Jag hade också stängt den "andliga dörren" väldigt hårt under många år, p g a vissa upplevelser. Men jag har öppnat den igen… och gett mig själv tid och tålamod. Små, små steg framåt. En kort stunds meditation, några få minuters inkännande ibland, avslappning, mindfulness. Rom byggdes inte på en dag… utan det får ta sin tid. Njut av varje framsteg, varje fenomen, varje upplevelse. Det är en resa som inte kan stressas fram utan allt kommer till dig när du är mogen för det. :)

Lycka till!

Du kan nog återvända, men tror du att det är via samma väg som förut?

#0 Du menar att du alltid varit en sökare. Men har du klart för dig vad det egentligen är du söker och varför? Är det andlighet, och i så fall vad är andlighet. Är det att vara medial och utveckla kontakt med andra sidan och i så fall varför? Meditation och andlighet behöver inte, skall inte enligt min mening vara svårt! Det är av avgörande betydelse att förstå och vara klar över sitt syfte…

Jag använde själv tarotkort i början av min andliga utveckling. Men jag blev beroende av dessa "svar" som kom utifrån, som jag upplevde det. Hittade inte min egen väg förrän jag lade bort korten och följde mina egna tankar och ingivelser.

#1 Väldigt kloka ord, och ganska självklara när man tänker efter! :-)

#2 Jag har ingen aning, hur tänker du att det skulle kunna vara annorlunda?

#3 Jag har absolut ingen aning om vad det är jag söker. Någon form av plats i livet där det känns att jag är "hemma". Jag vet bara att de gånger jag fått meddelanden från andra sidan och skickar dom vidare så mår jag så himla bra. Ofta har "mina meddelanden" varit precis vad personerna behövt höra för stunden. Och i dessa stunder känner jag mig så otroligt tacksam. 

Att det inte ska vara svårt med meditation kan jag inte hålla med om. Meditation är väldigt svårt om man har svårt att hitta lugnet inom sig. Däremot tror jag att man kan kan lära sig att göra det enkelt. Tack för din respons. :-)

#4 Ja, det är nog så… att alla behöver finna sin egen väg… Vill du berätta mer om vad som var din väg?

Sedan jag skrev det första inlägget här har jag funderat mycket på detta. Och någonstans är det ändå till mina drömmar jag tar mig tillbaka. Jag drömmer otroligt mycket och jag tror att jag under dessa småbarnsår inte har haft tid till att lyssna på mina drömmar. Jag har nu lagt en kristall under kudden som skulle hjälpa mig att komma ihåg mina drömmar och de senaste nätterna har jag drömt så otroligt mycket. Det mesta väldigt rörigt och mycket, men det börjar att klarna och jag börjar att lyssna. 

Häromnatten fick jag ett meddelande att en kär vän (bor i ett annat land så vi ses/pratar sällan har träffat kärleken igen (har haft flera tunga år bakom sig)… Jag blev tvungen att höra av mig till henne för att se om det stämmer.. och hon sa "är du igång nu igen! Ja, jag har träffat någon!". Det blev lite som en bekräftelse som jag behövde just nu… Låter det konstigt?

#5 Anledningen till att jag säger att meditation inte skall eller behöver vara svårt, beror på att jag använder en meditationsteknik som alltid är lätt och helt utan ansträngning. Själva metoden gör att jag blir lugn och samlad varje dag.

#7 Kan du dela med dig?

Vet ni vad.. jag bad om ett tecken! Något som visar mig att jag är på rätt väg.

Ikväll satt jag ute i min mors spabad och fick se det häftigaste stjärnfall jag någonsin sett. Det var så nära så ljust, så mäktigt på något vis. Ingen av de andra jag badade med såg någonting och jag blev alldeles stum

#8

Det är tekniken Transcendental Meditation jag använder.

Min väg var nog att våga lita på intuitionen. Jag hade egna idéer och visioner som ville komma fram men det ständiga plockandet med tarotkorten och visdomsboken I Ching gjorde att jag inte kom vidare. Det var först när jag lade bort dem som jag kunde börja skriva ner mina tankar.

http://web.comhem.se/abzu/