Men hur vet du var den "vetskapen" kommer ifrån? Är det sann vetskap eller är det från kontakten med någon andevarelse?

På samma sätt som vi kan bli "connectade" med Gud genom hans Ande  och därigenom kan få en massa kunskap så kanske vi, om vi själva väljer en viss väg, kan få kontakt med någon annan ande (djävulen?) och bli connectade med honom?

Om vi på ett så lätt sätt kan få kontakt med vår andliga guide och få känslor och ledning på det viset kanske vi kan få ännu större kunskap genom kontakten med en större ande, utan att det kommer från Gud?

Jag vet inte men jag kan inte bara köpa idén att "man bara vet". Det gör man kanske med frågan är vad man har för källa till vetskapen.

I Bibeln står det att Satan kopierar allt det som Gud gör. Alltså finns det "oneness", healing, ledning via andar, änglar (satans änglar) osv. Satan gör sig till en ljusets ängel.

Finns många varningar i Bibeln och New Age stämmer in på alla varningarna. Men tron inom New Age har byggt in ett försvar så att alla varningar framstår som okunniga och att det bara är andligt omogna som lyssnar på sådana varningar.

Internettan! Jag har för min del aldrig haft eller tagit kontakt med någon "andevarelse", Däremot har jag daglig kontakt med "hans Ande"! Om det sen är Guds ande eller djävulens kopia…? Om nu djävulen kan kopiera och manipulera så, kan han då inte lika gärna ha lurat oss alla . Är det då så att den Gud som är sann bara finns för de rättrogna och att alla andra… Kristna som tillhör fel kyrka och församling, alla New Age, alla muslimer, hinduer o.s.v. alla är i djävulens nät?

Jag har för min del aldrig haft eller tagit kontakt med någon "andevarelse",

Okej, det har du kanske inte. Men samtidigt har jag svårt att tro att du talar om samma helige Ande som jag känner till, som ju är ett vittne om Jesus, utan att du är kristen eller tror på ett sätt som stämmer överens med Bibeln.

Fast veta kan jag inte förstås.

Djävulen lurar alla, även många kristna. Hela tiden. Det är därför man som kristen alltid ska pröva en andes budskap dels genom att kolla med Bibeln och dels kan man be att anden säger "Jesus Kristus är herre". Det kan/vill en demon inte säga.

Men visst, om man inte tror att Bibeln är sann så hjälper det ju inte att pröva andar mot Bibeln. Så jag ska inte säga att jag har rätt utan egentligen vill jag bara ifrågasätta. Även jag kan ha fel om vi ska vara objektiva.

Är det då så att den Gud som är sann bara finns för de rättrogna och att alla andra… Kristna som tillhör fel kyrka och församling, alla New Age, alla muslimer, hinduer o.s.v. alla är i djävulens nät?

Gud finns för alla men vi måste ta emot hans erbjudande. Vi har en fri vilja och han tillåter oss att välja fel väg, men då får vi ta konsekvenserna (som väl ingen helt säkert vet exakt vad det är). Är du kristen men tillhör "fel kyrka" har du ändå tagit emot Jesus som din frälsare och det är huvudsaken.

Alla som följer "en annan gud" är på fel väg och är, kan man säga, i djävulens nät. Det låter väldigt gammaldags och inskränkt, men jag tror att det är så. Förr kunde man säga så men idag ska man vara politiskt korrekt och allas sinnen är så vana vid det falska att det är det falska som låter rätt. Idag är man oförskämd om man påstår att det finns en sanning och, ve och fasa, en osanning. Vi vill att allt ska vara sant beroende på vad vi själva känner.

Men om man aldrig har hört om Kristus eller aldrig har förstått att det kristna budskapet kan vara sant - då "döms" vi förstås inte på samma sätt som en som med vilje tackar nej. Det där kan ju ingen människa avgöra vem som kommer hit eller dit eller hur det funkar. Eller var/när det "slutgiltiga valet" görs, om det finns något sådant. Jag har själv svårt att tro att vi har detta livet att välja och sen är det kört. vi kanske alla kommer rätt till slut men det kanske finns en närmare väg och en omväg.

En sak som känns onaturlig när det gäller New Age är alla tekniker man "måste" använda. I kristendomen får vi vara vanliga människor som kan samtala med Gud på ett vanligt sätt. Även Gud är personlig och han beskrivs som en far som tar hand om oss. Ändå får vi del av den helge Ande och får uppleva "kraft" från honom på olika sätt. Varför behöver vi "tömma våra sinnen" för att t ex bli upplysta (om vi nu använder den terminologin)? Eller andas på ett visst sätt? osv

Att använda olika andningstekniker, meditation, yoga, sinnesträning osv är ju precis det som Bibeln är emot: att själva vara duktiga och bli gudar. (Eller komma ihåg att vi redan är gud) Faktum är att det i den allra första delen av Bibeln beskrivs hur människan själv vill bli som Gud och att det är därför allt går snett och vi kommer ifrån Gud. Precis det lockade djävulen med, då som idag.

Hur kan då den vägen vara rätt? Speciellt med tanke på att dessa tekniker kommer från "österlandet" där man tror på en massa gudar (eller på ingen gud alls som i Buddhismen). Finns det en Gud som är Skaparen eller finns det många gudar?

En annan skillnad: De kristnas Gud använder de "svaga" människorna (för att ingen ska kunna berömma sig av sig själv utan att Gud får äran). New Age går ut på att träna sig i att bli "andlig elit". Är inte det en omväg? Är du kristen får du gå raka vägen i mål utan att passera Gå.

Jesus var också ganska tuff. Han accepterade inte allt i någon sorts idé om att "alla vägar leder till Rom". En del av det kristna kärleksbudskapet går ut på att tillrättavisa sina trossyskon om de gör fel. Sanningen är inte relativ i Bibeln och allt är inte okej.

Om det är så att vi själva skapar demoner, som du sa i den andra tråden, vad är det då som säger att vi inte också skapar de goda änglarna och i förlängningen Gud? Varför skapar vi bara det onda själva? Och varför finns inte det på riktigt medan det goda finns? Är inte det ett falskt budskap som är till för att invagga oss i falsk säkerhet?

Internettan!

Tanken att vi själv skapar vår verklighet kräver att vi är villiga att lyssna och förstå den tanken ur ett helhetsperspektiv!

Då kan vi börja inse och få erfarenhet av hur vi är medskapare med själva livet och Gud.

Detta skapande utgår från vår erfarenhet och medvetenhet.

Vilket kort och gott betyder att ju mer okunniga och omedvetna vi är ju fler demoner skapar vi.

Ju mer kunniga och medvetna vi är ju mer är vi del av Gud och skapelsen.

När jag var 13 - 14 år började jag på egen hand,(utifrån vad jag hört och läst under religionskunskapen i skolan), att tänka på Gud och fundera kring Jesus. Det har jag sedan, samtidigt med att jag fördjupat mig i kunskap om olika religioners grund tro och källa, gjort under 40 år.

Jag har en liten fin Jesus staty stående vid min säng som jag haft nu i många år.

Har med min bakgrund, tro och tanke uppfattat mig som Kristen.

Om jag nu skulle ta dina argument på alvar och inte längre tro att den helige ande jag har erfarenhet av inte är den samma heliga ande som du känner till.

Det är högst beklämmande att föreställa mig vara i djävulen nät.

Så nu vill jag fråga dig till råds om vad jag bör göra, och med tanke på att jag är 58 år, kan göra för att hitta till rätt tro och…?

På tal om "en annan gud" så menar inte jag att det finns mer än en Gud. Tror att de flesta här, i new age och inom Hinduismen, tänker och vet att det bara kan finnas en Gud, att allt som finns och existerar är Gud!

Och om Gud är skaparen till allt då kan Gud också vara tandborstandets Gud…eller?

Internettan,

Lyssnar du inat, lyssnar du pa dig sjalv, pa ditt JAG, da vet du.

Da behovs inga forklaringar, da behover du inte lyssna pa andras skrifter eller dylikt ,da behover du inte heller forklara for andra varfor du vet. Du kan sluta att analysera.Du bara vet.

Enkelt.

Livet ar enkelt.

Vi forsoker bara krangla till det.

Stilla dig sjalv, lyssna till ditt JAG. Da far du alla svar, inte i ord kanske, men i en form av djup vetskap att allt ar BRA, allt ar som det ska vara, det finns ingen anledning till oro,, du ar alskad av dig sjalv, av alltet precis som du ar, inget kan ga fel, DU kan inte gora fel!Inget kan ga fel!! Allt ar ratt och allt ar bra.

Enkelt. Eller hur?

Jag VET. Det racker for mig.

Shiawase: Till viss del håller jag med, men det här känns som en halvsanning (och tyvärr en halvsanning som alla new ageare verkar ha fattat tycke för):

"Enkelt.

Livet ar enkelt.

Vi forsoker bara krangla till det.

Stilla dig sjalv, lyssna till ditt JAG. Da far du alla svar, inte i ord kanske, men i en form av djup vetskap att allt ar BRA, allt ar som det ska vara, det finns ingen anledning till oro,, du ar alskad av dig sjalv, av alltet precis som du ar, inget kan ga fel, DU kan inte gora fel!Inget kan ga fel!! Allt ar ratt och allt ar bra.

Enkelt. Eller hur?"

Obs! Det jag skriver nu berör inte specifikt Shiawase, utan alla som resonerar på liknande sätt. Jag tar upp det för jag ser det överallt och ser att folk verkar ta detta för någon slags helig sanning.

Hur menar ni att livet är enkelt? Jag är lite mera inne på Internettans grej här.. livet är inte enkelt och det går åt helvete med den här attityden att allt är okej, det finns inget farligt, vi skapar vårt eget mörker, det är bara att affirmera positivt så löser sig allt osv.

Jag menar ska vi sitta med armarna i kors o rulla tummarna medan barn ligger i armarna på sina mödrar och svälter ihjäl i andra länder? Eller menar ni att bara just ert liv ska vara lätt osv och att inget negatvit kan infinna sig om man bara sitter och tänker positiva affirmationer? Nej, i min värld så är det inte okej att säga att livet är enkelt, för då exkluderar man en hel massa människor ur sina liv.

Om vi är skaparna här på jorden så är det vår skyldighet att gå ut och faktiskt skapa en bättre värld och det ser jag att Internettan gör mycket bättre genom sina försök till att upplysa människor om det hon tror kan vara farligt. Åtminstone gör hon en ansträngning och är realistisk.

Alltför ofta ser jag new age-folk som sitter som flummare i nån drömsk fantasivärld och låtsas att allt är perfekt osv. Det är lätt att säga när man är född i Sverige.. och det är lätt att säga om man bara inkluderar de allra närmsta blodsbanden till sin familj, men det är bara att göra det lätt för sig och det grundar sig klart och tydligt enbart i intellektuella floskler och knappast i vetande.

Om nu allt är ett.. är då inte också människorna som lever i misär er själva? Och om nu allt är ett.. lever inte ni också då i krigzonerna, tex Syrien och Afghanistan just nu? Och om nu allt är ett.. är inte ni också då hunden som blir sparkad på eller grisen som torteras i Scanfabriken? Och om nu allt är ett.. är inte ni också barnet som blir våldtaget av sin egen farsa då?

Kom igen.. vakna ur eran koma.. världen knappast perfekt och det hjälper inte att sitta och fantisera om att den är perfekt heller.. sånt hjälper knappast barn i krigszonerna, eller hur?

Faktum är att vi alla är medskapare till både gott och ont, så därför måste vi kanske resa på arslet ett par gånger per dag för att nånting ska hända.. Folk som tex Djurrättsalliansen gör det, Moder Theresa och Jesus, Mahatma Ghandi och en hel massa andra gjore det.. Inte satt de inne och sa att livet är enkelt.

Om vi utgår från enhet så är det vår plikt - ja, vår skyldighet - att faktiskt agera som om precis varendaste människa är en del av oss själva.. inte förrän vi inser detta kommer någon förändring att ske och livet kommer inte bli lätt.

Enbart en blind, döv och utan andra sinnen kan uppfatta livet som enkelt - för den varken ser, hör eller känner den misär som faktiskt råder och som faktiskt sker i varje nu - för andra likväl som för oss själva. Så klart en sån människa inte uppfattar eller erfar lidande. Säger ni nåt annat så pratar ni bara strunt och den som säger att den VET (vilket ganska många här verkar inbilla sig) kom igen och bevisa mostsatsen. Jag säger då: ni är blinda dårar!

Ni talar emot er själva konstant, säger att allt är ett och i nästa andetag att allt är perfekt. Hur kan ni då inte känna den smärta som de på andra sidan jordklotet upplever just i detta nu?

Mörkret försvinner inte genom att vi sitter och blundar för det. Gå ut och sprid lite ljus för era medmänniskor och för djuren eller gör åtminstone något hellre än att sitta och blunda för sanningen.

Folk som beter sig så här har oftast kraftiga obalanser och skulle behöva jobba mycket med sig själva för att komma ner på jorden. De åker luftballong högt uppe i det blå.. men det blir svårt att mata ett hungrigt barn från den där luftballongen. Det är knappast den som flyger högst som vinner (för det verkar ju vara nån tävling om vem som är mest upplyst, vet mest osv).. utan snarare är det så att den som flyger högst slår sig hårdast när den ramlar från sitt luftslott.

Det är bra att ha balans på alla elementen.. vi är här på jorden just nu. Skulle syftet med jordsupplevelsen vara att vi skulle flyga hade vi haft vingar. Istället flyr vi in i fantasin där vi kan flyga huuuuur högt som helst.. men ingalunda är det någon sanning vi upplever då - snarare en förskjutning av det som är.

Hur kan ni säga allt är ett + allt är perfekt och livet är enkelt och inte inse hur det där inte går ihop? Är det bra att människor svälter ihjäl?

Hur stor är din familj?

gonzo56! Först håller du delvis med, sen är det en halvsanning och innan du skrivit av dig din frustration, din ganska förvirrade upplevelse av både det ena och andra. Så har du hunnit döma ut något som du tydligen inte har varit med om och fått inblick i. Bara för att man upplever livet som enkelt och vill undgå att krångla till det. Så betyder det inte att man är likgiltig och passiv inför hur samhället ser ut och hur många har det svårt och kämpigt med livet. Jag är övertygad om att SHIAWASE, liksom jag själv och flertalet NewAgare, förutom att vara mer harmoniska och se enkelt på livet. Att vi också blivit mer engagerade och angelägna om att andra och alla skall få möjligheter till ett enklare och bättre liv. Om du på alvar vill veta mer om hur det här fungerar och är möjligt, då kräver det att du öppnar upp och lyssnar mer vidsynt och uppmärksamt!

Retep: Du gör antaganden och tror dig veta vad andra vet och inte vet.. det är ganska dumdristigt och det syns tydligt på sättet hur du skriver att du sätter dig över andra.. vilket en upplyst människa (vilket du verkar tro dig vara) aldrig någonsin skulle göra. Ödmjukhet.. har du hört talas om det? Kanske något att meditera över?

#6

"Hur kan ni säga allt är ett + allt är perfekt och livet är enkelt och inte inse hur det där inte går ihop? Är det bra att människor svälter ihjäl?

Hur stor är din familj?"

Precis som en ensam myra inte har ansvaret om delar eller hela stacken förstörs av förbipasserande klantiga bärblockare eller en naturkatastrof så har varken du eller jag heller ansvar för hela mänsklighetens bekymmer, endast för att man kallar sig andlig. Däremot skall vår allt ökande andliga insikt förmå oss att vilja hjälpa..

Som en vis kvinna skrev;

"Om vi inte enskilt och kollektivt nu börjar förlita oss på vår egen inre styrka, kommer vi inte att ha mycket till hands under framtida kriser. För närvarande är det inte lämpligt att luta sig mot stora ledare, och inte heller att invänta en budbärare. Om våra ihärdiga ansträngningar att hålla hoppets fackla högt inte tycks ha någon möjlighet till framgång så låt oss minnas Moder Teresa.

När man frågade henne hur hon kunde hålla modet uppe i det förfärliga lidande hon dagligen bevittnade utan att i någon större utsträckning kunna förhindra det, svarade hon: "En i taget, en i taget, en i taget: jag ser bara det barn eller den gamling som jag just då vårdar. Om jag tänkte på alla de miljontals människor som behöver min hjälp, skulle jag inte kunna göra någonting."

Jag tror att varje människa inom sig har förmågan att göra det som behövs: att enskilt och obemärkt följa sitt högre jags ledning. Men vi måste framhärda i våra ansträngningar. Framför allt måste vi förlita oss på förmågan hos vårt inre ljus att lysa upp vårt liv.

Om vi oförbehållsamt lyssnar till dess ledning, kommer vi till slut att bli den förkroppsligade barmhärtigheten, förståelsen, kunskapen och hjälpsamheten - och paradoxalt nog ändå ha uppnått den största förmånen av alla, förmånen av att ha blivit "som ett intet i världens ögon".

På det sättet skall vi förstärka de ljusingivelser som växer i antal och styrka, och därmed förstärka de barmhärtighetsverk som utförs av dem som oavbrutet arbetar för alla nationer och för de ännu inte födda, och som i detta nu bereder vägen för en ljusare tids gryning.

Av; "Att tända tusen lampor",Grace F Knoche

Källa; Till Teosofiska Bokförlaget

Moonwing: Håller med, men samtidigt är det fel och verklighetsfrånvändande att hela tiden låtsas som det regnar. Vi är inte ensamma skapare av gott eller ont utan snarare co-creators och därför är det inte enbart våra individuella viljor som blir manifesterade i världen utan snarare ett virrvarr av viljor.

http://www.youtube.com/watch?v=u5um8QWWRvo

Gonzo56! Vad är det för antaganden du menar att jag gör? Menar du att det är ett antagande att de de du kallar "flummare i nån drömsk fantasivärld" inte tar hänsyn och engagerar sig för de som lider och har det svårt? Eller menar du att jag antog att det var något du inte förstod? Hade jag varit mer ödmjuk om jag antagit att du förstod hur "det här fungerar och är möjligt" när jag bjöd in dig till att vara öppen och lyssna till en förklaring som du antagligen inte hört förut.

"Vad är det för antaganden du menar att jag gör?"

"när jag bjöd in dig till att vara öppen och lyssna till en förklaring som du antagligen inte hört förut."

Låter ditt inlägg besvara din egen fråga.

Okey , då behåller jag den förklaringen, tills den får möjlighet att bli mottagen av någon annan, andra.

Ja, eller så kan du bara sluta göra dig felaktiga antaganden om vad andra vet/inte vet, kan/inte kan. Du gör det väldigt ofta, men tycks inte lägga märke till att det faktiskt syns vad du sysslar med..

Bara rubriken på din tråd säger allt om din hybris. Stor-hets-vansinne kallas det visst i vardagsmun

Visst är det så att det finns det som jag bara vet.

Att det helt enkelt kan vara något jag fått kunskap om och förståelse för

Antar att det gäller för dig också.

Fast skillnaden är att jag oftast inte antar att andra inte vet/förstår.

#10 "Moonwing: Håller med, men samtidigt är det fel och verklighetsfrånvändande att hela tiden låtsas som det regnar."

*Vem gör det?

"Vi är inte ensamma skapare av gott eller ont"

*(Mitt) svar följer nedan..

"utan snarare co-creators och därför är det inte enbart våra individuella viljor som blir manifesterade i världen utan snarare ett virrvarr av viljor."

*Du kanske skulle studera Teosofi? 

-kan endast ge dig (mitt) svar enl. (min) förklaringsmodell av vår existens= den Teosofiska modellen..

************************************************************

" Vilken är den yttersta orsaken till världsalltets uppkomst? Är det en gud eller någonting annat?
Enligt kristendomen är det ett personligt andeväsen, kallat Gud, som har skapat världsalltet med allt dess innehåll, och i Apostlagärningarna 17:28 lokaliserar Paulus denne Gud med orden ”i honom är det vi lever, rör oss och är till”.

Teosofin talar inte om en skapargud i den kristna betydelsen, men väl om otaliga gudomligheter av olika dignitet som i samverkan alstrar världsalltets alla himlakroppar och deras invånare.

Dessa gudomligheter är dock inte den yttersta orsaken till världsalltets uppkomst. Den yttersta orsaken är enligt teosofin en urgrund, en absolut verklighet, som föregår all manifesterad tillvaro i världsalltet.

Urgrunden är den rotlösa roten till allt som var, är eller någonsin skall bli, och teosofin kan om denna urgrund också säga ”i den lever vi, rör oss och är till”.

Över urgrunden är all spekulation egentligen omöjlig eftersom den överstiger människornas fattningsförmåga, men den kan betraktas som överallt närvarande, evig, obegränsad och oföränderlig.

Den är alltså närvarande i vårt dagliga liv, har alltid funnits till och kommer alltid att finnas till, är obegränsad till sin rumsliga utsträckning och oföränderlig i betydelsen att den inte genomgår någon evolutionär utveckling.

Den symboliseras under två aspekter: (a) abstrakt rum, som vi i vårt tänkande konkretiserar till en tom ”behållare”, världsrummet, i vilket all manifestation sker, och (b) abstrakt rörelse.

Den abstrakta rörelsen kan tillskrivas två sidor. Å ena sidan får den karaktären av för-kos­misk ideation (idébildning), som är ursprunget till kraft och allt individuellt medvetande och meddelar den ledande intelligensen i världsutvecklingens väldiga schema.

Å andra sidan får den karaktären av för-kosmiskrotsubstans, materiens underlag i de olika grader­na av dess differentiering.

Den abstrakta rörelsen pågår kontinuerligt i urgrunden och tar sig uttryck i att galaxer förkroppsligar sig i världsrummet, lever sina respektive liv och dör för att efter vila och återhämtning i urgrunden återigen förkroppsliga sig i världsrummet på en mer avancerad livsnivå.

Världsrummet har många rymder, eller som vi också säger, tillvaroplan, och galaxerna manifesterar sig på en serie av dessa. När vi en klar natt blickar upp mot stjärnhimlen ser vi galaxernas fysiska kroppar som lever i världsrummets fysiska rymd, på dess fysiska tillvaroplan,…

…men galaxerna har samtidigt också manifesterat sig i rymder som vi kan kalla astrala, mentala, andliga etc , varje rymd med sina speciella slags materior.

De olika rymderna med sina respektive materior är inmängda i och samverkar med varandra.

Deras materior stör inte varandra, liksom våra radio- och TVprogram inte stör varandra fast de befinner sig i samma ”eter”. Varje program finns på sin egen våglängd."

Av; (Herbert Edlund) (Teosofiska läror mm)

**************************************************************

För mig , Gonzo56 är existensen inte på något vis, "flummig" -utan kan helt enkelt (vet att du inte diggar det ordvalet) -förklaras av ovastående text- att vi vidare påverkar detta med hjälp av viljans hjälp, ser jag inte som något flummigt, överhuvudtaget!

..är jag helt fel ute nu eller?

Moonwing: Nej, jag håller fullkomligt med dig i allt ovanstående.. Men det är inte alls det där jag argumenterar emot.

Oki..-då är jag nog för trött..eller har missat något..ses!

#16 gonzo56! "Fast skillnaden är att jag oftast inte antar att andra inte vet/förstår." Då antar jag att du inte behövt göra det nu heller.

retep: Jag förstår inte hur du menar, men du uttrycker dig ofta på olika sätt där då säger att andra inte vet, inte har tillräcklig kunskap osv.. Sådant beteende ser jag som en brist på ödmjukhet.

#4:

Vilket kort och gott betyder att ju mer okunniga och omedvetna vi är ju fler demoner skapar vi.

Det låter logiskt men samtidigt undrar jag varför Jesus frestades av djävulen i öknen i 40 dagar? Han om någon var väl kunnig om sanningen? Och hur kunde han och hans lärjungar kasta ut demoner ur människor om de bara var skapade av människornas okunnighet?

Så nu vill jag fråga dig till råds om vad jag bör göra, och med tanke på att jag är 58 år, kan göra för att hitta till rätt tro och…?

Nej, jag har ingen aning. Det känns ju som att du är en person som redan hittat rätt, måste jag säga. Kanske du är lika kristen som vem som helst som "officiellt" kan kalla sig kristen. Du verkar ju helt klart på alla sätt vara mer kristen än vad jag någonsin varit.

Sen tror jag inte att allt du tror (vad det nu är) behöver vara sant för det. Men där har jag ju ingen aning om exakt vad du tror heller. Eftersom inte heller jag vet allt och tolkar fel på många plan så är ju "att ha fel" ingenting som säger att man därför är kompis med djävulen. Och det vill jag ju inte anklaga dig för.

Men jag litar ändå inte på att du har rätt i det du tror. Jag kan inte tro att Bibeln har fel.

På tal om "en annan gud" så menar inte jag att det finns mer än en Gud. Tror att de flesta här, i new age och inom Hinduismen, tänker och vet att det bara kan finnas en Gud, att allt som finns och existerar är Gud!

Vad är det för gudar hinduerna tillber då? Och varför blir Gud arg när människor i Bibeln tillber avgudar?

#5:

Det där kan jag inte längre tro på. Jag kan tänka att det blir en falsk vetskap som är skapad av ditt eget sinne. Visualiserar man att allt är bra och vill tro på det så känns det också bra. Det känns med andra ord som en typisk lögn för att vi ska sluta söka efter sanningen.

Sen blev tråden riktigt intressant.

Internettan!

-Eftersom du frågar så svarar jag och du får fritt ta del av och bedöma det jag skriver.

"Det låter logiskt men samtidigt undrar jag varför Jesus frestades av djävulen i öknen i 40 dagar?"

-Samtidigt med att Jesus var och är Guds son, med all kunskap och visdom så var han också en man, en människa med en personlighet som fick genomgå prövningar i livet och inför döden på korset.

-Om du uppfattat att jag sagt eller menat att inte bara människor utan också Jesus var okunnig…"om de bara var skapade av människornas okunnighet?", då har du missuppfattat eller har jag varit otydlig?

"Men jag litar ändå inte på att du har rätt i det du tror. Jag kan inte tro att Bibeln har fel"

-Åter igen har jag varit otydlig?

-Vad jag vet så har jag aldrig sagt eller menat att Bibeln har fel!

-Det är vi som i vår så kallade "okunnighet"  tolkar och förstår budskapen i Bibeln på ett begränsat, missuppfattat och ofta felaktigt sätt.

-Så det är inte Bibeln som har fel utan vi.

"Vad är det för gudar hinduerna tillber då? Och varför blir Gud arg när människor i Bibeln tillber avgudar?"

…måste fixa med annat, återkommer med tankar kring nästa fråga

…fix färdig Det är inga andra gudar som hinduer tillber! Det finns bara och kan endast finnas en Gud! Det är bara olika aspekter av sig själv som Gud uttrycker. Inom Hinduismen som har sin grund i Veda, förklaras Guds olika uttryck och utryckssätt ofta symboliskt genom de olika gudar eller personifieringar Gud gjort av sig själva. Gud utrycker sin skapelse genom att ta form eller mer personligt utrycka sin skapelse som Bramha, skaparen Som Vishnu, den som upprätthåller skapelsen och som Shiva, den som bryter ner, för att ge plats åt Brahmas fortsatta skapande…upprätthållande…nerbrytande… Att Gud blir arg (något jag inte alls tror han blir) Avgudar vad är det…? Kanske mer typ fariséerna och de som utger sig för att vara bättre vetande och högre stående

#23:

-Om du uppfattat att jag sagt eller menat att inte bara människor utan också Jesus var okunnig…"om de bara var skapade av människornas okunnighet?", då har du missuppfattat eller har jag varit otydlig?

Nej, jag har bara inte tänkt på Jesus som okunnig. Särskilt inte efter sitt dop där han började sin tjänst. Och han verkar inte okunnig eller rädd utan står emot Satan. Ändå skapade han själv Satan i sin okunnighet? Hur menar man då?

Är följande citat missuppfattning av vissa hinduer?

Majoriteten av alla hinduer tror på ett varierande antal gudar och gudinnor. Gudarna är i form av människor, djur och andra fenomen. Hinduer har en egen gud i varje by och kan ha upp till tolv stycken armar.

http://www.nogg.se/Page.asp?idHomepage=123587&idPage=24254&idPageCategory=11444

Eller detta?:

Om man dyrkar Vishnu med hängivenhet så sägs det att man slipper återfödseln och då istället leva i evig lycka tillsammans med guden själv. Vishnu har två hustrur, Lakshmi som är välståndets gud samt Bhudevi.

Hur kan gudar ha hustrur? Eller är detta också något som människan hittat på? Jag förstår inte riktigt vad som står i Veda-skrifterna och vad som kanske är människors tolkningar.

Det där om att Gud blir arg kanske är ett förmänskligande av Guds reaktioner på människans synd? Å andra sidan - hur och varför skulle en totalt opersonlig kraft kunna och vilja skapa människor med förmågan till känslor? Det vore ju inte någon poäng om han inte kunde umgås och glädjas åt och med oss. Hur kan vi vara en avbild av Gud utan att vara lik honom (/henne)?

Vilka är vi då avbilder av? Är det Jesus och inte Fadern? Och vem är Skaparen och vem upprätthåller?

13 Han har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike. 14 I honom är vi friköpta och har fått förlåtelse för våra synder. 15 Han är den osynlige Gudens avbild, förstfödd före allt skapat. 16 Ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, det synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter. Allt är skapat genom honom och till honom. 17 Han är till före allting, och allt består genom honom. 18 Han är huvudet för sin kropp, församlingen. Han är begynnelsen, den förstfödde från de döda, för att han i allt skulle vara den främste. 19 Ty Gud beslöt att låta hela fullheten bo i honom 20 och genom honom försona allt med sig, sedan han skapat frid i kraft av blodet på hans kors - frid genom honom både på jorden och i himlen.

Avgudar vad är det…?

Det är väl allt som håller människan fången till sinnet men som inte är Gud? Förr var det ofta statyer som man tillbad men det kan vara pengar eller egentligen vad som helst, inklusive andar. Så har jag förstått det. I GT var det väl att man tillbad någonting som man kallade gud och tillskrev makt.

Internetanvändare! Har aldrig menat att Jesus var okunnig eller att han skulle ha skapat satan. …Hur fick du till det så? Menar bestämt att citatet och liknande källor är rena misförstånd och misstolkningar av sådant som många gånger har ett symboliskt innehåll. "- hur och varför skulle en totalt opersonlig kraft kunna och vilja skapa människor med förmågan till känslor? Det vore ju inte någon poäng om han inte kunde umgås och glädjas åt och med oss. Hur kan vi vara en avbild av Gud utan att vara lik honom (/henne)?" Gud som allsmäktige är och kan givetvis vara både opersonlig och personlig samtidigt, ta vilken form som helst, vilket också mångfalden i skapelsen visar. Funderar nu på hur det jag skriver och vill förklara kan bli så otydligt för dig och få en så till synes annan betydelse. Tycker att jag säger det så klart och tydligt att vi är Guds avbild, att Gud kan vara tre olika gudar eller utryck av sig själv samtidigt. Att Gud faktiskt är opersonlig och oskapad samtidigt som han är alla personligheter och allt skapat.

Har aldrig menat att Jesus var okunnig eller att han skulle ha skapat satan.
…Hur fick du till det så?

Okej, jag läste nog för snabbt. Men hur menar du då? Om demoner (och Satan antar jag då eftersom demoner är Satans änglar?) bara är skapelser av människors rädsla och okunskap - vad/vem är det då som frestar Jesus i öknen? Är Satan verklig även för Jesus och varför är han i så fall det? Är det Guds prövningar som kallas Satan? Eller vilka är det som omtalas i Bibeln som Satan och hans änglar?

Det du förklarar blir otydligt för att det inte förklaras konkret med hänvisningar till det konkreta som t ex står i Bibeln. Eller så vet du så mycket själv att du inte tänker på att du inte säger allt som behövs sägas till en sån som jag.

Tycker att jag säger det så klart och tydligt att vi är Guds avbild, att Gud kan vara tre olika gudar eller utryck av sig själv samtidigt. Att Gud faktiskt är opersonlig och oskapad samtidigt som han är alla personligheter och allt skapat.

Det blir för luddigt. "Allt är gud och vi är alla gud och och allt är allt på samma gång." I förlängningen kan jag koppla det till att allt är gott, även det onda, och ingenting är fel och upp är ned och ned är upp. Man tappar meningen med livet på något sätt. (Eller det känns så för mig.)

Vet att man tappar meningen med livet då och då på sin väg. Det är så det sker att vi förbereder oss för nästa utvecklings steg.

Ja! visst ar det sa retep!  och vad fantastiskt det ar att omfamna nasta steg ocksa…. vilket gor att man aven vill omfamna den situation man befinner sig i (aven om den inte pa "ytan" ser ut att vara sa "ba" Omfamna livet och alla dess (DESS= vara ena nycker, eftersom vi sjalva bestalmmer helt och fullt over varat liv) nycker!!!  Bade UPs and Downs.. ar inte livet underbart!!

Jag hade hellre sett att du svarade på den fråga jag verkligen undrade över. Om Jesus är kunnig - vem är det då han festas av i öknen?

Internettan! Jag har redan svarat på den frågan i #23 Att Jesus frestas av de krafter som Gud skapat, för att vi alla ska kunna få möjlighet att se och välja väg. Det sker trots att han är "kunnig" Tror vi verkligen att Jesus blir frestad och riskerar att bli fångad i det onda. Eller är det så att Jesus vet att han som Guds son är vis och stark nog att motstå och rentav motverka det onda? Kan vi alls säga att vi vet, att Bibeln vet, vad Jesus egentligen gjorde?

Från början tolkade jag det som att Jesus, när han var människa, var lika okunnig som vi andra människor. Och att de här okunnigheten kunde skapa demoner.

Men då invände du att jag missuppfattat och att Jesus inte var okunnig.

Och det var då jag undrade vem/vad Jesus mötte i öknen som frestade honom. Att han prövades har du sagt men var kommer själva Satan ifrån?

Att Jesus frestas av de krafter som Gud skapat

Så Gud skapar vissa krafter och människor skapar andra?

Tror vi verkligen att Jesus blir frestad och riskerar att bli fångad i det onda. Eller är det så att Jesus vet att han som Guds son är vis och stark nog att motstå och rentav motverka det onda?
Kan vi alls säga att vi vet, att Bibeln vet, vad Jesus egentligen gjorde?

Jag har inga problem eller funderingar över varför Jesus prövades - jag undrar bara av vem eftersom det onda inte finn,s enligt dig, annat än som tillfälligt manifesterade hjärnspöken.

En annan svårighet: Vad är det för andlighet och avfall från den rätta tron som Bibeln varnar för i den sista tiden? Om alla vägar leder till Gud så finns väl ingen anledning att varna oss? Inte heller finns det väl anledning att varna oss för antikrist? Vad är det för typer?

#32 Oroa dig inte eller grubbla över ondskan. Gud är Kärlek och kärleken övervinner allt. Eller hur?

Att människor ansätts av tvivel och förgäves försöker förstå allt som skapats och styrs av en högre makt - det som jag valt att kalla Gud, gör oss bara små, rädda och osäkra. Om det nu finns demoner eller onda andar av något slag, så finns det en enkel väg ur mörka tankar.

Be och du kan lägga all din oro och de svåra frågorna i Guds händer. Jag har aldrig grubblat över livets mening. De där frågorna får den som skapat svaren ta hand om. Det enda jag kan göra är att förvalta det liv jag fått och de gåvor jag emottagit.

All kärlek jag fått kan jag ge vidare. Kärlek är det enda som blir större hos oss ju mer vi ger bort av det. I mitt liv har jag ansvar för mig själv och för de val jag gör. Varje dag kan jag flera gånger välja att låta min tro styra mig eller välja att inte göra det som jag vet (enligt min trosuppfattning) är rätt.

Men jag anser mig ha ansvar också för att ge de människor jag möter ett fritt val. Jag kan lyfta tyngden från någons axlar en stund och bära min medmänniskas börda, tills den människan orkar själv.

Så oroa dig inte, Internettan. Du verkar läsa bibeln. Läs bergspredikan, så tror jag du hittar något bra du kan lita till.

I det Mirinda skriver ser jag den fråga vi måste ställa oss själva…väljer vi det goda för att vi ser och vet att det är det som är livskraftigt och utvecklande? Då finns det ingen grund till att ge uppmärksamhet åt det motsatta! En grundläggande lag och sanning i Guds skapelse är att det alltid finns två poler, två motsatta krafter. Förklaringen till detta är omfattande men kort och gott kan man säga. Gott och ont, kunskap och okunskap, + och - natt och dag… Våra liv och erfarenheter behöver ha dessa motpoler för att vi skall kunna få mening i våra upplevelser av livet. I våra personliga liv skulle vi omöjligt kunna uppleva och förstå vad godhet är om inte också ondska fanns i skapelsen som det motsatta, i Världen och hos människan. Gud har skapat alla grundläggande, skapelsekrafter och lagar, utifrån dem försöker vi. Gud som skapare är i sitt väsen, om vi säger så, oskapad, rent Medvetande. Utifrån detta kommer skapelsen i alla sina former, i all sin mångfald. Människan som toppen av, eller Guds avbild i denna skapelse, måste då i sitt liv handskas med dessa, som du säger, "manifesterade hjärnspöken". Ta sig ur synden eller okunnigheten för att nå, förstå och för att medvetet leva efter Guds avbild.

#33:

Du låter precis som en kristen ska göra. :) Och det får mig att undra om man kan vara "kristen" utan att tro på just det sättet som står att man ska göra i Bibeln.

Jag vet inte om jag egentligen oroar mig. Det är bara så att jag inte kan gå vidare utan att få veta precis allt om sanningen. Varenda liten sak jag inte förstår och som krockar med det andra säger stör mig. (Jag misstänker att jag har drag av asperger och därför blir lite maniskt fixerad..) När jag inte tänker på det så är allt okej och jag är "nöjd" med min tro, men när jag väl får för mig att tänka på det så hamnar jag i konflikt igen.

Hur kan jag säga till andra människor att de ska tro på ett visst sätt när jag inte ens vet själv exakt vad som är sanning? För om jag inte vet exakt hur jag ska tolka allt så kan jag heller inte svara på folks frågor. Och om jag inte står för det jag tror till 100 % så är det ju ingen äkta tro.

Men jag kan inte heller tro som ni gör. Även om jag ser och hör att ni har mycket sanning i det ni tror (menar inte någon särskild person nu, utan jag generaliserar) så tror jag också att där finns mycket som inte stämmer med sanningen.

Jag oroar mig inte direkt, som sagt, utan jag känner mer att jag inte kan gå vidare och "ge mig hän" i tron när jag är så låst vid "fakta".

Men tack för din uppmuntran i alla fall. Den kändes faktiskt bra. :)

#34:

Kanske du har rätt. Men om jag läser Bibeln ser det inte ut som att du har rätt. Och du säger ändå att du tror på Bibeln. Det blir återigen att man, för att kunna tro på kristendomen samtidigt som man tror som du, måste plocka bort saker ur Bibeln som inte passar in.

Internettan! Nu tänker jag att du skulle underlätta det för dig själv om du återgår till din tro på Bibeln. Att du gör valet att följa den och undviker att ge dig in i diskussioner och frågeställningar.

Kanske det, kanske det. Om jag måste välja - och det måste jag ser jag - så väljer jag utan tvekan kristendomen. Hade bara velat få ihop den på ett mer komplett sätt.

Jag börjar alltid skriva här för att jag blir så provocerad när jag läser om alla andliga lekar som folk håller på med. Och de av er som vet mer verkar aldrig varna eller reagera på någonting.

Men i grund och botten är jag arg och ilsken på allt det andliga jag lärde mig under 20 år som visade sig vara till stor del fel. Och ni blir på sätt och vis representanter för den tron eftersom ni fortsätter att lära ut detta. Och någonstans vill jag kanske få veta om ni har rätt ändå eller om jag kan få bekräftat min kristna tro.

Men det blev ungefär oavgjort så kristendomen framstår fortfarande som det sannaste. Det som står i Bibeln kan tolkas om till viss del - men de grundläggande frågorna fick jag inget tillfredsställande svar på. Det går inte att få ihop med Bibeln och Bibeln ser jag som sann. Då måste det betyda att ni har fel, i alla fall där det verkligen betyder något. Och det får jag vara nöjd med.

Tills nästa gång…

Tack i alla fall för att ni tog er tid.

Internettan! Här kommer en video med Maharishi Mahesh Yogi som svarar på kristna personers frågeställningar. Maharishi var en seriös men också lättsam och fnittrig personlighet. Det är dock vad han som utvecklad Mästare eller Guru beskriver här som är vesäntligt. Kan du ge dig själv friheten att lyssna med ett öppet sinne och inte värdera eller döma på förhand. Eftersom där inte borde vara något som hotar din tro Gud och Jesus, inte heller på Bibeln, så kan du säkert lugnt ta del av detta och igen, av vad jag och andra har skrivit här i olika trådar. Det är inte genom tro vi utvecklas, utan genom att i våra liv införliva budskapet. http://andligutveckling.ifokus.se/discussions/50c79b6788f472574509b002-om-religion

#38 Nu känner jag mig lite lätt förvirrad, retep. I #36 gav du Internettan rådet att hon skulle "återggå till sin tro på bibeln". Du sade att om hon gjorde det valet skulle hon undvika att ge sig in i diskussioner och frågeställningar. Men i #38 vill du att hon ska se en video där en Guru svarar på kristna personers frågeställningar.

Det som skapar den lätta förvirringen hos mig är att du ger henne två råd, som i mina ögon ser motstridiga ut. Hur tänkte du kring det?

I #37 låter det som att Internettan tackar för sig för denna gång. Kanske gör både du (retep) och jag bäst i att låta Internettan fundera i lugn och ro ett tag. Jag tror att hon behöver smälta den ganska långa och väldigt intressanta diskussionen i denna tråd.

Det finns mycket jag skulle kunna säga till Internettan och andra sökare som dras till kristendomen. Dock avstår jag från det här och väntar tills jag eventuellt möter Internettan igen i en tråd.

Jag är visserligen kristen, men jag vill inte bli förknippad med vilka andra som helst, som kallar sig kristna. Jag försöker inte heller omvända någon att tro som jag gör. Min gamle far sade ofta: "Var och en blir salig på sin tro." Den respekt och försiktighet jag har, när jag diskuterar andliga frågor i allmänhet och kristen tro i synnerhet, hoppas jag blir tydlig i mina inlägg.

Var och en söker sin egen väg till en tro, en väg, som i sig, blir sättet att leva. Några färdiga sanningar har jag svårt att se i bibeln. Jag finner rättesnören i denna boksamling från en avlägsen tid. I någon annan tråd skulle jag kunna utveckla närmare hur jag tänker, ifall någon är intresserad. Du startade tråden, retep, så därför är det du som styr vart du vill att diskussionen tar vägen.

För tydlighetens skull (vi känner ju inte varandra) vill jag bara ge en kort förklaring till min syn på kristenhet:

Mycket av mina värderingar härör från min far. Han pratade aldrig om kristendom. Han levde kristet. Det innebär att han helt enkelt var en god medmänniska. Och det är en kristen människa för mig.

Du har rätt Mirinda…och hade det inte varit för att jag efter att ha läst internettans sista kommentar och i sista stund, längst ner på sidan under Mer i: Gud, sett länken till videon jag tidigare postat. Då hade jag säkert avslutat med #36 Lägger vi märke till vad Maharishi säger i videon och som också jag velat belysa, så handlar det först och främst inte om tro utan om ett sätt att vara och leva, om att utveckla sin medvetenhet till den nivå…då man vet att man vet. Kanske så som din far levde, Mirinda?… Vi kan fortsätta diskutera och i vår tro söka efter Gud och sanningen. Men Gud och sanningen ligger dold för oss bortom all tro och tanke.

#38:

Det han sa i videon var inget nytt. Det är ju precis det du och alla andra säger hela tiden och som jag trott på i 20 år. Jag var vidöppen för den kunskapen då, men efter att ha tagit del av annan kunskap är den inte längre självklar.

Klart du tycker det är Sanningen med stort S. Du tycker ju likadant som han tycker. Och då tror man att andra också ska se det så tydligt att det är sanning. Men det är det inte.

Du tycker att jag är öppen bara om jag tror som du tror? Kanske jag tycker att du borde öppna dig för den kunskap som finns inom den kristna traditionen. Där finns en hel värld av sånt du säkert inte känner till. Det vore mer givande att diskutera med någon som visste allt om båda sidor.

Hur kommer det sig att en kristen som blir pånyttfödd och uppfylld av Anden på ett ögonblick kan få del av "Guds rike" medan de som sysslar med TM själva måste hålla på och "utveckla sig?

Hur kommer det sig att alla förnekar det Jesus gjorde på korset trots att hela Bibeln handlar om det? Hur kan man förneka kärnan av kristendomen och ändå säga att man gillar kristendomen? Kristendomen går inte att missuppfatta (annat än i detaljer, som i och för sig kan vara nog så viktiga) utan så länge man förnekar budskapet i Bibeln så är det inte längre kristendom och inte längre samma Jesus man talar om.

Kristendomen bygger på att vår Ande blev "avskuren" från Gud i och med syndafallet. Inte förrän efter uppståndelsen kommer Jesus till sina lärjungar och andas på dem (precis som han/skaparen gjorde vid människans skapande) och säger "Ta emot helig Ande". Det är då vi åter blir connectade med Gud och alltså kan få del av Guds rike. Men eftersom vi fortfarande har en kropp och en själ med en egen vilja gäller det att Anden får genomsyra hela människan så att både kroppen och själen vill/kan leva det nya livet. Och det är där kristna ligger på väldigt olika nivåer. Det gäller att låta sig uppfyllas av Anden och inte bara hamna i döda rutiner. Själen/psyket är ju hela tiden där med sina tankar, sin vilja osv.

Jag håller med om att det tillstånd som Maharishi Mahesh Yogi talar om är detsamma som det som Jesus talar om. Skillnaden är sättet man uppnår det på. Och där kan jag hålla med om att det inte ser ut som att alla icke-kristna ljuger om att de lever som Jesus ville att vi skulle leva. Och det är konstigt. Å andra sidan kanske man kan uppnå ett stadium av högt medvetande på jorden men vem vet vad som händer efter vi dött? Kanske det inte räcker för att få komma till Gud?

Jag vet vad kristna tror. De tror att om man mediterar och uppnår någonting andligt så handlar det alltid om andra andar än Guds Ande. Och de menar att även andra andar kan ge en massa krafter och upplevelser men att de inte är av Gud. Det låter inte så troligt, tycker jag. Men eftersom en del f.d. New Age-männisor ju upplevt att det som upplevdes som ljust och kärleksfullt faktiskt var demoner så kan man ju undra.

Och undrar gör jag. Men så länge ni förnekar kristendomens budskap kan jag inte ta er på allvar. Då är fortfarande kristendomen den mest trovärdiga.

#39:

Det var ett fint inlägg. Jag tackade för mig i den andra tråden för att jag tolkade det som att det var dags att pysa. Och kanske för att det blir stressande att sitta och diskutera. Och för att jag är lite respektlös som far fram som en ångvält. Plus att jag inte fick några svar egentligen. Det blev väl ett dödläge.

#40:

Vi kan fortsätta diskutera och i vår tro söka efter Gud och sanningen.
Men Gud och sanningen ligger dold för oss bortom all tro och tanke.

Å andra sidan "tro kommer av predikan" som det står i Bibeln. Jag upplever ofta inspiration när jag läser. Och Gud talar ibland till oss genom andra människor eller genom böcker. Det tror jag ändå kan vara en hjälp för att öppna sig och kunna ta emot sanningen från Gud.

Hej igen Internettan, eftersom det till en del förhåller sig så att du är här och utmamanar , både den sk nyandliga och den du kallar kristna, tron- och det verkar som det för stunden känns tryggare med din nyvunna kristna tro, är det väl bra att göra som Retep säger-använda den -du når ju inte längre med någon ny form av övertygelse så länge du inte är beredd att släppa något gammalt (ifs kanske du gör det om du känner att svaren tilltalar dig).

Om du tycker att dina, för dig argument håller..då är väl allt gott och väl?

Sedan..

"Där finns en hel värld av sånt du säkert inte känner till."

Njae..det vet du inte vännen-och kanske är det tvärtom med.

"Det vore mer givande att diskutera med någon som visste allt om båda sidor".

Det vet du ju inte heller om du gör..många här har gått vidare ifrån andra åskådningssätt..och har kanske många år i dina "kretsar", bakom sig.

"Hur kommer det sig att en kristen som blir pånyttfödd och uppfylld av Anden på ett ögonblick kan få del av "Guds rike" medan de som sysslar med TM själva måste hålla på och "utveckla sig?"

Den frågan kan du väl ta med dig in på existens (vi har ju ifs stött å blött den redan)..men..-där finns garanterat de som befunnit sig i din situation, och kanske är villiga att ge sin förklaring på saken..eftersom de förkovrar sig inom det Teosofiska området och har därmed fått en än bredare bild av vad som sker med människor under vissa sinnestillstånd.Teosofin har även satt sig in i den historiska bilden av Jesus, vem han kan ha varit osv..

Detta är en underbart bred sajt, många är de timmar jag tillbringat här (och gör) den sk esoteriska "förklaringsmodellen", tar ju aldrig lixom slut känns det som och här kan man verkligen få mat i "rättan tid"..men frågan är om det inte är time att "bolla frågan vidare" -å pröva svaren, någon annanstans..ja, detta vet bara du..som sagt.

"Och Gud talar ibland till oss genom andra människor eller genom böcker.Det tror jag ändå kan vara en hjälp för att öppna sig och kunna ta emot sanningen från Gud."

…och vad är det då, som öppnar sig?

#42:

Sedan..

"Där finns en hel värld av sånt du säkert inte känner till."

Njae..det vet du inte vännen-och kanske är det tvärtom med.

"Det vore mer givande att diskutera med någon som visste allt om båda sidor".

Det vet du ju inte heller om du gör..många här har gått vidare ifrån andra åskådningssätt..och har kanske många år i dina "kretsar", bakom sig.

Jag menade inte att få det att låta som om jag vet allt om bägge sidor. Men när jag blir ombedd att öppna mig för sådan kunskap jag redan öppnat mig för för länge sedan, i tron att det bara är bristen på öppenhet/förståelse som får mig att inte tro som ni gör - det blir fel. Då kontrade jag med att det lika gärna kan vara ni som är låsta och bara ser en sida. 

Existens kanske en sida som är värd att kolla in? Jag ska titta på det.

#43:

Hjärtat, anden… Så att man vill och kan ta emot den helige Ande från Gud. Det handlar i alla fall inte om att tömma sitt sinne, fokusera på andningen eller rabbla mantran i alla fall. 

Följande bibelverser tar upp detta med att bli lurad. Lägg särskilt märke till det fetstilta och hur texten jag kopierat in efter beskriver hur det kan kopplas till meditation och att tömma sinnet.

Matt 24

23 Om någon då säger till er: Se här är Messias, eller: Där är han, så tro det inte. 24 Ty falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra stora tecken och under för att om möjligt bedra även de utvalda. 25 Jag har nu sagt er detta i förväg. 26 Om de alltså säger till er: Han är i öknen, så gå inte dit, eller: Han är i de inre rummen, så tro det inte.

Nedan står det om kristen meditation och Bibeln:

"Mat 24:4 Jesus svarade dem: Se till att ingen bedrar er.

Det är alltså vårt eget ansvar att vaka och så att vi inte blir bedragna. Och väktarens jobb är att vakta och varna så att andra inte blir bedragna.

Paulus understryker den här varningen

2 Kor 11:3 Men jag är rädd för att liksom ormen med sin list bedrog Eva, så skall också era sinnen fördärvas och vändas bort från den uppriktiga och rena troheten mot Kristus. 4 Ty om någon kommer till er och predikar en annan Jesus än den vi har predikat, eller om ni tar emot en främmande ande eller ettfrämmande evangelium som ni tidigare inte tagit emot, då fördrar ni det bara alltför väl.

Det är väl ganska klart tycker jag att ska man kunna bedra en troende lärjunge så måste det handla om en annan Jesus. Mt 24;26 säger att de falska profeterna ska säga: Han är i öknen!

Roger Oakland förklarade att detta är i grundtexten : Tomheten eller intetheten. Bingo! Det är ju precis vad som händer idag i kristenheten.

2004 så var Mike Perschon en kontemplativ förespråkare på en kristen samling för att lära ut kontemplativ bön. En kvinna utbrast: Men det här är ju New Age eller Buddism!

Han svarade henne: “Ja Buddister mediterar väl och i New Age finns det många meditations tekniker men jag kommer att lära ut kristen meditation“

Kvinnan frågade då vad det var för skillnad. Han svarade då att det på ytan egentligen inte är någon skillnad alls. Sedan sa han: Buddisterna tömmer sitt sinne bara för att tömma det. Men den Kristne tömmer sitt sinne för att få fylla det med Kristus. (Han lär alltså ut att du i tomheten möter Kristus)

Men bibeln säger inte ett dugg om att du skall tömma ditt sinne överhuvudtaget. Utan säger att vi skall fylla vårt tankeliv med Jesus Kristus. Men det behövs inga meditationstekniker för att kunna göra det."

Min kommentar (fast jag kan inte få texten liten igen):

Med andra ord finns det en del varningar i Bibeln och New Age passar då in väldigt bra på dem.

#44 "Men bibeln säger inte ett dugg om att du skall tömma ditt sinne överhuvudtaget. Utan säger att vi skall fylla vårt tankeliv med Jesus Kristus. Men det behövs inga meditationstekniker för att kunna göra det." 

Vad är det då för poäng med att lära ut kristen meditation?

Jag läser tråden då och då. Önskar att de motsättningar som uppstår mellan de som har en kristen (här ovan: bibelinriktad) syn på diskussionsämnet trådskaparen tog upp och er andra som är mer new-age-inriktade kunde avvärjas genom att ni upptäcker enkelheten.

Sök er egen väg till …….. (var och en kan fylla i vad målet är på den prickade linjen)!

Att må bra, vara harmonisk och finna sin egen livssfilosofi är det jag ser som målet/inriktningen. Jag är kristen, men inte bokstavtroende.

Bibeln är skriven av olika människor i olika tidsperioder. Det är en samling böcker. Därför anser jag att det inte ens går att hitta total konsekvens i bibeln.

Välj själva vem som ska ha tolkningsföreträde när det gäller texter i bibeln!

Jag har en personlig relation till Gud. Egentligen är detta väldigt enkelt; jag knäpper händerna och ber. De svar jag får är min uppgift att omsätta i medvetna tankar och ord. För att sen bli handlingar, d v s göra mina val i livet.

Präster och pastorer av olika slag kan hjälpa till med bibeltolkningar. Men det är var och ens eget val vem man ger tolkningsföreträde. Är man trygg i en viss sorts kyrka/frikyrka/privat religiositet så ska man naturligtvis stanna där. Men blir man osäker kan endast den enskilde individen välja att byta inriktning.

För mig är min tro enkel:

Gud är god. Människan gör val mellan gott och ont. Djävulen/helvetet existerar bara i människors sinne. Jag har ett liv, endast ett, på mig att göra det bästa jag kan av det liv Gud gav mig när han lät mig födas.

Gud finns där för mig. Han överger mig aldrig. Det är mitt val om jag tror på honom. Det är också, i varje liten vardagssituation, mitt eget val hur jag handlar mot mina medmänniskor. Jag har syndat och kommer att synda mer. Något annat inbillar jag mig inte. Men Gud förlåter om man ångrar. Det finns en garanti för det i den kristna tron.

Den garantin är att Jesus dog på korset för att vi alla skulle kunna bli förlåtna - inte genom straff, botgörning eller nån form av betalning till kyrka eller prästerskap - utan endast genom nåden.

Ovanstående är mitt sätt att se på saken. Ni som grubblar kommer att hitta ert sätt. Och ert eget sätt är rätt sätt.

Javisst, jag håller med dig Mirinda. Var och en har sin väg att gå… 

Jag har inte något emot kristna och tycker att det finns en hel del i bibeln som är intressant och värt att ta i beaktande. Jag förstår att det kristna perspektivet ger mycket till många som söker. Jag ser ingen motsättning mellan Kristendomen och new age, eller mellan kristendomen och esoteriken. De olika religionerna och flertalet andliga traditioner tycker jag kompletterar varandra och ger en bredare bild och djupare förståelse när de jämförs med varandra. Jag ser det som ett pussel. Varje gren på det andliga trädet ger en pusselbit till en mer komplett bild.

De diskussioner som förs här med Internettan tycker jag är intressanta. Jag förstår ju att det är något som florerar inom en del kristna kretsar. Det finns ju mycket också på nätet som är grundad i denna rädsla för andra religioner och ännu mer är en del rädda för new age och den esoteriska inriktningen.

Det är ju inte heller särskilt lätt. New Age är en snårskog och allt är inte guld som glimmar.

#45:

Vad är det då för poäng med att lära ut kristen meditation?

Nej, precis. Är det verkligen kristet? Eller är det ett sätt för djävulen att påverka även de kristna? Det har inom kristendomen alltid funnits att  meditera på något bibelord eller på någon särskild fråga. Men den kontemplativa meditationen finns det många frågetecken kring. 

#46:

Ovanstående är mitt sätt att se på saken. Ni som grubblar kommer att hitta ert sätt. **Och ert eget sätt är rätt sätt.
**

Så om mitt sätt är att inte tro på Jesus och på Guds nåd så är mitt sätt ändå rätt sätt? Vad är det då för poäng med nåden och med förlåtelsen, och vad är det för poäng med att välja mellan gott och ont om t ex helvetet bara existerar i mitt eget sinne?

En del böcker, både inom New Age och inom kristendomen, säger att vi alla kommer till Gud efter vi dör. Men de som inte är förlåtna eller fått nåd genom Jesus Kristus kommer att uppleva Gud som en förtärande eld medan de som blivit "rena" kommer att uppleva honom som salighet. De som inte blivit förlåtna flyr till mörkret eftersom det är enda platsen de klarar av. Och i mörkret är inte Gud så där är det inte trevligt. Och kanske (antyder en del) vi får många chanser att "utvecklas" eller att på annat sätt få en andra chans även efter döden - men det obehag som väntar kanske ändå varar väldigt länge och är väldigt hemskt så varför är det okej att som kristen se på medan andra går fel? Och om man inte kan gå fel - ja, då är ju inte kristendomen sann eller meningsfull alls. Så hur menar du att du är kristen?

#47:

Varje gren på det andliga trädet ger en pusselbit till en mer komplett bild.

Fast bara om du slänger en del av pusselbitarna och svarvar om andra. För mig får man aldrig fram det sanna motivet på pusslet genom att göra så. Man hittar på ett eget motiv och sen anpassar man pusselbitarna.

"Det har inom kristendomen alltid funnits att  meditera på något bibelord eller på någon särskild fråga."

 Raya yoga med andra ord. Jag håller med dig om att meditation som enbart syftar till att tömma sinnet finns det frågetecken kring.

"Fast bara om du slänger en del av pusselbitarna och svarvar om andra. För mig får man aldrig fram det sanna motivet på pusslet genom att göra så. Man hittar på ett eget motiv och sen anpassar man pusselbitarna."

Jovisst, det beror på om man tolkar det esoteriskt eller exoteriskt.

Exoteriskt kan man inte lika lätt få ihop pusselbitarna.

Internettan! Dina frågor kan omöjligt få ett tillfredsställande svar hos dig, innan du är beredd att göra andra och egna tolkningar. Din tolkning av ex.vis förlåtelse och nåd låser fast dig i en föreställning där du omöjligt kan ta in ett alternativ, en annan förklaring. Ännu mer omöjligt läge blir det när du envisas med att hävda något, för att det står i Bibeln. Du och din tro är så styrd och ofri, vilket är synd med tanke hur mycket kunskap och valmöjligheter du har. Som det är nu kan du ju inte ens vara en god kristen!

#48 Naturligtvis är kristendom inte rätt sätt för alla. För mig är det det. Men jag accepterar och respekterar att andra har en annan religion. På samma vis förhåller jag mig till att du, Internettan, är kristen på ett annat sätt än jag. Det gör mig bara så ont om dig.

Jesus sade ju: Döm inte så ska ni inte bli dömda.

Det är nästan som om du skulle vara beredd att döma dig själv. Eller har jag missförstått? Den som tror att skärselden (min tolkning av en passage i ditt inlägg) ska passeras och att man, innan man får komma dit där man upplever salighet, endast genom att kvalificera sig, har gjort det kristna livet mycket svårt för sig. Då skulle man behöva prestera för att uppnå nåden. Är det så du menar, Internettan?

Det var inte Martin Luthers avsikt. Tvärtom! Det var ju delvis det han vände sig emot i katolicismen. För med den inställningen riskerar man inte bara att döma sig själv till någon sorts otillräcklighet inför Gud. Man riskerar att döma andra på samma vis också.

Jag är trygg i mörkret, för Gud är där med mig. Ljuset bär jag inom mig. Ljuset är Guds kärlek. Det ljuset försöker jag bära med mig och lysa upp andras mörker med.

#50:

Dina frågor kan omöjligt få ett tillfredsställande svar hos dig, innan du är beredd att göra andra och egna tolkningar.

Fast det lustiga är att den här gången när vi samtalat slutar det inte med att jag ger mig och tänker att ni kanske har rätt. Nu känner jag bara att jag fått bekräftat att ni har fel. Vissa saker ni säger är helt klart sanna men jag tror inte att allt är det.

Du och din tro är så styrd och ofri, vilket är synd med tanke hur mycket kunskap och valmöjligheter du har. 

Som det är nu kan du ju inte ens vara en god kristen!

Jag kan inte var en god kristen, eller fri, för att jag är för låst för att öppna mig för den helige Ande. Något hindrar mig. Så därför är jag hänvisad till mitt eget intellekt. Och det räcker inte långt, det är jag medveten om.

Men svaret kan ändå inte vara att ändra min tro till en mer "friare tro". Sanningen är sanningen och om "vägen är smal" så är vägen smal. Då kan man inte välja en bredare väg bara för att man ska vara mer ofri. Tron på Jesus gör en fri när man väl låter sig uppfyllas av den helige Ande. Det är där jag ännu inte är av någon anledning. 

Ännu mer omöjligt läge blir det när du envisas med att hävda något, för att det står i Bibeln.

Men jag tror verkligen att Bibeln innehåller sanningen. Du sa ju själv förut att du höll Bibeln högt - ändå bortser du från massor i den. (Just den grejen fick din lära att tappa en del av sin trovärdighet i mina ögon och då känner jag inte att jag kan lita på något du säger. Alltså jag misstror inte dig som person utan jag misstror din tro.) 

Det där med att jag har kunskap och valmöjligheter ser jag som ytterligare en varning. Vi har inte obegränsat med valmöjligheter om vi vill komma till Gud.

#51:

På samma vis förhåller jag mig till att du, Internettan, är kristen på ett annat sätt än jag. Det gör mig bara så ont om dig.

Jesus sade ju: Döm inte så ska ni inte bli dömda.

Ändå tillrättavisade Jesus fariseerna och de skriftlärda? Han "respekterade" inte deras tro och gladde sig åt att de funnit det som funkade för dem.

Jag känner mig arg för att New Age-människor säger att Bibeln är sann och är en av de sanna vägarna medan de ändå avfärdar hela huvudbudskapet. Hur kan man förklara så mycket på ett så "sant sätt" som man gör inom esoteriken - så att såna som jag köper det med hull och hår - för att i samma andetag förneka det största i Bibeln? Hur kan det stå som det står i Bibeln (både i GT och i de skrifter som kom direkt från apostlarna eller deras lärjungar i NT) fast att det enligt många här är osant? Hur? Och varför säger man att Bibeln annars är sann? Och varför tycker man att det går att tolka om saker i Bibeln som det vid närmare påseende inte går att göra?

Antingen litar man på Bibeln eller så gör man inte. Det går inte att mickla med de olika texterna hur som helst. Och det upprör mig att så många går på det.

Det är nästan som om du skulle vara beredd att döma dig själv. Eller har jag missförstått? Den som tror att skärselden (min tolkning av en passage i ditt inlägg) ska passeras och att man, innan man får komma dit där man upplever salighet, endast genom att kvalificera sig, har gjort det kristna livet mycket svårt för sig. Då skulle man behövaprestera för att uppnå nåden. Är det så du menar, Internettan?

Nej, så menar jag verkligen inte. Jag tror att endast nåden kan få oss att komma till Gud. Men jag tänkte mer att vi inte vet riktigt om "helvetet" är för evigt eller om det på något vis går att få en andra chans att tacka ja till det Jesus gjorde. Att "utvecklas" menade jag mer att vi kanske skulle inse att vi behöver Gud när vi fått vistas på ett mindre trevligt ställe. Men det var kanske fel ord egentligen.

Jag håller med om att det inte är rätt väg att säga till folk att de tror fel. Det rätta sättet är att visa på sanningen genom sitt eget liv och genom den kärlek vi får från Gud. Men jag är inte riktigt där och jag försöker inte säga att jag lever som man ska. Jag är tvärtom arg och är här för att reda ut trasslet från min tidigare tro. Om jag inte löser upp alla frågor sitter de där och gror. Så, nej, jag är inte trevlig och agerar direkt från mitt "kött". I verkliga livet skulle jag inte säga så till folk med annan tro men eftersom det finns en anonymitet här så blir det lite mer opersonligt och det känns som att jag inte "skäller" på enskilda personer utan mer på representanter för en viss tro. Inte så trevligt ändå, jag vet, men det är ändå så att ingenting av det jag säger är personligt menat eller kritik av enskilda personers val av tro.

#47 Kloka ord, Gaiatri.

Det är intressant att läsa vad som står i era trådar. Jag söker hellre likheterna än skillnaderna i olika religioner och livsfilosofier. De existensiella frågorna är något jag tror att de allra flesta människor ställer sig någon gång i livet.

Det är dock ett lite "kantigt kommunikationssätt" att föra samtal här på en internetsajt. Jag vill inte såra eller trampa någon på tårna. Samtal om tro känns bekvämare att föra mellan fyra ögon - eg öron för det är viktigast att lyssna. Då kan man lättare förstå någon annans perspektiv.

Jag skriver detta för att visa min uppskattning för att sajten finns. Det är inte alltid så lätt att hitta någon att ventilera tro och andlighet med.