#0:

Mentala program eller mentala reaktionsmönster är ofta mycket djupt rotade i människors psyke. Man reagerar automatiskt efter invanda mönster och handlar inte utifrån medvetenhet och sitt inre lugn. Man är så att säga "out of control".

Att arbeta bort sina oönskade mentala program är en utmaning i livet. Det handlar om att förstå dessa och forska ut orsakerna till varför man har dom. Ofta är det traumas som ligger långt tilllbaka, ända till barndomen.

Meditation, mindfulness och självobservation är viktiga verktyg för att träna hjärnan att reagera medvetet, utan att döma och att minska automatiska reaktioner.

Man kan uppmärksamma sin inre dialog. Är det dina egna ord och tankar eller speglar du andra personers röster? Man observerar sig själv att bli medveten om när man reagerar automatiskt och när man har har upptäckt en automatisk reaktion, att veta "aha, det där var programmet. Det var inte jag".

Eftersom man kanske inte alltid är objektiv med att observera sig själv och har ett inbyggt filter, är det bra om man har någon människa som man förtror, som talar om för en att "det där var ett program", när det dyker upp. När du märker att en viss reaktion är på väg, försök pausa, andas och välj ett nytt sätt att svara.

Det finns psykologiska och energetiska metoder att arbeta på sina program. Jag tycker att reiki är en bra metod. Från och med andra graden lär man tekniker för mental healing. Man kan arbeta med affirmationer och det finns nog många sätt att arbeta på sig själv. Det är en väg som aldrig tar slut.

#0:

Det är nog inte lätt att vara helt fri från programmeringar. Kanske går det inte att "ta bort" dem helt, men jag tänker, att genom att bli medveten om dessa, förlorar de en del av sin kraft 😊

Tack för ett intressant inlägg som satt mina tankar i spinn.

Och denna text blev till⬇️

Inre programmeringar rör sig likt skuggor i det invändiga rikets dolda konversations-rum.
Straxt under medvetandets horisont hålls den fånge av den osynliga skiljeväggen som ständigt studsar tillbaka till det redan skedda.

Tills en vacker dag eller regnig dag, eller vilken dag som helst för den delen
En dag när någonting tränger igenom membranet till medvetenheten som bitvis synliggör det underliggande och bortträngda.

Det rör sig som födslovärkar där i djupet inom - När reflexmässighetens kvardröjande anstränger sig och håller tillbaka andningen som aldrig varit i frihetens luftrum påriktigt.

Den som Överlevnaden använde sig av på sin väg genom årens svåra stunder som inte fick kännas vid eller ens tas fram i ljuset. Osynligt och förljuget.

Återhållsamhetens vana trogen höll så själen fången
På så vis blev människan sin egen fiende under lång tid.

Som ett blueprint under huden
En stämpel
Svår att ta sig ur.

#1:

Ja, det var här om dagen när jag reagerade smått ut efter ett program i mitt sinne. Medan det skedde, kunde jag se hur det gick till, och vips så hade jag gett ett svar😊

Om jag stannat, andats, och svarat utifrån medvetenhet…Så hade jag "besegrat" programmet… Kanske skapat nya vägar för min hjärna att fungera på. Men den gången slant jag.

Åtminstone kunde jag se hur det gick till.
Det är lite som att halka på en isfläck. Man vet knappt att man halkat, innan man ligger där på rygg…med isfläcken under sig😊

#2:

Ja, så är det nog. Det var bra sagt. Det börjar, och slutar nog i medvetenhet…om sig själv och sina mönster.

#3:

Tack själv.
Jag 🤍-skar den texten😌

#4: Tack själv 💚