En mycket bra fråga! Vad händer innan man föds?

Tror man på reinkarnation (som jag gör) så kan man tänka sig att vi går cykliskt in i och ut ur det fysiska livet. Själen förbereder sig på inkarnation och går in i det fysiska livet. Det finns intressanta artiklar på sajten om vad som händer under döden innan vi återföds igen.

Mm, då är vi inne på Reinkarnation, så om man tror på  ett tidigare liv och Karma..

Det finns bra terapueter inom detta område om man vill pröva sig tillbaka och se vad man har varit och gjort i sina tidigare liv..

Jag har själv varit med om flertalet tillbakaresor och inte alla har varit bra upplevelser, och kan vara väldigt jobbigt att göra det… det kan skapa ångest och skuldkänslor, vilket tillhör själva upplevelsen, men i mitt fall satt det kvar i över 1 år. Inte så roligt, var det värt det då kan man undra? nja, inget jag hade nytta av egentligen framkom….

syftet med att gå tillbaka i sina tidigare liv kan vara att rensa ur gamla upplevelser som ligger kvar och blockerar för dig i detta livet…

Men jag tycker att man ska vara väldigt försiktig när man gör det, inte för att det är farligt som endel tror, att man kan fastna i ett annat liv. aldrig, din själ har ett naturligt sätt att stoppa det på…

Det finns artiklar skrivna om detta på bla. Existens..

Yodhe

Ursprungligen existerar bara ren existens i andra hand kommer erfarenhet och upplevelse. Precis som existensen njuter av erfarenhet och upplevelse njuter erfarenheten och upplevelsen av existensen. Det finns ingen död existens kan inte dö. Vi alla är existens eller vara. Hade Jontte.

#0

Kul frågeställning, många är ju just intresserade av vad som händer efter döden, kanske är för att man är i livet nu , att sedan vända på frågeställningen som du gör har jag inte tänkt på.

Här har du en intressant artikelserie om livet mellan inkarnationerna. God läsning!

#0 Intressant fråga och bra att det tas upp.

Läste en bok för minst 10 år sen som behandlade detta. Någon hade gjort nån sorts massregression på flera personer samtidigt som gick tillbaka till innan födseln under hypnos.

Många hade liknande upplevelser av själva födseln, att det va kallt att komma ut, lysör överallt å en mer eller mindre otrevlig miljö att födas ut i.

Många reflekterade över sin relation till sin mamma hurvida de var önskade eller ej, eller om man hellre velat ha en pojke istället för flicka osv Detta kände barnet av telempatiskt vid eller innan födseln.

En annan spännande sak som togs upp var just den "planering" som skett innan. Jag har även kommit i kontakt med liknande information genom andra källor.

Att själen i fråga väljer sina föräldrar, sitt genetiska arv och även sin miljö. Ex man väljer vissa föräldrar men sen vill man uppfostras av andra, alltså väljer man en upplevelse tillsammans med en själ (mamman) att födas genom henne men sen adopteras bort för att fostras i en annan miljö av andra själar (adoptivföräldrar).

Likaså vill en del själar bara testa det fysiska livet lite gran, men inte fullt ut. Därav aborter, missfall, spädbarnsdöd etc.

Lägger in den här länken från en kanalisering som förklarar lite om döden i alla fall som jag tycker är väldigt bra! http://www.youtube.com/watch?v=Rty5l41_NbU

Vad boken heter minns jag inte just nu, men det ploppar väl upp.

En till fin artikelserie om Födelsens mirakel som beskriver hur vi (som själar) utvecklar våra kroppar (mental, emotionell och eterisk) innan födelsen.  

Sen finns det också som Jontte beskriver en existens innan själens cykliska inkarnationer…

Säkert finns det olika benämningar på var man är efter döden och innan födseln.
Jag kommer att använda Astral och Kausal plan. (Ni kan själva ta bort eller lägga till egenskaper som passar in).

Vi dör som vi har levt och beroende på hur medvetna och andligt utvecklade vi är.
Ju mer bunden jag varit till det Jordiska och materiella, ju mer rädslor och okunnighet, exempelvis i form av trångsynthet, våldsbenägenhet, kriminalitet, ju lägre astralplan blir du bunden till. Din rörelsefrihet begränsas och du lever i din nya tillvaro ganska omedveten och fortsätter mer eller mindre på samma vis som i livet.

Har vi levt ett liv i större medvetenhet och anlig mognad, fri från rädslor och okunnighet, då kommer vi till en högre astral nivå med den större medvetenhet vi har med oss och får större rörelsefrihet och nyskapande möjligheter. Det finns ett otal astrala plan där vi utvecklas uppåt steg för steg.

En människa som i sitt liv har utvecklats och nått upplysning blir invigd i de högsta astrala nivåerna och till Kausalplanet, där inga karmiska band återstår och vi är fria från samsara, återfödsel.

Dessa kan fritt, efter kosmisk lag komma till Jorden, (i eller utan kropp) för att exempelvis bistå oss i vår utveckling.

Tids och rumsupplevelsen är annorlunda här och Själar kan vistas i det astrala under hundra och tusentals år, innan de på nytt får möjlighet, eller väljer att födas i ett människoliv på Jorden.

När den stunden är inne och det åter är aktuellt …Får själen, genom en gradvis frekvens förändring mer o mer uppmärksamhet på att nytt forma en födelsevision. Olika livsscener och skeenden spelas upp och själen väljer bland de familjer och livsrelationer m.m. som på effektivaste sätt är mest gynnsamt för själens utveckling.

Här är mångfalden av valmöjligheter också beroende på själens utvecklingsnivå och födelsevisionen formas och skapas utifrån den kosmiska ordningen och de sammanhang själen är en del av.

/ Peter

En bra beskrivning Peter!     Vill man fördjupa sig i detta så rekommenderar jag länken som Marianne gjorde i #4.

För läsare som blir förvirrade över de olika benämningarna av plan och kroppar:

Kausalplan - Själsplan - Högre mentalplan

* Lägre mentalplan

* Astralplan

* Eteriskt/fysiskt plan

De märkt med * kallas ibland tillsammans för "de tre lägre världarna". 

Vi har då kroppar (mental, emotionell, fyskisk) som innehåller materia från dessa plan.

Har inte läst hela tråden, men tycker det är en bra frågeställning. Vad som händer innan vi föds.

Kanske är det ofta inte så stor skillnad, på vad som händer efter döden, och innan födseln. Mellanrummet mellan liv och död är just ett mellanrum.

#7 - retep. Mycket intressant. Tack för det!

Alla som umgåtts med ett spädbarn kan ju uppleva att de fortfarande är " i den andliga sfären". De inkarnerar mer eller mindre snabbt till denna värld.

Något intressant som någon sa till mig för många år sedan är att man kan se att de ofta inte tittar direkt på dig utan runt ,eller oftast till höger eller vänster om dig. Det är för att de  ser både din skyddsängel/hjälpare/ guide och din aura!

Testa så ska ni få se hur de liksom " läser av dig" runtom med sin blick.Underbart

Eller så är det för att de ser både garderoben, fönstret och tavlan med de fina färgerna…

Hur vet man vad de ser?

#11

Hur vet man att blått är blått? 

#12 Man blir lärd att blått är blått.Innan vet man inte.

#13

Sant. Men hur vet man att det man lär sig stämmer? Och vad är egentligen blått? Är det man själv uppfattar som blått, lika som andra uppfattar blått?

Det kan man fundera på..

#13: Man vet inte efteråt heller.

"Testa så ska ni få se hur de liksom " läser av dig" runtom med sin blick.Underbart"

Intressant vändning detta tar…med Internetans kommentar och hur allt blir blått eller om det nu är blått?!

Det som räknas är att man är där, närvarande i det som händer och direkt kan erfara händelsen!

Genom den egna erfarenheten försvinner behovet av att veta om blått är bått eller om det är samma blå.

Genom de egna erfarenheterna försvinner tvivlet och medvetenheten ökar.

/ Peter

Självklart är det så! Erfarenhet är den enda verkliga lärdomen.

Genom att erfara färgen blå, så spelar det ingen roll vad man kallar den. Den är vad den är, för sinnet.

Men man ska komma ihåg, att vad man blir lärd, är alltid inte sant. Ibland får man kolla inom sig själv, för att hitta det rätta svaret. Lita på sina sinnen, och sin intuition.

Så för att veta hur ett spädbarn upplever världen, så kanske man får söka inom sig själv, och kanske till och med utforska gömda minnen, och för tillfället dold kunskap.

/Niklas

#17 Kloka ord!

Tack..

#17:

Den förklaringen köper jag!

#5

Boken heter "Liv före livet" författaren "Helen Wambach"

Verkar som en intressant bok!

Här kommer ett annat tips, om en helt otrolig bok!

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9153431421

Tycker jag känner igen författaren av den boken, Peter  Undrar från var… Kanske har jag läst nån av hans böcker? Kommer inte ihåg.

#21 Ja ja ja!! Den är det!! Tack!! Där ploppade det upp!

kan också tipsa om bennys rosenkvist bok, ljusfolket!

Den tar upp livets gång, och innan födsel!

Mycket bra och tänkvärd bok..

Den fick mig att resa mig upp, och aldrig mer acceptera

att tanken på självmord får komma in i skallen..

Istället har jag vänt på hela mitt liv, och tackat för helvetet jag fått varit med om…

För det har gjort till den jag är idag, och dit jag är på väg..

Och de e mycket som kommer hända inom kort tid :)

Så ett starkt tips är hans bok! :)