Gnostiscismen förnekar skenbart "denna världen", det bestående mänskliga livsfältet, och har därför alltid utgjort en nagel i ögat på de etablerade religionerna, men Gnosis, som betyder Insikt, är aldrig "MOT" andra idéer. Gnostikerna vill skapa ett KRAFTFÄLT inom vilket utveckling kan ske. De vill förbinda sig med en värld utanför den materiella, inklusive dess mer eller mindre osynliga sfärer. Idén om detta "utanförskap" gick klassiskt i korthet ut på att detta livsplans skapare, Demiurgen, är en gud som ville "öppna eget", så mycket som möjligt utanför det gudomliga fältet. Han gjorde detta med hjälp av arkontrarna (medskapare). Inom detta utanförskapets fält finns ändå Guds avbild och även inom människan som Urminnesbilden ännu närvarande.

Inom kristendomens kanoniserade evangelier motsvarar Johannes evangelium mest denna bild och i de nyupptäckta "alternativa" evangelierna framgår det gnostiska draget ännu mer.

Men Gnosis fanns långt före Kristus. I myter från indisk, persisk, babylonisk,egyptisk och hellenistisk tid finns detta ännu bevarat. Direkt praktiserad finner vi Gnosis inom mandéers, manikéers, bogomilers och katarers skaror. Framförallt vittnar deras motståndares skrifter om (mot) dem.

Alkemi, kabbala, matematik och musik är ibland yttringar av Gnosis.

Denna väg vill bl a vi inom KLASSISKA ROSENKORSETS ORDEN `FAMA FRATERNITATIS´vandra. Info genom klassiskarosenkorset@sverige.nu