![[Eleya]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Har svårt för att prata om min tro med mina kära
Hej Alla! Jag är djupt troende och känner att jag har mycket kunskap som den senaste tiden gett mig otrolig förståelse om mänskligheten, vår roll, Gud och änglarna. Mitt största problem nu är att jag bara kan prata öppet och glatt om det med endast 2 personer i familjen. Jag känner att min tro är ett så otroligt känsligt och personligt ämne att jag inte kan prata öppet om det men min man, systrar och vänner. Jag ser min tro som mer personlig än min fysiska kropp, då det är min själ, varifrån min kärlek, lycka och vetskap kommer från. Min man är ej troende och småhånar alla som öppet talar om sin tro och jag vet att det brors på okunskap. Så honom delar jag inget med. Mina systrar förkastar allt med religion och Gud och det är för deras erfarenheter utav en sekt vi var med i för 12 år sedan. Dem är jag nästan livrädd för att prata med, fast jag vet att jag trots min tro (utan religiös tillhörighet) är jag samma storasyster de känner, bara lyckligare, kärleksfullare, tålmodigare och visare. Hur kommer man över denna barriären? Jag inser att det kanske tar år innan man känner sig bekväm med att konfronteras av världen då detta är ett så känsligt ämne. Men inombords känner jag mig så självsäker av och om min kunskap.
Hej Eleya! Då skall du använda dig av din styrka "inombords känner jag mig så självsäker av och om min kunskap."! Tala med din man och förklara att du har en tro och och en kunskap som du vill kunna leva med. Du behöver inte förklara eller försvara något om eller varför du känner och tror som du gör…det kan komma senare. Detsamma kan du göra med dina systrar och förklara för dem att det inte är en tro som den ni har varit med om tidigare i livet. Ver uppriktig med att det är en tro och kunskap som mognat fram genom de erfarenheter du gjort i livet och att du faktiskt är "samma storasyster de känner, bara lyckligare, kärleksfullare, tålmodigare och visare. Vet att detta är en livets prövning, eller rättare sagt möjlighet, att befria dig, mottaga en livets gåva och utvecklas.
Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn
Wow, va fint skrivet #retep! Tusen tack!
"Don´t follow the philosopher/prophet but search what they are searching for." Insikt, övertygelse och erfarenhet kommer utifrån svar på fråga och frågan måste ägas innnan svar kan tas emot. Tänk tillbaka, Eleya, vad som fört dig fram till din insikt och egentrygghet. Samma förlopp måste få ägas av din omgivning. Om frågorna ej kommit till din omgivning kan du ej tränga dig på med de svar du äger i det att dina svar då studsar bort. Verka i stället genom din insikt och sök när frågorna når fram till de dina. Det paradoxala i detta är att du då möter nya frågor för dig själv, om ödmjuk nog, att ompröva emot och i den process där Ni gemensamt söker svar. Jag vet inte din troendebas men en utav de största frågor som, i förtvivlan, framställts är kanske "Herre, varför har du övergivit mig?". I denna situation och i denna fråga öppnades för denne att få ta emot svaret. Detta i nåden av dennes fråga men då först.
man kommer över det genom att leva sin tro.
Man behöver inte ha någon att prata med om sin tro, därför att man kommunicerar den iallt man gör. (Men det är ofta en bonus att ha någon att prata med.) Somliga vill inte upptäcka att handlingarna de fäster till sitt liv inte alls stämmer överens med sin uttalade tro, medan andra agerar som troende, utan att själva beskriva sig som troende.
Nu vet vi att kristna ofta anser att en troende är troende just när denna uttrycker tron i ord, men det tror jag inte alls är nödvändigt.
Din familj gör säkert rätt efter sina erfarenheter. Inom begreppet tro ryms idioti likaväl som visdom. Folk är rädda för idiotin inom tron. Du vill inte framstå som en idiot-troende, utan som en visdom-troende. Sättet att framstå som en visdom-troende är att inte försöka övertyga andra. Försök till övertygelse upplevs ofta av andra som naivitet eller trångsynthet -- hur godhjärtad övertygelsen än upplevs vara. Folk går sina egna vägar, och de inspireras av dig när de SER dina handlingar, snarare än att inspireras av innehållet i dina ord (eftersom folk oftast inte är intresserade av innehållet i någons ord, utan faller in i sina egna missuppfattningar om innehållet i andras ord).
(jag använder ganska "oslipade" ord här, som idiot och visdom , men så får det vara)