denna stilla stund kan vi uppleva en känsla av frihet och möjlighet till förändring.
Detta koncept kan också tolkas som en påminnelse om att det är viktigt att skapa tid för pauser och reflektion i våra liv. Genom att ta stunder av tystnad och stillhet kan vi återhämta oss, få klarhet och fördjupa vår förståelse för oss själva och våra handlingar."
#5: Det här är också en fin text av Osho om andingen:
"Mellan födelse och död andas vi ständigt. Allt annat mellan dessa två punkter förändras. Allt förändras, ingenting förblir detsamma.
Det enda beständiga mellan födelse och död är andningen.
Ett barn blir tonåring; tonåringen åldras, blir sjuk, hans kropp förfaller: allt förändras. Ibland lycklig, ibland miserabel och lidande: Allt ändras ständigt. Men oavsett vad som händer mellan dessa två punkter måste man andas. Oavsett om du är lycklig eller olycklig, ung eller gammal, framgångsrik eller misslyckad, är en sak säker: Mellan födelse och död andas du.
Andningen är en ständig ström: du kan inte ta en paus. Om du ens glömmer att andas för en sekund existerar du inte längre. Därför beror inte andningen på dig, för annars skulle det vara problematiskt. Någon skulle kunna glömma att andas för en stund, och vad händer sedan? I verkligheten är det alltså inte du som andas, för du behövs inte. När du sover djupt fortsätter andningen. Är du omedveten - andningen fortsätter; ligger du i koma - andningen fortsätter. Du behövs inte: Andningen fortsätter även utan dig.
Andningen är en konstant i ditt liv - det är det första. Och andningen är väsentlig och grundläggande - det är det andra.
Du kan inte leva utan andning. Så andning och liv är synonyma. Andningen är livets mekanism, och livet är djupt förknippat med andning. Därför kallar vi båda dessa i Indien för Prana. Vi har ett ord för båda. Prana betyder vitalitet, livskraft: Ditt liv är din andning.
För det tredje: Din andning är en bro mellan dig och din kropp.
Andningen förbinder dig, kopplar ihop dig med din kropp. Den är också en bro mellan dig och universum. Din kropp är inget annat än universum som kommit till dig, det närmaste för dig.
Din kropp är en del av universum. Allt i kroppen är en del av universum - varje partikel, varje cell. Den är det som tar dig närmast universum. Din kropp är din mest direkta tillgång till universum. Andningen är broen. Om bron bryts är du inte längre i kroppen. Om bron bryts är du inte längre i universum. Du går in i en okänd dimension; då befinner du dig inte längre i tid och rum. Så, för det tredje: Andningen är bron mellan dig, tid och rum.
Andningen har två poler: Den ena är där den berör kroppen och universum, och den andra är där den berör dig, och därmed det som går bortom universum.
Vi känner bara till den ena delen av andningen. Vi känner bara till den där den går in i universum, in i kroppen. Men den går varje gång från kroppen till icke-kroppen, från icke-kroppen till kroppen. Den andra punkten känner vi inte till. Om man blir medveten om den andra punkten, den andra änden av bron, den andra brohuvudet, förändras du plötsligt, förflyttas till en annan dimension.
Man behöver inte öva på en specifik andningsteknik, varken ett specifikt andningssystem eller en specifik andningsrytm, nej! Man tar andningen som den är. Du behöver bara vara medveten om vissa punkter.
Det finns vissa punkter där, men vi är inte medvetna om dem. Vi har andats i evigheter, vi blir födda andande och vi dör andande, men vi är inte medvetna om dessa punkter. Och det är konstigt. Människan forskar, tränger djupt in i rymden, åker till månen. Människan vill alltid tränga längre bort från jorden och vet inte det som är närmast henne i livet.
Det finns vissa punkter i andningen som du aldrig har varit medveten om, och dessa punkter är dörrar - de allra närmaste dörrarna som kan leda dig in i en annan värld, till ett annat vara, ett annat medvetande."
#7:
Det som Osho skrev om andningen, skulle man också kunna säga om hjärtslaget.
Anledningen till att man fortsätter att andas när man sover är att andningen styrs av det vegetativa nervsystemet, som reglerar alla organ och organsystem som vi inte kan påverka med viljan. Fast andningen kan man kan förstås påverka genom att hålla andan eller göra andningstekniker.
#7:
Det var också en fin text om andningen😊
#8:
Jag hörde nån gång att vissa yogis även kan kontrollera hjärtslagen. Men det kanske bara är myt.
#8: Ja det har du helt rätt med. Men tänker ändå att man på grund av andningen eller genom den kan bli rätt så medveten om saker och ting och att man inte ska ta Oshos texter alltför bokstavligt 🙂
#9:
Indirekt kan man ju även påverka sitt hjärtslag. Om man håller andan eller anstränger sig, höjs hjärtslaget. Mediterar man, slår det långsammare.
Jag såg en gång på TV, där David Goldrake, en trollkonstnär, stoppade sitt hjärtslag för 30 sekunder. Men det var ett trick som går till så här. Man lägger en golfboll under armhålan och klämmer till så att artären ligger i klämm. Sen är hjärtslaget borta.
Hur det är med yogis och tibetanska zenmunkar vet jag inte. Jag antar att de kan få hjärtat att slå långsammare med meditation. Men det kan vi alla. Men kanske dom som är tränade på det kan det bättre än vi.
#7: När vi var i Spanien i höstas. Då satt jag på stranden alldeles intill havet och slogs av tanken att det var Havets andetag. Liksom vi andas så andas också havet.
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#12: Vackert. Vilka insikter naturen kan ge en 😊
#13: Naturen är en bra läromästare.🤗
🌸🌼🌸
Livets alla steg
Är mina att ta
🌼🌸🌼
#12:
Jag gillade också att bara sitta och titta mot havet när jag var på semestrar och höra vågorna. Vågorna låter nog lite som andetag och framkallar en meditativ stämning. Vattnets rörelse kan man jämföra med hur bröstkorgen rör sig med andetagen.
#14: Ja verkligen 🤗 Det påminde mig om en vishetshistoria som jag läste härom dagen, som jag just postade i en ny tråd.
#11:
Det låter som ett ganska farligt trick. Men ja, vi kan ju alla påverka hjärtslaget genom olika aktiviteter, som fysisk ansträngning eller avslappning.🙂
- Redigerat 2024-01-01 21:25 av [snowy00]