att bli hel måste i sin djupaste betydelse vara att vara själ.

Att vara den du i grunden ÄR.

När du är hel dvs själ, är du också ett med ALLT = det ultimata helandet…

Men sedan har vi ju diverse helanden på vägen dit…

Om man delar ordet i två blir det HEL ANDE!!

Att bli helad är för mig ett slags underbart tillstånd där energier, kemiska reaktioner eller vad man vill kalla dem i kroppen plötsligt börjar samverka i stället för att stå i konflikt med varandra. Det kan börja väldigt smått, bara som en känsla av att "striden" blivit lite mindre hätsk på någon punkt, men när man känner att det händer har man fått ett litet handtag att hålla sig i på den vidare resan.

Detta helande tror jag kan komma från alla möjliga källor. Jag föreställer mig att personer som kan ge healing har förmåga att "se" sådana obalanser och liksom kamma till dem, så de kommer i bättre ordning.

#2 tycker jag var en fin beskrivning av dessa helanden på vägen dit!

:) vilken bra beskrivning Gronstedt.

Jag tycker ju som ni… jag ser oxå helande som att bli hel och för att bli hel måste alla aspekter av människan harmoniera. Lätt att säga svårt att leva.

Varför jag vill se hur ni andra tänker är för att jag igår fick veta att min moder har ett förstadium till cancer i en prick/fläck i sin panna. Läkaren hade sagt att om hon behandlade intensivt med en salva kunde det gå bort, om hon hade tur. Annars kommer strålning att behövas vilket ju såklart inte är så näpet i skallen…

Nu är det så att mina föräldrar har rattat in en tv-kanal som heter VisionNorge. Det här är en kristen kanal som sänder gudstjänster dygnet runt och mina föräldrar har blvit helt hjärntvättade. De skänker nu sina pengar till VisionNorge och de pratar inte om annat, de ber för alla hela tiden och man kan inte längre föra ett normalt samtal med dem. Så givetvis har mamma bestämt sig för att Gud ska hela henne, struntar i salvan och har lagt frams sig om böneämne på VisionNorge istället.

Det är ju såklart hennes liv att bestämma om, men man vill ju ändå försöka att prata med henne lite… och då får man nog ha bra argument eftersom denna kristna propagande är ganska vattentät, den går ju inte att argumentera med eftersom "allt som sker är Guds vilja och endast en del av hans storslagna plan… "

Jooo det är det väl föralldel en storslagen plan…

jag brukar tänka mer som den storyn med åsnan… att Gud kan ge dig en åsna men om du inte binder den och sköter den så försvinenr den (nått i den stilen)

Så grejen är ju at vår herre inte har allt ansvar… ansvaret ligger helt o hos oss själva… h*n kan skapa förutsättningarna so to speak. Men att ro skutan iland det är vårt jobb…. därför tar det tid…. flera liv…

Förutsättning till helande kan i detta fallet för din mor vara cancern…

Fy, vad hemskt, Hoppfull ! Det blir nog inte lätt att komma med några argument som biter på en så massiv övertygelse. Kanske, kanske kan tron ändå försätta berg och hon bli helad, men det låter ju lite som att hon inte egentligen satsar på att bli frisk, utan på att aktivt underkasta sig sin guds vilja - även om den medför sjukdom. Det som känns lite tveksamt är ju dock om det är gudens vilja eller VisionNorges en sådan här gång.

när jag då menar helande så antingen vaknar hon och inser sin del (behandling)… vilket låter otroligt i detta fallet…

eller så blir hon helad p g av en stark tro vilket kan försätta berg… tankar är ju tillviss del skapande…

eller så blir det den sjukdom som är inträdan till andra sidan…

Hur mår du i detta Hoppfull?

Ja det är en konstig situation… jag har nog inte riktigt fattat det ännu.

Det är ju just det här totala frånsägandet av eget ansvar som ju gjort att jag tagit avstånd med stor kraft från alla former av kyrklig aktivitet. Jag är uppvuxen med den här underkastelsen och den gör mig vansinnigt arg! Den används i detta fall för att slippa ta ansvar för sig själv, sina relationer, sina barn, sitt välmående mm mm mm. Jag blir så arg över att man använder Gud som någon sorts ursäkt för att slippa ta i det som känns jobbigt.

Jag tror tyvärr inte att mammas tro kommer att göra henne frisk :) Känner få som är så avstängda från sitt innersta som hon. Hon stängde sitt hjärta för länge länge sen och sedan har det förblivit så.

Men just i dagsläget så känner jag att oavsett vad jag tycker är det hennes liv och hennes val. Jag ser inte riktigt hur jag skulle kunna göra något, om jag ifrågasätter så blir hon antagligen bara ledsen och vår redan ganska kassa relation blir nog sämre.

Tilläggas kan att i helgen hade mina svärföräldrar ett totalt sammanbrott när vi var där :) Det konstiga i alltihop är att jag har inte på länge känt mig så stark som nu… jag har väntat på detta eftersom de bara stänger av och stänger av… dammen brister till slut och nu står jag stark bland vrakdelarna av två familjer.

Underbart att du känner dig stark!!

Om du är så stark så du tror du kan släpa mamma och låta henna göra sitt val utan att du ens nämner en massa om ansvar odyl.. utan låt henne välja själv.

Får du skuldkänslor om du gör så?

#9: Vad härligt att känna styrkan! Se upp bara så du inte blir förledd att försöka bära på de andra …

Tack hörrni :)

Styrkan beror på flera saker, men en av orsakerna är att jag har väntat på det att det här ska ske. Jag har puffat lite för det men blivit väldigt hårt spöad och hånad för det…

Hur menar du ansvar Mariann? Att mamma ska ta ansvar för sig själv? Det kommer jag inte att säga… jag tror att jag ska låta henne göra precis som hon vill men jag tror att jag ska säga att min syn på ett bönesvar i det här läget vore att Gud ser till att salvan gör henne frisk ;) sen får hon ju göra som hon vill. Nej, jag kommer inte att känna skuld (tror jag nu) men mina systrar kommer med stor sannolikhet att skuldbelägga mig om jag vägrar bråka med mamma :) åtminstone den äldre… vars hela liv går ut på att bråka sig till att få bestämma över andra :)

Min tanke är att mamma har kraftig dödsångest och att det är därför hon låtit sig svepas med i VisionNorges budskap (de verkar inte vara en kanal man föredrar ur min syn, Livets Ord är ständiga deltagare…).

Jaa Gronstedt, det blir en balansgång jag måste jobba med! Jag har ju varit expert på att ta på mig andras problem men jag är väldigt mycket bättre och mer medveten idag så förhoppningsvis kan jag se vad jag håller på med.

Påminner lite om den där vitsen, med en snubbe som sitter på sitt tak under en översvämning. Det kommer en kanotist förbi och erbjuder sig att ta honom med, men han säger Nej, gud ska rädda mig. Det kommer en motorbåt förbi med räddade och vill hämta honom, men han säger Nej, min gud ska inte överge mig. Det kommer en helikopter och hissar ned en stege till honom, men han säger Nej tack, herren min gud ska frälsa mig. När sedan vattnet stiger och han knappt nar näsan över vattnet ropar han Min gud, varför räddar du mig inte?

Och en röst svarar från himmelen: Vaddå inte räddar dig, jag skickade en kanot, en motorbåt och en helkopter till dig!

Hoppas din mamma kan acceptera att salvan är guds redskap den här gången.

Hahaha, ja det är precis så jag tänker oxå… man kan ju hoppas att hon kan se det så (även om jag inte tror det). Jag kan ju inte göra så mycket mer, hon väljer ju både sitt liv och hur det slutar i viss mån nu.

Jag har aldrig varit särskilt mycket för att försöka tvinga folk att göra saker mot sin egen vilja, ja utom när det gäller att tvätta håret på mina ungar emellanåt då och liknande 

Här kan ni se VisionNorges nyhetssida

http://visjonnorge.no/nyhetssonen/

 mörkrädd blir man…

Herregud!!!

detta är lååååååååååååångt från ursprungs utgåvan som Jesus och Kristus kom med…

Mmm, detta är min uppväxtpropaganda i ett nötskal… kanske förklarar mitt starka motstånd…

jag hade omkommit… jag förstår ditt enroma motstånd… hade ajg emd haft… och har det på just fundamentalister… för det är ju det dom är faktiskt

Japp!! Och sedan denna tv-kanals intåg har de blivit värre än man ens kunde föreställa sig i sin vildaste fantasi.

Det som är tråkigt med alltihop är att de brister så i respekten. De MÅSTE predika och de ger sig helst inte förrän man blir arg. De kan inte ta att man säger att de får ha sin syn och jag min, för det får jag inte eftersom det är farligt och syndigt att ex. tycka att homosexualitet är ok. Eller att man tycker att yoga och/eller meditation är bra för kroppen…  osv osv. Min mamma blir både otrevlig och rent elak när hon går igång… Så man drar sig ju för att träffa dem. DET är mest synd, annars kan de väl få sitta där och vara konservativa och fundamentala.

jaa jisses.. man undrar ibland varför man valde sina föräldrar…

Hahaha, jag har då fått mycket träning.

När jag ser på dem nu så är det ju deras totala ansvarsvägran som gjort min superstarka känsla för att det är viktigt ATT ta ansvar så central för mig. Men jag vet inte heller hur jag kommer att reagera om mamma verkligen blir sjuk och börjar tyna bort i cancer…

nej… det är ju just det.. det är så lätt å säga saker, men när man väl står inför dom så… vet man ändå inte 100 hur man reagerar…

Jo men så måste man väl göra? Man måste väl ha intentioner och fundera kring hur man vill reagera för att förhoppningsvis vara förberedd och inte reagera ännu sämre.

jodå visst, chansen ökar väl att ändå man reagerar som man tänkt och vill göra…. men…..

tycker du att du fått svar hoppfull?

kanske fler kan fylla i sådant vi andra missat?

Hur är synen på helande här bland oss alla?

Ja vi tyckte ju lika allihopa hittills… alltid intressant med fleras syn på saker…

Se så folks…

#13

gillar verkligen den storyn…

Hej Hoppful.

Jo, du kan be för din mor. Be att hennes hjärta skall öppna sig för att uppenbara den innersta gåvan/hemligheten som vi alla bär inom oss. När hon kommer i kontakt med den blir hon hel. Det gäller bara att våga. Så gick det i alla fall för mig.

Hej MagnusProjektSol! Välkommen hit!

Menar du att det fungerade på vilket sätt för dig? Jag ber för henne dagligen i kristusmeditationen… men det kan nog ta tid för ett hjärta som varit stängt väldigt länge.

Till Hoppfull.

Fortsätt att be, hon väljer själv i sitt undermetvetna när smärtan blir för stor om hon vill öppna sig eller inte, i detta liv eller senare. På mig funkade det så att jag öppnade mig när min smärta blev för stor och då vände hela mitt liv. Troligen vad det någon som bad för mig, i alla fall någon på andra sidan. Men alla måste ta ansvar över sig själva och inte tvinga sig på någon annan.

Kram

Hoppfull, jag tror att din mamma blir elak därför att hon blir arg därför att hon blir rädd att det ska hända dig nåt dåligt när du inte har de fundamentalistiska tankar hon har. Eftersom man är förtappad enligt den tron om man inte har den rätta tron. Eller vad tror du? Ibland kan omtänksamhet ta sig missriktade former. Hon älskar säkert dig eftersom du är hennes barn och då hon inte kan styra dig längre så blir hon ilsk istället då du ger uttryck för "otrogna" tankar. Det är vad jag tänker när jag läser ditt inlägg.

När det gäller att hela andra så tror jag att det är svårt om de inte själva vill bli helad. Kanske är det hennes väg att gå denna som hon valt med de erfarenheter som den innebär? Hon kanske behöver dem för att få de erfarenheter hon ska göra i det här livet? Själv tror jag inte att det är så klokt att försöka hela sina närmaste då man kanske inte alltid ser klart på vad som är lämpligast. Ibland är faktiskt att släppa taget det lämpligaste. Och ibland är det inte det. Är det ens närmaste är det väldigt svårt att inte bli blind pga av sina känslor för dem.

hjärtligt välkommen hit MagnusprojektSol

Jag ser ocskå bönen som en väg till att komma loss från det som binder…

Hoppfull hur går det med mamma o cancern?

Det är inte lätt att veta vad det beror på att min mamma gör som hon gör! Men hon gillar att provocera och VILL gärna få otrevliga diskussioner där hon får göra oss ledsna och förminskade, det tycker hon om…  då vinner hon och får stärka sitt ego lite! Egentligen bryr jag väl inte så mycket om längre varför hon gör det, jag väljer bara att inte delta. Att det brister i respekt i min familj är dock solklart!

Det visade sig inte vara så allvarligt, det var min lillasyster som ringde för att hon var rädd. Det kan jag förstå eftersom hon och mamma inte klippt navelsträngen utan sitter ihop i symbios fortfarande. Det var tydligen en ganska vanlig hudåkomma bland äldre och den var inte farlig. OM den utveckals till cancer är den sannolikt inte heller farlig. Så mamma behandlar den inte alls.

Ok… vad bra… kanske…

ibland skulle människor av den sorten behöva ett "wake up call" men det får vi ju alla förr eller senare så…det ser livet till helt enkelt…

Nog är det så alltid!

Det som är konstigt är att jag är omgiven av sådana människor! Vart jag än vänder mig, vilket sammanhang jag än hamnar i så stöter jag på sådana människor… Det som är jobbigt är att de blir provocerade av min blotta existens och måste då bråka med mig.

Det finns många sådana människor egentligen.. såna som lever på andra så att säga…

de "äter" ju sådan energi lever och mår bra i konflikter… vissa söker ju det hela tiden….märkligt…

undra om du är nån sån som ska förvandla sådant i människor och därför möter det  / har det runt dig… skulle tro att som änglamänsika så påtar man sig att möta saker för att "ta in o förvandla" fast man förvanlar ju inte mänsikro på ett nafs… inte en en livstid… så det tar ju tid

men om man skåda in i människor kanske de är knappt så mörka som de var när de började sin inkarnation…

Ja, så är det ju! Sedan provocerar min inställning till livet människor. Att inte ha särskilt mycket ego och sträva efter egen frangång, utan ständigt sätta omvärlden och helheten i fokus gör faktiskt många människor riktigt arga helt enkelt.

Jo, det sa ju Yvonne att jag var en sådan. Men jag känner att eftersom det tar precis all min energi och jag inte riktigt lyckas fylla på mig igen så måste jag försöka begränsa deras tillgång till mig.

#35 Det är inte konstigt eftersom vi får mer av det vi fokuserar på, enligt LOA-The Law of Attraction som bla presenteras i filmen the secret.

#37 Om du vill göra maximal nytta, gör då bara sådant som ger mer energi än vad det kostar. På så sätt får du allt mer energi och kan göra allt mer bra saker och blir en allt störe förebild på alla sätt och till slut gör du mycket större nytta genom att bara finnas till i jamförelse med om du skulle slita ut dig fullständigt varje dag resten av livet utan att ha fokus på att öka den egna energin.

#38 förlåt om jag lägger mig i här … Hoppfull svarar säkert själv ändå..

Men som jag ser det så kvittar det hur mkt du tänker/fokuserar (law of attraction) OM själen vill något annat…

dvs om man t.ex. har ett änglaväsen som sitt inre väsen, dessa människor har oftast lovat i sitt inre (själen) att utföra en uppgift på jorden och i mänskligheten eller i en familj eller i en grupp människor. Är denna uppgift att du ska förvandla mörker av vissa sorter lär du få detta runt dig.

Visst kanske man inte bara kan bortförklara sitt eget tänkande och varande, självklart måste man kika på sig själv, ser man att man inte har dessa egenskaper så ÄR min förklaring det som gäller i den personens fall. I synnerhet om man känner om man är en inkarnerad ängel!

Det är på modet att law of attraction gäller 100%, det gör den säkert, men man har glömt (ev vet ej) att se att det finns större mångfald bland vad människors inre uppgifter är på jorden. Än att allt kan förklaras med samma förklaringsmodell….

Vi är många som i vårt inre förvandlar delar av det kollektiva mörkret på Jorden… och inte innehar motsvarande egenskap!

Hihihi, bra förklarat Mariann!

Jag instämmer ju med Mariann här, det känns bitivs som en enkel förklaring för att man inte förstår helheten att hela tiden hävda att det är du själv som ser till att det blir som det blir. Jag och flera med mig vet av egna erfarenheter att det inte alltid är så.

Det tog mig låååång tid att få grepp om och jag hade nästan ihjäl mig själv när jag skulle göra så som man ska enligt law of attraction utan att det funkar. Det är så smidigt att kunna lägga skulden för saker på individen när det i själva verket kan finnas en högre och större plan.

skönt… då gjorde det inget att jag flikade in min syn… gott!

Absolut inte! Det är bara bra att fler förklarar eftersom det finns ett massivt stöd för just tankar som law of attraction!

Kan Någon förklara denna variant av attraktionslagen för mig obildade? För det här verkar inte vara den konventionella varianten …

Vilken menar du?

Law of attraction som nämns ovan.

Den enda attraktionslag jag hört om förut är den som handlar om gravitation - det här är något annat?

Aha… ja jag är inte så insatt i den heller eftersom den liksom inte gått att applicera på mig.

Men den påstås betyda ungefär att du får tillbaka exakt vad du sänder ut… vilket på ett ungefär kan tolkas som att om du blir mobbad eller hånad så är det för att du sänder ut signaler om att du vill eller är mottaglig för det… om du ständigt omges av elaka människor är det för att dina signaler drar till sig sådana… osv osv. Det stämmer nog i viss mån men att alltid använda detta som förklaring till besvärligheter och/eller lycka, pengar, framgång osv känns lite löjligt tycker jag!

OK - så jag var ett ärkesvin som barn och fick rätmäteligen f*n från andra håll, men med tilltagande ålder och ondska har jag blivit en bättre människa och bemöts numer stundom med respekt och hövlighet?

Känns inte som någon alldeles rimlig teori, måste jag säga.

Fast om man vänder på det - som barn luktade jag offer coh lätt byte, nu luktar jag fullvuxet rovdjur och ingen törs djävlas - så kan det stämma. Men på något sätt tror jag att det inte är så denna teroris förespråkare menar.

Eller?

Tyvärr är jag fel person att fråga… jag förkastade den teorin när det gäller mig själv för länge sedan (min elaka dominanta syster har dängt den i skallen på mig ungefär 200.000ggr när jag bett henne sluta vara taskig…) eftersom jag insåg att den inte stämde på mig. Det finns säkert andra härinne som har en helt annan syn på den än jag.

#48: Va?!?! "Det är ditt fel att jag är taskig, för du är ett sådant bra offer!"?

Ja, inget är för dumt för att tros, och jag tror visst att det är så det fungerar - men man kunde ju tro att det skulle gå upp för folk att man inte borde hänvisa till det som ursäkt för sitt beteende. Som hustrumissshandlare som hävdar att det är hustruns fel eftersom hon inte lyder …

Mmm, precis… visst är det som du säger att man luktar offer men jag kan inte skriva under på det tänket rakt av. Det är alldeles för tunt och ogenomtänkt.

Grejen är ju att det blir lite av en härskarteknik att alltid lägga skuld och ansvar på offret. Där tar ju allting slut… ungefär som de som säger att om man blir sjuk av LCHF så har man för svagt psyke för att orka med att leva den kosten fullt ut  Det gör ju orsaken till problemen oantastliga… korkat eftersom det då aldrig går att lösa problemen oavsett vad de handlar om!

Law of attraction är en variant på orsak-verkan tanken som finns i de flesta religioner. Dvs om du är medvetet elak så kan du räkna med att bli utsatt för den behandlingen själv nån gång. Karmalagen går naturligtvis att ifrågasätta - jag tänker på alla misshandlade barn t ex - men i stort håller jag nog med om grundtanken.

Jag har läst flera böcker av Esther Hicks som kanaliserar Abraham, t ex boken Law of Attraction.

Jag står för den tanken att det du ger ut får du tillbaka. Jag tycker bara inte att det är barnets fel när de misshandlas fysiskt och psykiskt.

I hinduistiska regioner hjälper man inte så ofta den som råkar illa ut, för att det räknas som dens karma och man ska inte störa den med hjälp.

Den kristna kärlekstanken har vissa fördelar, men även Bibeln har sin tanke om sådd och skörd.

Jag tror också på att det du har i dig på en ego-nivå får du tillbaka. Sen kan man protestera hur mycket man vill men tills man lärt sig från den läxan och kan stå över det utan att bli berörd, och har slutat vara sån själv på nån nivå (om det så bara är i tanken!) så kommer man att utsättas för det gång på gång.

Visst är det svårt att se barn och djur lida! Mitt hjärta brister. Men ser man det så måste man gå in och avstyra. Men två vuxna som bråkar? Om det inte gäller liv och död så är det enligt min mening bättre att låta dem hållas så att de blir klar med karmat de har sinsemellan.

 Det här är en av källorna som använts till The Secret. Väl värd att läsa! Om man ger ut kärlek får man kärlek tillbaka. Tanken är skapande, det man ser i sin tanke kommer lättare till en.

Min kommentar - Detta sker om det är i samklang med Själens syfte med ditt liv.

#52: Menar du att hustrumisshandel ska definieras som två vuxna som bråkar? Och att paret ska få hållas för att bli klara med sina karman?

Som jag ser det kom tanken om skuld att fördjupas i norden genom Luthers tolkning av kristendomen.

Jag har inte hört samma diskussion om skuld i andra religioner.

Vems fel det är? Bygger inte det på en tanke att det finns en kosmisk rättvisa?

Det ifrågasätter jag. Livet är inte rättvist.

# 54

Nej det menar jag inte eftersom det är en fråga om liv och död.

#55: Instämmer!

#56: Det är det väl inte? Många misshandlade hustrur lever till hög ålder utan att bli ihjälslagna.

Mariann, det vore intressant att få höra dina tankar kring detta utifrån att man kan vara sänd hit just för att förvandla andras mörker till ljus och hur det då förhåller sig till detta med laws of attraction.

Om man är sänd hit i detta syfte och hela tiden ger ut kärlek och tar på sig andras mörker vilket innebär att man mestadels får mörker tillbaka hur kan man då förklara detta med hjälp av karmalagar och annat?

Jag vidhåller att vissa av oss människor offrar sig för att förvandla andra… så ÄR det.

I synnerhet änglamänniskor….

men självklart funkar lagen om orsak o verkan och att man drar till sig det man sänder ut…. jag säger inte att den inte gör det… bara att det finns en större mångfald bland människors uppgifter och att man kan välja (som själ) att påta sig andras karma och kollektiv karma att förvandla….utan att för den skull innehålla det själv…

men som sagt det är ju min tro o övertyglese….

# 57 Många gör inte det. Slås det inte ihjäl en kvinna om dagen i Sverige av en närstående man?

Nej, livet är inte rättvist. Men karmat är rättvist. Om man inte tror på kosmisk rättvisa så tror man heller inte på Lagen om orsak och verkan. Det verkar som om många inte tror på andliga lagar längre. 

Och verkan av denna etiska demoralisering kan vi se överallt i form av våld idag ute i samhället. Jag kan göra vad jag vill… Vi är djur…

Jag är ett offer….

Provocerande tankar för en del men det är så jag ser det. Som man sår får man skörda. Jesus beskrivning av andliga lagar gäller än. Vad är det för krafter som vill få oss att tro på något annat?

# 59

Jag tror som du Mariann. Men då har man kommit långt på sin andliga resa. Om man försöker säga ifrån sig sitt ansvar och inte ser inåt om samma sak finns i en själv (om så bara i tanken eller som en subtil ström i ens medvetande), utan hävda att det bara är för att jag har ett högre kall som detta händer… Ja då anser jag att egot använder sig av andligheten på ett felaktigt sätt.

jag är övertygad om att lagen om orsak och verkan (karmalagen)gäller, 100%

för mig förklarar det mkt just dessa saker som nämns, även barn som far illa… det finns en mening (rättvisa) även om vi inte ser den, helt klart! Min fasta övertygelse…

men

den lagen hindrar INTE att man som själ kan påta sig uppgifter på Jorden, i mänskligheten, att hjälpa med förvandling av mörker! Mörker som man nödvändigtsvis inte har själv… det är en lika fast övertygelse det… jag vet det av egen erfarenhet…

Fler av oss  är "korsfästa" in i Jorden och mänskligheten….

Vi inom dessa kretasar har fortfarande inte alla info o kunskap, så denna kunskap är ny och kommer att bli mer känd eftersom… i synnerhet när man börjar förstå att änglar inkarnerar i människo kroppar….

dessa uppgifter är mkt viktiga att de kommer mer fram för det förklarar mkt av det som människor (somliga av oss) ser som oförklarligt…

#60: Jag tror inte på karma och inte på lagen om orsak och verkan så som den framhålls här, och jag tror inte på några andliga lagar eller någon högre plan eller något högre syfte. Jag kan däremot inte se vad det har för samband med etisk demoralisering. Däremot tror jag på den fysikaliska lagen om orsak och verkan (förvirrande när naturlagarnas namn överförs så här, det gör att jag får svårt att förstå vad som menas).

Javisst kan jag göra vad jag vill - men jag får ta konsekvenserna av det.

Javisst är vi djur - beklagligt halvintelligenta djur med en beklaglig motsatt tumme, men visst är vi djur.

Vad tror du det är för krafter "som vill få oss att tro på något annat"?

# 62

Absolut att vi kan ta på oss uppgifter och hjälpa till med förvandlingen av mörker. Men i det arbetet pågår också hela tiden omvandlingen och förfiningen av en själv. Om man kan förbli oberörd i en svår situation så anser jag att man inte har samma substans i sig själv. Min erfarenhet är att då passerar den här dåliga energin bara igenom. Men har jag samma sak i mig i en en konflikt med andra (för det är ju det utgångspunkten var) så reagerar jag. "En knapp trycks på".

Förstår du?

# 63

Mörka krafter. De finns också. Se bara Den stora invokationen. Den säger mycket. 

Detta är en sajt som handlar om andlig utveckling så det är självklart att tala om saker utifrån dessa perspektiv tycker jag. Om man inte har några högre etiska andliga lagar som man följer utan bara tror på en fysisk lag om orsak och verkan så skapar det i min förståelsevärld en etisk demoralisering eftersom de andliga lagarna visar vägen till hur vi bör leva vårt liv utifrån en högre nivå än den fysiska, känslomässiga och mentala.

Eftersom vi har så olika utgångspunkt i vår världsbild så är det svårt att komma vidare upplever jag det som. Utan att för den skull inte respektera dig och din verklighet. Men vi ser bara på saker så olika!!

Min övertygelse är nog som så att jag tror den kosmiska kraften inte alltid ser en lärdom som orättvis även om egot upplever djup orättvisa.

Jag tror på att det finns en mening med det vi går igenom. Vi lär oss och gör bättre nästa gång.

Men barnets önskan om att allt ska va rättvist, den är inte förenlig med det jag upplevt i mitt eget liv.

Djup orättvisa finns, och det är upp till oss att bidra med det goda.

#64 Absolut! jag förstår…. 

men jag tror ändå att man kan reagera om man t.ex. hamnat i en missbrukar familj för att lätta upp mörkret, eller i en misshandlande familj eller fanatisk familj mm så tror jag nog man kan känna smärta utan att för den skull inneha misshandeln ellr missbruket osv…

det är där offret kommer in… själen i vederbörande har valt en sådan familj att offra sig in i som en del av uppgiften och som en del av hjälpen till de familjer som är fast….

Det ligger kanske i linje med vad som ska utvecklas i den inkarnationen, genom den smärtan utvecklas också kvaliteter… smärta = djupare hjärta, fler hjärteblad….

Men visst är det svårt att 100% veta…

men det käns rätt i mig och många andra att det faktiskt finns en form av offer som också ska tas hänsyn till inte bara karma….

tänker på t.ex. Mandela som satt 30 år i fängelse som ett offer för Syd Africa, det behöver ju inte betyda att han har gjort exakt samma saker… han kanske valde att offra sig för saken….

Jag håller helt med dig Mariann.

Ja livet är komplext. För att kunna uttala sig så måste man egentligen kunna se livsvägen från ett själsligt perspektiv för just den personen…

jag som är lite mkt ovetande om mkt… blir nu nyfiken på den fysiska lagen om orsak o verkan…

jodå jag har gått i skola… men var mkt mkt omedveten/sovande då

kan någon med enkla ord förklara den lagen? friska upp mitt dåliga minne med andra ord….

För mig hör offer och karma ihop många gånger när jag tänker efter…

#70 menar du  att t.e.x. Jesus hade den karma att korsfästas?

Har svårt att föreställa mig att man som 3 invigd har sådan karma att man ska korsfästas… mer som ett offer av medkänsla för denna stora helhet som mänskligheten innebär…

man pratar mkt också om the sacrificial fire inom esoteriken…

Hhmmm… ja detta tåls att grunnas över ordentligt och forskas i…

#64: "Om man inte har några högre etiska andliga lagar som man följer utan bara tror på en fysisk lag om orsak och verkan så skapar det i min förståelsevärld en etisk demoralisering eftersom de andliga lagarna visar vägen till hur vi bör leva vårt liv utifrån en högre nivå än den fysiska, känslomässiga och mentala."

Menar du att din typ av andlighet är den enda som finns? Att jag inte följer några andliga "lagar" alls om jag inte följer dina? Att jag är demoraliserad därför att jag inte ansluter mig till dina "bör"? Att jag är besatt av "mörka krafter" som får mig att tro "fel"?

Gud min gud varför har du övergivit mig??!!

Det kanske var det som var invigningen till uppstigningen? Offret som man vet att man måste genomgå och självets sista kval över detta. Efter det uppstod han på tredje dagen. Jag kan inte säga om Jesus hade karma. Jag tror inte det. Men han hade ett jag. Annars kan man inte leva här. Han dog för våra synder sägs det. Synd=karma. Förut tyckte jag det var löjligt med synd. Vaddå synd??!! Nu förstår jag det som karma.

Som jag förstår det så har principen varit för denna planet att det är genom lidande och härdande vi ska befria oss från karma. Och genom dessa offer vi får göra inom oss för att stå ut med detta och handskas med detta så befrias vi. Om vi lär oss och är på en andlig resa så går det fortare eftersom de upplysta ser att här finns ett hjärta som vill kultivera (befria sig genom att släppa taget om sitt ego och istället bli gudomliga tillstånd så småningom) Så har min resa varit iallafall. Det är ingen teori för mig utan upplevelser på min väg.

# 72 Det vet du väl själv att det inte är så? Annars hade du inte varit här på forumet? Du har säkert ett gott hjärta som leder dig.

Jag talar bara generellt om vad jag tror att det leder till att inte längre ha andliga etiska förhållningssätt att leva efter. Därför ser det ut som det gör i samhället idag. Och den åsikten står jag för. Det finns inte längre några 10 guds bud som vägleder människor. Jesus fanns inte hävdas det och bland den stora massan så tänker man inte på hans ord. Jag tycker att det är en skrämmande utveckling som sker. Tack och lov så kan inte denna mörka kraft få fortsätta härja så mycket längre hoppas jag.

#73 Där har du rätt… precis… själens mörka natt kallas ju det  också…  det sista som ska släppas innan mästarinvignignen/upplyst

jag har också förstått synden som karma!

jag ser det så som du i #73 om utvecklingen och befriandet av karman

#74: Naturligtvis ska du stå för din åsikt! Vems annars?

Nej, jag vet inte vad du menar - det är därför jag upprepar frågorna. Jag försöker fortfarande förstå ditt resonemang. Om jag så småningom kommer att förstå det, ska jag kanske argumentera kring det också, men det får vi se då.

Jag undrar fortfarande om du menar att andlighet inte kan existera utan att ensa sig med de "etiska" regler som följer ur tio guds bud och Jesu ord. Du upprepar ju att det är "mörka krafter" som förmår människor att inte acceptera Jesu ord som sitt rättesnöre.

#76

Citat från en artikel som Mariann postade och som finns som tråd Det stora vita broderskapet/systerskapet

"Religionernas skapande Särskilt Buddhas inflytande i Österlandet och Kristi inflytande i Västerlandet blev epokgörande för att vända civilisationen från den lägsta punkten och uppåt mot Gudsrikets värld. I Buddhas impuls blir det särskilt lagt vikt på en ljusutströmning av buddhiskt ljus. Den grundläggande läran i Österlandet blir frigörelse från lidandet genom genomskådande och upplösning av begär.

Den grundläggande läran i Västerlandet blir individualism, praktisk kärlek till din nästa och öppenhet för Guds kärlek. Även om dessa stora religiösa impulser naturligtvis blir mer eller mindre tillslöjade och förvridna, så skapar de ändå en avgörande ändring i mänsklighetens utveckling från det primitiva och egoistiska stadiet till ett mer medvetet, ett mer filosofiskt och ett mer lysande utvecklingssteg.

Bland annat stimulerar Buddhas och Kristi impulser många människors mentala kroppar så mycket, att det utvecklas hela teologier och filosofier, som genom sina olikheter utmanar till fortsatt nytänkande. Bakom denna aspekt av världsreligionerna ligger en medveten impuls från Hierarkiens sida om, att människorna inte bara blint skall lära genom egen erfarenhet, men också ha stimulerat deras mentala kroppar.

Stimuleringen av de mentala kropparna är ett mycket viktigt aspekt av mänsklighetens utveckling, eftersom förmågan till att analysera är en förutsättning för, att människorna kan genomskåda de negativa krafterna."

Och det är precis det jag menade. Religionerna har en avsikt att höja mänskligheten (genom  bl a etiska levnadsregler).

Ja, det finns mörka krafter som är emot detta.

Känner du till något om det Mariann?

Yin och yang, där det finns mörker finns det ljus. Mörker, karma, lidande, den har sin uppgift.

När människor inte får andlig vägledning genom religioner längre, vad ska de då rätta sig efter? Egot? Det är det som händer. Mörka krafter. Det är inget nytt inom andliga kretsar att egot räknas till mörker och själen till ljus.

#77: Ska alltså jag tolka det som att du menar att det inte kan finnas andlighet utanför religioner? Och att de som inte bekänner sig till religioner saknar andlighet?

Då är min nästa fråga: Vad menar du med "religion"?

#77

religionerna har haft och har en väsentlig betydelse!!

Och att de mörka krafterna jobbar mot det är lika känt och självklart för mig. Det finns ju ett mörkt broderskap med sina invigningar och det finns ju detta som brukar kallas för det kosmiska onda som även mästrna i broder-systerskapet befinenr sig under. Denna slöja som kallas i Bailey böckerna för det kosmiska onda kommer man inte ur förään vid 7 invigningen = kristusinvigningen och dne 8 invigningen är ju en Buddha invigning… dessa är ämbeten inte väsen i sig.. utan besätts av diverse väsen som är redo och har den vägen att gå, detta var en liten prantes….

problemet i världen är ju kanske inte så mkt att människorna vänder religionerna ryggen utan att hjärtat är för lite utvecklat… hjärtat kan utvecklas både inom och utanför religionerna men de har spelat ett viktigt syfte i allas vår utveckling. jag tycker att vi har fler mkt bra artikalr i jsut det ämnet.. däribland Den Nya Kristusimpulsen och också uppståndelse artikeln kan vara väl värd att läsa…

i Asger Lorentsen nyaste video om spörgsmål o svar pratar han utefter min fråga om jsut det kosmiska onda i säker 20 minuter.. mkt mkt intressant… den videon är inlagd här och är från ca 25 maj….

# 78

Jo, i vissa fall. (Allt är inte av bra kvalitet. Se om urskiljning) Esoteriken t ex. Och Falun Gong som jag själv utövar (som du vet). Andlighet är för mig att uppgå i något heligt och rent. Att vara sann sin gudomlighet. Att ha ett gott och rent hjärta utan själviskhet. Det är andlighet i sin rena form för mig. Religion, esoterik, FG och vissa andra vägar kan leda till det. Det är individens ansvar. Som människa är man på olika platser, dels i inkarnationshänseende och dels i livsväg och också var i livet man befinner sig. Därför finns olika vägar för att det ska passa många. 

Men människan generellt sett har tappat denna vägledning idag. Förut fanns den starkare i människors medvetande. Och i och med detta så är människor på väg utför i labyrinten. Som jag ser det.

Första stycket hänger jag med i men andra…

jag tror att vi måste ha en tid flera inkarnationer kanske där man famlar i sitt ego/personlighet utan rättesnören, utan ska finna vägen själv…

jag tror det finns en period där man ska vara utan guru och inte precis köpa allt rakt av…

jag tror att i världen i stort är det nog så att de flesta männsikro fortfarnade inte tänker själva utan låter en präst eller vad de kallas göra det åt en,  tom att nationen i sig kräver  ett visst sätt som fogar sig i , utan att tänka själv… det hör till utvecklingen av hjärtchakrat och den egoisks lotusen. När x antal blad i hjärtat o egoirska lotusen är utvecklade, jag tror det var 4 blad i lotusen så blörjar männsiakn att ställa sig utanför gruppen dvs nationen, religionen mm för att beträda vägen av självständigt tänkande och utveckla intelligensen.

Sedan vart eftersom utvecklingen går framåt av dessa hjärte o egoiska lotus bladen så kommer det in en djupare förståelse av religioernna och tjänandet kommer in…

det finns ju (givetvis) en bra dansk artikel om den 9 bladiga lotusen som speglar både den individuella männsikans o mänsklighetens utveckling mkt bra…  den ligger inte i artikalr utan som bifogad i ett inlägg…

ska leta…

HÄR

Glömde skriva i #81 att så inbillar ajg mig det och hänger därför inte riktigt med i ditt stycke 2 i #80

men kan du förklara mer hur du ser det?

Ja, det finns säkert en anledning till varför det är så.

#78 Jag vill bara påtala att man absolut kan vara mkt andlig utanför religionerna eller annan andlig rörelse! Så ser jag det iaf…

#85 Så ser jag det med… det är min absolut fasta övertygelse om att det är så! Andlighet är inget som religionerna äger, delar av religionerna representerar den dock! MEN även här krävs massor av urskiljning.

# 81

Ja människor tänker inte själva utan lyder blint fortfarande, men vad är det de följer idag? Jag vet inte om jag håller med om att det är för att de inte ska ha något att följa, för de följer ju något iallafall. Tror gör man ju på nåt alltid.

Men att inte längre tro på något som skapades en gång i tiden för att leda mänskligheten framåt , som det sker i västvärlden, då blir världen ondare tror jag. Sedan är fanatiska fundamentalister ett kapitel för sig, oavsett trostillhörighet. Men att ha egot som gud, som det ju måste bli om man inte tror på andlighet är inte bra, milt sagt. Nu finns satanism som dyrkar just egot och självet.

#87: Menar du att man automatiskt har egot som gud om man inte tror på "något som skapades en gång i tiden för att leda mänskligheten framåt"?

Jag håller med om att det inte är bra…

 men det är ju tyvärr så det är och jag tror nog att det ingår i planen så att säga… ett steg mot självständigt tänkande… och att lära sig skilja på vad som är verkligt o overkligt den hårda vägen…egots värld…

jag kan inte se att välden är ondare nu än förr t.ex. på medeltiden…

jag tycker nog världen i stort är mkt mkt ljusare och att utvecklingen går framåt…

Kan inte se värdet i att som på andra håll vara bunden til vad en religion säger man ska tro… att inte få tänka själv…även buddhisterna lever under förvrängningar….

Jag tror det är viktigt att ha egot som gud ett tag för det är oerhört utvecklande och att sedan övergå från egoutveckling till personlighetsutveckling för att sedan landa på andlig utveckling igen….

Jag tror att det som sker i världen sker i ett syfte. OM jag inte missminner mig står det i denna artikel http://andligutveckling.ifokus.se/Articles/Read.aspx?ArticleId=7ed372d7-e77a-4e1d-990f-80f7c5fef126

om detta med individualisering och att människan vill ha. Det sista stycket i artikeln beskriver det vi ser i ett större sammanhang.

Jag instämmer helt med Mariann här om att världen absolut inte är värre idag än den varit! Det är ju milsvid skillnad till det positiva som jag ser det. Däremot så var lydnaden större förr så om det är det man eftersträvar så är det förstås sämre idag när folk gör sina egna val istället.

Ja, enligt tidigare citat från artikeln så skapades religioner för att leda mänskligheten framåt. Dessa har grundat ett etiskt förhållningssätt hos människorna genom tiderna. Om det man gör är i harmoni med dessa så är det bra. Om inte så är det mindre bra för en själv. Egot vill tjäna sig själv. Andlighet tänker på helheten.

#91: Jag undrar vad du anser - om du menar att tron på en plan för mänskligheten ("något som skapades en gång i tiden för att leda mänskligheten framåt") är förutsättningen för andlighet.

Jag vet att jag tjatar, men som tidigare påtalats är det viktigt att förstå vad diskussionsparterna menar innan man bemöter - eller för den delen bedömer - det.

Vem "skapade" religionerna, förresten?

Jag tycker att ljuset har blivit ljusare och mörkret mörkare. Polareiseringen har ökat.

"Egot vill tjäna sig själv. Andlighet tänker på helheten"

Huvudet på spiken!!

men man bör ju veta att även religionerna har sina färgningar av utövarna genom tiderna och inte är så rena…och därför mister de sina anhängare… när människan upptäcker de esoteriska delen av religionen då kan man börja prata om att man kommit till kärnan.

Absolut kom religionerna i en tid då de verkligen behövdes vägledning och etik o moral… men nu har ju fler av oss uppnått detta genom att våra hjärtan är mer utvecklade iaf hos en del av oss…

så vad religionerna nu ska som jag ser det är att gå upp i en högre spiral och kanske mer erkänna sin esoteriska del och framförallt öppna sig för det nya som är i antågande, Den Nya Världsimpulsen!

# 92

Du kanske ska läsa den artikeln om Det stora vita Broder/Systerskapet som finns som tråd till vänster? Den besvarar din sista fråga. (och även andra)

Ja, jag håller med om de orden i den artikeln att religionerna var en förutsättning för det vi förstår idag. Ja, jag tror på en plan.

# 94

Ja, det finns mer att välja på idag för den som vill. Absolut.

#96 Visst är det härligt… att det  finns något för var och en, som passar till det steg man är på…

 Jag tänker på speciellt det här:

( Ja, jag håller med om de orden i den artikeln att religionerna var en förutsättning för det vi förstår idag. Ja, jag tror på en plan.)

Bland annat stimulerar Buddhas och Kristi impulser många människors mentala kroppar så mycket, att det utvecklas hela teologier och filosofier, som genom sina olikheter utmanar till fortsatt nytänkande. Bakom denna aspekt av världsreligionerna ligger en medveten impuls från Hierarkiens sida om, att människorna inte bara blint skall lära genom egen erfarenhet, men också ha stimulerat deras mentala kroppar.

Stimuleringen av de mentala kropparna är ett mycket viktigt aspekt av mänsklighetens utveckling, eftersom förmågan till att analysera är en förutsättning för, att människorna kan genomskåda de negativa krafterna.

Förmågan till att stå ensam i sitt eget mentala medvetandefält, är en förutsättning för att människan kan bli en skapare.

Och byggandet av den mentala bron i mellan astralplanet och det buddhiska planet är en förutsättning för, att mänskligheten med tiden kan inta sin rättmässiga plats som en representant för den skapande intelligensen på Jorden.

PRECIS!!!

sista meningen är något att tänka på….

#95: Frågan var inte om du tror på en plan, utan om du anser att tron på en plan är en förutsättning för andlighet. Det vore bra om du ville svara på den frågan. Även andra får naturligtvis gärna ge sin åsikt!

Nej det tror jag inte

Tack för svar! Varför tror du då att världen blir ondare om folk inte tror på "något som skapades en gång i tiden för att leda mänskligheten framåt"?

För att återknyta till tidigare inlägg dyrkar förresten satanism INTE egot och självet, utan förklarar viljan som det enda vägledande. Det är alltså helt rätt enligt satanismen att till exempel arbeta för det "Stora Vita Brödraskapet", om det är det man vill. Det är också viktigt att inte sammanblanda satanism med djävulsdyrkan, som är något helt annat.

Vad är förutsättningen för andlighet undrar jag? Hur tänker ni andra kring det?

# 102

Jag håller inte med dig. Jag såg ett program som handlade om satanister och enligt dem själva så dyrkar de egot och självets vilja. Deras personliga vilja dvs egots vilja. En satanist kan aldrig jobba för Det stora vita då de jobbar för de stora svarta. Det stora vita jobbar inte för självets vilja. Det är däremot den viljan satanister menar. Det kan du aldrig övertyga mig om motsatsen om.  Följer du den vägen?  Eftersom du pratar om kungsoffer eller nåt sånt i tråden offer… finns det. Som jag förstår det ett offrande av det egna livet. Självmord som rit?

Som svar på första frågan så tycker jag att artikeln ger ett tydligt svar på den frågan och jag släpper den frågan nu. Hoppas du har överseende med detta.

#104 - några svar, i tur och ordning:

Som sagt, viljan, inte egot och självet. Bejaka, inte dyrka. Allt man vill är rätt. Om man alltså vill göra gott eller verka för ljuset är det rätt. Om inte, är det rätt. Om man vil bejaka egot är det rätt, om man vill förneka det är det rätt.

Jag har inget intresse av att övertyga, däremot ett stort av att belysa ut olika vinklar.

Nej, jag är inte utövande satanist.

Kungsoffer är inte en fråga om självmord som rit, utan om just offer. Det kan ta sig olika former. Ofta är det fråga om ett slags avtal, där "kungen" (behöver inte vara en kung) symboliskt ingår äktenskap med till exempel landet, symboliserat av "drottningen". Detta bygger på en förromersk tradition där "drottningen" inkarnerar landet och "kungen" är hennes dux bellorum eller krigshertig. "Kungen" är utbytbar, "drottningen" är det inte, vilket innebär att krigshertigen om så krävs dör för landet, men om landet faller är det kört. Detta har ibland formaliserats till att "kungen" måste dö för att motverka till exempel missväxt. Kristi offer som de kristna beskriver det är det ultimata kungsoffret, eftersom han dog för att förlösa världens synder.

Du får naturligtvis låta bli att berätta om vad du tror, om du vill! Utbytet blir dock begränsat om var och en sitter och gör fristående påståenden utan diskussion. För min del känns det mer fruktbart att försöka förstå andras åsikter och sammanväga dem med mina för att bilda en egen uppfattning.

#105

Tack för ditt svar.

För mig handlar det fortfarande om den personliga viljan som man vill bejaka, det du beskriver om satanism. 

Därför att den religiösa vägen skapades för att människorna skulle ha en utgångspunkt att utgå från. En förståelse som kunde leda dem till något högre. Om man lämnar den vägen så har man inget högre längre att följa och förlorar sig i illusionens labyrint (egot) En högre andlig vit undervisning har som mål att kunna leda andra till att frigöra sig från egots vilja för att se klarare vad som är en högre sanning i samklang med kosmos vilja. Det goda kosmos.

Egots väg är ondskans väg.

#106: Ja, det handlar om den personliga viljan. Har inte du en personlig vilja att följa det du anser vara ljusets väg? Är det något du strävar efter mot din personliga vilja?

Måste man alltså följa någonting? Kan man inte gå själv? Vägledningen kan inte komma från den egna moraluppfattningen och känslan, utan måste komma utifrån? Och om man inte tror på eller bekänner sig till något slags vit undervisare, följer man egots väg och är ond - eller i alla fall går en ond väg?

#107

Nej, det är inte mot min personliga vilja. Men ibland får jag stå över min personliga vilja, mina känslor och lägre tankar för de kanske vill något som inte är i samklang med kosmos goda.

Det är därför vi fått etiska riktlinjer från Mästare som ska leda oss att välja det goda och rätta. Och tills dess vi inte själv kan se denna väg så talade Jesus om att vända andra kinden till (dvs ingen hämnd), han förklarade att som du sår får du skörda (för att lära människor att tänka efter innan de handlade) Han berättade liknelser för att människor skulle förstå att gå en högre väg och inte bara göra det man känner för. Så när det händer nåt, som en konflikt, så handlar det inte om att bara bejaka sin personliga vilja utan stanna till och tänka efter: Är det här för helhetens bästa? För allas bästa och inte bara mitt bästa?

Tio Guds bud handlade om att inte stjäla, inte döda osv. Så när någon får en impuls att ta något från någon annan så finns detta att komma ihåg. Har man inte fått lära sig att det är fel så har man inga hämningar för detta. Och om jag stjäl från någon är jag då beredd på att låta något tas från mig eller ska jag hämnas? Gör man det för att ens personliga vilja säger det så går karmaspiralen bara nedåt och nedåt.

Mästarna vill något annat för oss. Och det gäller att förstå vad den högre viljan vill. Vad utvecklas ett barn till som inte får lära sig vad som är gott och ont, rätt och fel? För mig är det självklart att lära mitt barn det. Och andligt sett är jag ett barn som behöver läras, sett från högre nivåer.

Om man följer sitt ego så går man en ond väg. Det gäller för alla. Men på den här planeten så har man en chans att välja det eller något som är osjälviskt om du vill. Du har din fria vilja. Men om man förstår att man får betala för allt fel man gör mot andra för sitt personliga intresses skull och vinnings skull, för att jag vill ha någonting som inte är mitt t ex, och att man får betala för det förr eller senare, så kanske man hejdar sig och inte lever ut sin lägre själviska impuls. 

Du kan säkert klara dig någorlunda ändå om du har en god moraluppfattning som är i samklang med universums lagar och vet intuitivt vad du bör göra. Men som helhet sett bland mänskligheten så kan jag nog säga att de flesta behöver ledning. Har du inte fått det så är det svårt för dig att veta vad som är rätt eftersom världen ser ut som den gör idag, om man inte har tur att hamna "rätt".

Jag kan se att om man dyrkar viljan och har litet eller inget hjärta och också outrensade kroppar… blir det dyrkan av egot…. och det ser jag som en negativ spiral som utlöser negativ karma

Nu vet ju jag, om jag minns rätt att gronstedt inte ser på egot som vi gör… kanske gör diskussionen lite skev…

men för mig är satanister något negativt mkt negativt!

jag tycker det vore en trevligare diskussion om vi fortsatte hoppfulls fråga om andligt i #103

dels har nog vi spårat ur från ursprungstrådens fråga och diskussion…

så

förutsättningen för andlighet…

hhmmm…

borde ju först o främst vara ett öppet hjärta, fyllt av medkänsla för de svaga och lidande, ett hjärta som vill avhjälpa nöden….

som ser längre bort än sig själv och vad man själv får ut av saker o ting…

lite så som Blissis var inne på: att ställa sig frågan  "Är det här för helhetens bästa? För allas bästa och inte bara mitt bästa?"

Det är andlighet för mig…

och i grunden har det inget med religion att göra utan mer med hjärtchakrats utveckling att göra… men helt klart har religionerna och reglerna som vi fått genom dom lärt och guidat oss på rätta vägen.

När vi når ett visst steg i utvecklingen är det mer själens guidning vi behöver och som vi lyssnar till…

tror jag…

#69: Förlåt, Mariann, jag skulle ju förklara .

I fysikaliska sammanhang handlar attraktion som sagt om gravitation (eller gravitation är ett slags attraktion), alltså att kroppar dras till varandra i förhållande till sin respektive massa. Medan jorden utövar dragningskraft på Grönstedt med sin massa, utövar Grönstedt dragningskraft på jorden med sin visserligen ansenliga men ändå väsentligt mindre massa. Detta gäller alla kroppar - två knappnålar utövar dragningskraft på varandra på samma sätt som två himlakroppar - men det är bara när det är stora grejor, som planeter eller så, som det märks i vardagslag.

#108: Detta är mig ytterst främmande. Mitt tankesystem är mitt, mitt liv är mitt, mitt ansvar är mitt. Detta gör mig alltså ond? Men om jag slutar stå för mig själv och i stället väger och mäter mig mot någon som man sagt mig ska kallas mästare, så blir jag god?
Om jag mäter mig efter min egen måttstock blir jag automatiskt hagalen, hänsynslös och mordisk, bara om jag lever efter någon annans begagnade tankegods kan jag låta bli att stjäla, bedra och på allt sätt göra mig odräglig?
Om jag väljer mitt handlande själv och står för det följer jag "egots väg", vilket är förkastligt, om jag går efter någon annans instruktioner i stället går jag "ljusets väg" och är duktig?

Tack, men nej tack. Jag tänker själv och navigerar själv och så får det bli som det kan. Om det blir en räkenskapens dag så får jag ta det då. Men mitt liv är mitt, inte någon mästares. Jag dyrkar inte, jag tillber inte och jag följer inte. Det vore för mig den yttersta feghet att sätta någon herre mellan mig själv och universum.

#109: Mariann, jag har tänkt mycket på vad som är andlighet för mig. Ett sätt att närma sig en beskrivning är att andlighet är att söka efter vägar att utplåna gränserna mellan mig själv och universum. Att sluta vara en enskild entitet, att utplånas genom att uppgå i alltet. Ibland närmar jag mig denna upplösning, men än så länge finns mitt medvetande kvar som en kärna som inte upplöses och kring vilken jag återsamlas, men jag hoppas att när jag dör även detta ska upplösas och sluta existera. Förutsättningen för andlighet tror jag kan vara medvetenheten om hela stora universum på andra sidan min ändliga varelses skinn - och att den tanken inte skrämmer.

#58 hade missat den, sorry Hoppfull…

Nu tror jag inte man enbart är sänd hit för att ge, utan det är lika mkt det handlar om att ge som att få= utvecklas.

men jag tror inte allt kan bara förklaras av karmalagen.. jag tror man kan välja att påta sig extra mörker att förvandla utan att man har karma till det.

Det är jus vårt att veta vad som gälelr för vad… emn msåte ju vara villig att skärskåda isg själv och se om det fins minsta lilla bit av vad man nu upplever och även om man inget tror sig hitta, så måste amn vara uppmärksam på det hela tiden att man nite utövar vad det nu är på andra fast mkt subtilet…

Så om man samtidigt jobbar på sig själv och förvandlar andras mörker så är det ju det bästa!

Ok?

#110 Tack! så det är bara gravitationen som lagen om orsak o verkan handlar om vad det gäller det fysiska?

#111 fin beskrivning av andligt   uppgå i alltet

#113: Nej, det är Law of attraction som jag trodde handlade om gravitation. Lagen om orsak och verkan (cause and effect) säger vad jag vet bara att orsak kommer före verkan och verkan följer efter orsak. Fast det är inte alltid sant i fysikaliska sammanhang, eftersom verkan där kan komma före orsaken och färdas bakåt i tiden …

Ännu ett exempel på förvirrande termer, att Law of attraction översätts med "lagen om orsak och verkan". Det gäller att hålla tungan i rätt mun så man vet att man pratar om samma saker .

aha nu är jag med

attraktions lagen

lagen om orsak o verkan

ja det är ju inte riktig samma även om de hänger ihop…. iaf i vår värld… den esoteriska o "alternativ" andliga världen…..

Intressant diskussion. Vill dela med mig två saker som betyder något för mig

1) Mitt förhållande till Gud går bortom religionernas inhägnad! därmed inte sagt att religions utövande inte är en god hjälp för mig när jag jobbar på mitt förhållande -och alla på var sitt sätt

2) Att tro på Gud, att överlämna sig, är att gå igenom rädslan och lämna den bakom. -På detta sätt blir vi frälsta. -Det är rädslan som separerar oss från Gud.

#116

för mig handlar det också om att överlämna sig…

Nu använder du ett ord som ju är djupt förknippat med pingströrelsen o ev andra samfund, FRÄLST.

vad lägger du i det ordet?

hur är man när man är frälst?

fler av oss på sajten använder ju religiösa ord och många av oss har mött hårt motstånd för att vi gör det, men vi förstår ju dom på ett djupare sätt, vi inbillar oss att vi verklgien förstår den sanna innebörden, åtminstone till den nivån VI nu kan…

men frälst använder inte någon av oss, tror jag… inte sett det förut här  iaf…

Frälst är för mig att ge upp min personliga vilja för att följa den gudomliga viljan. "Icke min vilja men din". Jag tycker att det är ett fint kristet ord. Ofta tror jag att det är våra egna värderingar kring ord som hindrar oss. Jag är inte heller inne på det här med religioner, eftersom de är begränsade, men de har varit viktiga i ett historiskt perspektiv anser jag.

# 111

Nej, jag dyrkar inte heller, tillber inte heller, följer det som är sant för mig utifrån en egen förståelse och navigerar själv. Ändå kan jag släppa taget om mig själv och följa en högre ledning. 

Jag tolkar dina ord som att du har dig själv som gud och mästare, är inte intresserad av att följa de mästares ord (Jesus, Buddha) som har kommit hit för att vägleda oss och tror inte på dem. Inte följa någons högre undervisning överhuvudtaget.

#118 precis så upplever jag det också där är just värderingarna som hindrar oss att förstå djupare… och där hade du en fin förklaring på frälst, den kan jag köpa, jag har inte funderat över det ordet förut…

Sedan lite allmänt:

jag tror ingen av oss här låter andra tänka för oss… vi tänker och använder oss av urskiljning, för att se vad passar mig, vad är mitt nästa steg osv.

jag tror här handlar det om missförstånd. för att man inte har samma förståelser och inte gått samma vägar…

Men alla tänker vi själva och köper inget utan att smaka först!

Den ledning som många av oss söker är ju själen och Guds ledning. att utföra Guds vilja på Jorden dvs Planen som man inom esoteriken kallar den….

Det som blir knas här är ju att om jag förstått det rätt så anser Gronstedt att vi inget ego eller själ har och att vi inte reinkarnerar och det finns ingen Gud i den meningen, och när man har så vitt skilda uppfattningar så blir diskussionen skev… för man pratar inte om samma saker…

Nu skulle jag önska att du gronstedt rättar mig om jag missförstått något väsentligt här och har helt fel!

#116: Det är rädslan som separerar oss från Gud, skriver du. För mig vore en gud en krycka att stöda mig på och lämna ansvaret till för att jag vore för feg för att stå själv. Helt tvärt om mot hur du känner, alltså .

#118: "… du har dig själv som gud och mästare …". Tolka det så du, om du vill. Din tolkning saknar tyvärr verklighet och berör mig inte. Men jag ska gärna svara på fler frågor kring min livsförståelse.  
Jesus och Buddha har sagt mycket klokt och en hel del dumt och ännu mer ointressant - jag tar inte deras ord eller någon annans som universell sanning, nej. Jag följer inte någon enskilds "högre undervisning" (vaddå högre? Vem bestämde det? Jesus? Buddha? Charles Manson? Mahmoud Ahmadinejad?). Jag tar in all information jag kommer över och bildar mig min egen åsikt och livsförståelse utifrån det.

#119: Du har inte alldeles rätt, Mariann. Jag tror vi består av ego/jag, själ/ande och kött/kropp. Däremot tror jag inte att ego/jag är fel och ont och elakt och ska bortarbetas medan själ/ande är bra och prisansvärt (var hamnade kött/kropp i den här diskussionen, förresten?) - jag tror att dessa tre delar alla är lika viktiga och befinner sig i en ständig böljande rörelse kring balanspunkten. Om en av delarna överskuggar de andra, eller blir överskuggad, får man problem.
Angående reinkarnation så vet jag ju inte, men jag hoppas att det inte är så. Jag hoppas att döden innebär utslocknande och upplösning.
Jag är övertygad om att gudar finns. Jag erkänner många gudar men bekänner mig inte till någon. Det är min tro att gudar skapas av världen, inte tvärt om. Gudar för mig är inte skapare och ledare med planer, utan manifestationer/inkarnationer av naturbegrepp.
Diskussionen här har inte varit skev, tycker jag, utan rimlig utifrån de olika förutsättningarna. Det är en spännande och givande diskussion och det roar mig att se hur mitt synsätt tas emot av andra med annan övertygelse.

#120 Tack för förtydligande…  där ser man vad man kan missuppfatta!

Hhmm… kött, säger du kött o kropp, var kommer det in…

det är ju för mig redskapet som själen använder för sin utveckling  alltså vehiclet på jorden.. Bilen kan man säga… den som kör är personligheten…. för mig kan man köra med egot och gasa ihjäl sig själv o andra (fortkörning typ, bryta alla regler) eller så kör man med själen och visar hänsyn och stannar vid rött osv… tänker på andra i trafiken och hjälper andra framåt istället för att promt vara först genom korsningar, övergångställen (låter gående vänta) osv…

Så ser jag bilden….

#121: Jag håller med om bilden att kroppen är en vehikel, men jag tänker mig den mer som en häst. Den reder sig utmärkt själv men har utbyte av och utvecklas och växer av att samarbeta med ryttaren och utrustningen. På samma sätt är kroppen självgående, men samverkan med själ/ande och ego/jag tillför ytterligare dimensioner till dess varande.

Hepp så kan jag inte se den… för om livstråden bryts så dör ju du…

sedan om man blir apatisk dvs flyr kroppen så blir den inte mkt till att ha så att säga… precis som en bil som går med motorn på… men tankas den inte så dör den tillslut… den som tankar och driver den är personligheten, egot o själen i diverse proportioner….

Det jag skrev i #116 tog jag emot under medtation och var viktiga meddelanden till mig för att fortsätta min utveckling, det var alltså inte mina egna ordval, men jag tycker dom är bra så jag publicerade dom här. Efter att ha tagit emot dessa meddelanden så betyder frälst för mig att ha återupprättat kontakten med det Gudomliga. Innan var jag nog mer rädd för detta ord men nu tolkar jag det som något fint och något som alla kan ta del av oavsätt religion och tro, (så länge man tror på det Gudomliga, vårt ursprung eller mycket förenklat att vi finns). Jag tror att man kan uppnå frälsning, återupprättad kontakt med vårt ursprung, på på olika sätt, både genom religionerna eller som annan sökande innan och utanför religionernas och etablerade andlighets definitions gränser och oavsett hur man tolkar orden som är begränsande och laddade med värderingar.

Och för mig har det nu blivit uppenbart att det är rädslorna som separerat mig från Gud (mitt ursprung), både de jag visste om och de jag inte visste om, vilka är de svåraste att komma åt. Och jag fick en duktig utbildning i att konfrontera rädslorna strax efter att ha tagit emot dessa meddelanden, rädslor jag inte visste var så stora i mig. Jag vann kampen denna gång efter att ha gråtit i ett dygn, men vet att sista striden kvarstår, så jag jobbar på att vässa mina vapen…

Och när jag återupprättar kontakterna med mitt ursprungliga, eller det Gudomliga om man så vill kalla det så, så känner jag att jag blir helad, vilket hela den här diskutionen startade utifrån. Och jag känner starkt att helandet eller den återupprättande kontakten för mig kommer stegvis och för varje steg blir jag helare och helare.

Kram till er alla.

Tack! Det var vackert skrivet! Jag ska svara mera utförligt kring mina reaktioner och tankar senare… just nu är här lite för rörigt för att stillhet att tänka :)

#124 Mkt vacker skrivit!  

tack för att du delar med dig Magnus, som jag utgår ifrån att du heter….

#124

Jag har läst detta igen, jag tycker detta är jätte bra!

Tål alltså att läsas igen…

"så betyder frälst för mig att ha återupprättat kontakten med det Gudomliga. Innan var jag nog mer rädd för detta ord men nu tolkar jag det som något fint och något som alla kan ta del av oavsätt religion och tro, (så länge man tror på det Gudomliga, vårt ursprung eller mycket förenklat att vi finns). Jag tror att man kan uppnå frälsning, återupprättad kontakt med vårt ursprung, på på olika sätt, både genom religionerna eller som annan sökande innan och utanför religionernas och etablerade andlighets definitions gränser och oavsett hur man tolkar orden som är begränsande och laddade med värderingar."

#124: En sådan otrolig upplevelse, och så väl du beskriver den, MagnusProjektSol! Det är fantastiskt att ha en sådan oas och lugn visshet i sitt inre, en punkt att stå på, en plats att stanna upp på och se nya vägar. Min sådana punkt ser annorlunda ut än din, bara. Men jag tror inte två människor har likadana. Det är därför det är så svårt att förklara vägen dit för någon annan.

Det tror jag med Gronstedt och det är därför diskussionerna bitvis känns hopplösa, för många vill att andra ska se och ta del av deras väg och kan inte riktigt bara låta alla ha sin egen. Det blir tråkigt nog en form av mätande vem som kommit längst och därmed har störst insikt, ödmjukhet, andlighet osv trots att sådant är totalt irrelevant i den stora helheten!

#129: Jag är ödmjukast!

Japp… det är vi allihop… hehehehe…

tycker min dröm är talande om vägarna som bär till Rom… ska lyfta den… kanske andra har andra talande drömmar… eller iaf talande insikter…