Jag har en framtidsvision som skulle kunna uppfattas som utopisk men det beror också i vilket perspektiv du ser ifrån. För min del skulle detta lätt och snabbt kunna bli verklighet och det grundar jag på följande påståenden.

Jag vet hur det är att sova och jag vet hur det är att verkligen vakna. Det finns ingenting som jag upplevt som ens kommer i närheten av detta. Det är precis så mycket skillnad som det är att sova och att vara vaken. Dessutom har det gått väldigt fort. Det beror delvis på det tryck som vi upplever nu. Ett tryck som när jag sov inte hade vetat om och antagligen inte varit ett dugg intresserad av. Nu vet jag. Det är inte för att min hjärna förstår det utan för att jag bara vet det. Precis som vi vet att vi behöver luft för att andas. Så när fler och fler människor vaknar kommer det förmodligen gå väldigt fort och därför är jag övertygad om att min framtidsvision snabbt kan bli verklighet.

Vad har jag då för framtidsvision?

Jag ser en framtid utan rädslor för yttre förhållanden där vi umgås och är tillsammans utan behov eller begär. Vi accepterar alla som vi är och förstår att alla människor är perfekta i sin egen ofullkomlighet. Vi inser att allting är ett så det jag gör mot en annan gör jag oundvikligen mot mig själv. Vi har förstått att det finns inga måsten, jag är för första gången fullständigt fri. Vill jag hjälpa så hjälper jag utan att förvänta mig att få någonting tillbaks.

Vi använder inte pengar på samma sätt eller inte alls för pengar har inget syfte längre. Vi har insett att det är inte ägodelar som gör mig lyckligare utan min lycka kommer alltid inifrån. Det är jag som bestämmer min egen lycka och det har absolut inget med hur mycket jag äger. Det finns tillräckligt för alla och blir över. Behöver vi mat, kläder, värme eller annat hjälper vi till att skaffa det så att ingen blir utan. Vi har insett att vi vill hjälpa. Vi mår bra av att hjälpa andra. Fler och fler människor förstår att ju mer jag ger ju mer får jag tillbaks.

Alla människor har hittat precis det dom vill göra. Vi vågar lita på varandra igen. Vi förstår att all min ilska, ångest, stress, oro eller vad det nu kan vara jag har är instängda rädslor som uppkom redan i barndomen. För första gången behöver jag inte vara rädd för yttre förhållanden utan dom rädslor jag jobbar med och omvandlar till kärlek är rädslor som jag vet aldrig kommer återkomma.

När vår medvetandenivå höjs blir allt detta självklart och det är något som jag och många med mig brinner för, att höja vår medvetandenivå. Fler och fler människor vaknar hela tiden och förstår att samhället och den värld vi lever idag behöver förändras. Det är när vi inser att för att förändra världen behöver jag börja med mig själv först. Det finns ingenting utanför dig som någonsin kommer kunna ändra på dig, det är du själv som måste börja ändra på dig själv.

Säg till dig själv

-Jag väljer nu att se allting ur ett större perspektiv.

- Jag väljer att börja lyssna på min inre röst och på vad jag verkligen vill.

Så fort du får en negativ känsla, så fort du känner något som helst obehag. Ställ dig då följande frågor.

-Vad vill den här känslan säga till mig?

-Varför känner jag såhär varje gång denna situationen uppstår??

Kan en liknande situation ha uppkommit redan i barndomen som gjorde mig rädd? Alla instängda känslor är från början rädslor som ger sig uttryck på olika sätt. Du kanske blir arg för någonting men den ilskan bottnar alltid i någon form av rädsla. Det gäller för dig att försöka hitta orsaken vad det är för rädsla du känner. Det kan vara svårt i början men ju mer medveten du blir desto mer kommer du förstå dig själv. Det innebär också att du kommer förstå allting annat för ju mer du förstår dig själv ju mer kommer du förstå livet.

Allt detta vet du redan och om du inte lyssnar är det för att du har glömt av hur man lyssnar. När du förändras kommer alla runtomkring dig förändras och det garanterat till det bättre.