Ser du Buddha, döda honom!
Rubriken är ett uttalande av zen mästaren Rinzai, i en dialog med en av hans elever. Det var ingen uppmaning till mord, för Buddha lever ju ändå inte längre, utan det var en uppmaning att kasta alla föreställningar om Buddha överbord.
Men uttalandet kan man lika gärna använda på vilka mästare och upplysta som helst, t.ex. Jesus, Krishnamurti, Osho och andra. Människor tenderar ofta till att göra sig föreställningar om upplysta människor och hur de är eller enligt deras föreställningar bör vara. Det är föreställningar som t.ex. leva asketisk, inte ha någon bindning till världsliga ting, att alltid vara lycklig, kärleksfull och frisk, inga negativa emotioner, att vara nästan allvetande eller åtminstone klokare än andra. Sen strävar dom efter deras föreställningar.
Det är föreställningarna som ska kastas överbord. Då behöver man heller inte sträva efter dom längre. Upplysta människor är människor precis som alla andra också. Upplysta kan bli arga, ledsna, besvikna, frustrerade osv. Men upplysning kan leda till att man hanterar dessa emotioner på ett annat sätt. Vem som inte har förväntningar, kan heller inte bli lika besviken eller lika arg. Man kan observera sig själv och inte bära med sig sina emotioner längre tid, dvs. lära sig att släppa taget. Komma till insikt att man reagerar mer än vad som skulle vara anpassat för situationen. Man kan komma till insikt "aha…. nu är det egot som spökar igen".
Osho hade en egen provocerande metod att krossa människors föreställningar om upplysta. Han körde Rolls Royce, bar en Rolex och gjorde precis tvärt emot det som folk föreställer sig om upplysta. Men resultatet var inte att de kastade deras föreställning om upplysta överbord, utan många tänkte "han kan inte vara upplyst".
Problemet är inte sakerna och lyx som man äger, utan om man behöver dom för att bli lycklig. Problemet är att klamra sig fasst i dessa saker. Att sträva efter det som man inte har och klamra sig fast i det som man har, är problemet.
Osho ansåg att vem som lever asketiskt bara därför gör de,t för att demonstrera sin ödmjukhet, med syfte att få andra människors respekt. Vem som behöver andra människors respekt är beroende av dessa människor och är inte fri.
Man kan ta vilka upplysta som helst, alla har deras "mörka fläckar". Ingen är så som allmänheten föreställer sig det. "Nobody is perfect" för alla upplysta, alla mästare och gurus är fortfarande människor, precis som alla andra. De är också bara "vandrare på vägen". Vandrare som kanske har gått på villovägar nån gång, som känner till dessa villovägar och kan tala om det för andra.
En av dessa villovägar är att göra sig föreställningar om upplysta och sen sträva efter att bli så som man föreställer sig dom.
Jag håller med zen mästaren Rinzai.
Själv har jag valt att inte sträva efter saker, men om dom kommer, tar jag tacksamt emot dom. Det är som med fjärilen. Jagar man den, flyr den. Sätter man sig ner, kanske den sätter sig på axeln.
Så sant!
Jag tänker att:
Föreställningen om, plagierandet, eftersträvandet att likna eller tro sig vara mer än…
Bottnar nog främst i att inte tro sig vara värdig.
Och en längtan efter att vara någon. Utan insikt om att Vi alla redan ÄR.
Kedjor som tynger
Blir till länkar som bär
#1:
Ja och egentligen är vi alla det samma. Bara vem som inte ser vad vi är, vill bli någonting.
#1 Jag tänker att det är Livets resa.
Där många av oss fostras till att följa normer istället för hjärtats väg.
Borttappade i oss själva. För att yttre röster styr.🤫
Kedjor som tynger
Blir till länkar som bär
#3:
Jag håller med. Vem som följer hjärtats väg behöver inga normer och inga regler. På den andliga vägen kastar man normerna överbord och ser med sina egna ögon och med sitt hjärta. Då behöver man heller inga gurus och andra yttra röster.
Undrar om vi var närmare Gud / Källan förr eftersom de yttre rösterna bara blir fler och fler.
#4: Fast på ett sätt tror jag vi människor behöver varandra på livets andliga vandringsfärd.
Det den enskilda individen behöver lära sig är att lyssna till sitt hjärta. Inte till den inlärda logiken, inte till sin egen litenhet och rädsla och inte heller till den som säger sig veta Vägen.
Kedjor som tynger
Blir till länkar som bär
#5: Kanske?
Men där stod ju även kyrkan i vägen för den sanna Tron. Eftersom de predikade för att skrämma och styra folket som jag ser det.
Kedjor som tynger
Blir till länkar som bär
#7: Ja kyrkan ja, den glömde jag bort 😊 Men visst är det så. Förr var det kyrkan och idag är det andra röster som styr. Råkade bara att tänka på mig själv och hur det var i min ungdom när jag började att ställa mig de stora livsfrågorna om varifrån vi kommer och vart vi går. På den tiden hade jag inget internet och kunde inte googla fram ett enda av alla de miljontals svar som presenteras där idag av alla de som säger sig veta vägen, utan i stället fick jag fortsätta att fundera för mig själv.
#6:
Det kanske är syftet med hela existensen, att vandra på livets andliga vandringsfärd. Vi är nog alla på den färden, även dom som inte medvetet lever ett andligt liv. Gud uttrycker sig i existensens mångfaldighet och vi är delar av den mångfaldigheten. Det kan bara vara en andlig vandringsfärd, även om existensen som vi uppfattar den är en illusion.
Ibland händer det att människor inte kan skilja mellan vad som kommer från hjärtat och vad som kommer från förståndet. Dom som säger att de vet vägen och ger ett koncept eller en tro till folk, talar till människors förstånd och om dom säger något fint, som folk gärna vill höra, kan det hända att folk tror att de följer deras hjärta. Men egentligen följer de bara en annan människa, en som själv inte har hittat det som han vill vägleda andra till.
UG Krishnamurti brukade säga till folk som kom till honom "varför kommer ni till mig? Jag kan inte ge er någonting, utan bara ta ifrån er någonting". Då menade han att kan kan hjälpa dom att tömma deras sinne, som är full med föreställningar och koncept som de har fått av andra. Men tittar man idag på vissa youtube klipps, så fyller dessa "vägledare" bara människors sinne med koncept som hindrar dom att höra på det egna hjärtat.
#8:
Ja, det var tider före internätet. 😄 Man läste böcker och träffade sig med andra. Men utan internätet skulle våra vägar aldrig ha korsat varandra. 😊
Religionerna styr aldeles för mycket än idag och i länder som religioner styr allt, är helvetet som störst.