Läst 3927 ggr
ElinaS
2014-03-28, 16:54

Är jag synsk?

Jag är en trettonårig tjej. Under hela mitt liv har jag varit rädd för spöken, kunnat känna vissa saker mm. Tex om jag har tre lådor framför mig (ogenomskinliga) kan jag bara känna vilken låda som innehåller någonting. Vi säger att den vänstra lådan innehåller en sten, då känner jag att det är den vänstra lådan som stenen ligger i. Flera gånger känner jag något dåligt kommer hända. Tex om det kommer folk jag inte vill möta på en väg, kan jag ta en annan väg redan innan jag sett dem. Jag har aldrig någonsin tänkt att jag skulle vara synsk.. Men inatt hände något riktigt läskigt. Jag drömde att jag och en föredetta kompis (kalla henne N) som jag inte träffat på ca 1 år fick min pappas kort och gick på en klädaffär och shoppade hur mycket som helst, hon lurade mig att köpa för mycket mer än vad vi egentligen fick. N blev jättesur när jag sa att vi faktiskt inte fick köpa mer. Sen vart pappa arg när vi hade handlat kläder för över 4000:- Imorse när jag loggade in på Facebook hade jag kl 06:56 fått meddelande av N att hon saknar mig, undrar om det var hennes fel att jag bytt skola mm. Är jag synsk? Kan någon bedöma det härinne?

[Borttaget]
[Borttaget] 
2014-03-29, 02:49
#1

Inlägget är borttaget

ElinaS
2014-03-29, 09:59
#2

Lägg av, jag är inte dum! Klart jag fattar att mina föräldrar inte är ailens.

Svenne123
2014-03-29, 15:00
#3

Du har väl sett för mycket på teve bara.

Sen att alla sierskor är bluff förstår jag att du inte tror, men vill du veta om du är synsk, berätta om lådtricket till nån person i din klass med höga betyg och be han eller hon att testa din (inbillade) förmåga då.

Gaiatri
2014-03-29, 16:08
#4

Det kan vara så att din kompis N tänkte intensivt på dig dagen/natten innan du drömde om henne. Då kan man känna av tankeströmmarna från personen. Det kan upplevas på olika sätt, i tankar och i känslor. Under sömnen och natten är man ofta mer avslappnad och kan då registrera lite mer av vad som hänt under dagen. Drömmen var troligen en registrering av hennes energi (tankar och känslor) som du vävde ihop med drömstadiet.

Sajtvärd på Andlig utveckling

Kyllan56
2014-03-29, 23:54
#5

#3 Ditt sätt att svara en trettonårig tjej som är orolig och rädd är under all kritik. Lite fingertoppskänsla vore önskvärt. 

Om du är synsk eller inte är kan inte jag svara på, men det som händer påverkar dig så att du går omvägar för att slippa det som du upplever vara en fara. Du är orolig och rädd. Du skulle behöva prata med en vuxen person. Om du inte kan prata med dina föräldrar kanske du kan prata med en vuxen på din skola. Du får hjälp med att förstå att du inte är ensam med att tänka som du gör. 

Jag är inte synsk men har en mycket god intuition tillsammans med en livlig fantasi, vilket är precis de ingredienser som, när jag var barn , bäddade för att jag var livrädd för spöken.

”När Hjärtat och Sinnet är i balans… Då är allt möjligt”

ALPHIRA
2014-03-30, 00:29
#6

Hej ElinaS!

Både Gaiatri och Kyllan56 har gett dig bra och tänkvärda svar. (Dom två andra som kommenterat ska du bara glömma…)

Jag personligen tror det behövs mycket mer för att du kunde kalla dig för synsk. MEN du har säkert en stark intuition och det kommer man långt med.

Du är ung och kommer att lära dig mer.

ElinaS
2014-04-02, 17:29
#7

Tack så mycket för era svar #4-#6.

Jag är otroligt rädd för spöken. Jag klarar inte av att gå själv i mörker utan hundarna/någon annan vuxen. Jag kan inte sova när inte någon annan i huset är vaken. Under dem mörka timmarna vågar jag inte titta ut genom fönstren ens, dels är jag rädd för att jag ska se ett spöke speglas bakom mig i glaset eller att vår granne (pedofil, han är 60+ och har barn med en 16 årig thailändska, dessutom har polisen hittat barnporr i hans dator) ska vara där ute och titta på mig. Utan hunden i sängen kan jag inte sova. Vi har kört anden i glaset en gång, anden berättade att han vart glad över att vi släppte in honom i huset och att han tänkte stanna. Jag inbillar mig hela tiden att någon skugga ska synas i spegeln, att någon ska gå förbi dörren mm. Ibland inbillar jag mig att någon gestalt i ögonvrån. 

Har ni några tips på hur jag ska komma över min rädsla?

[Svartkajan]
2014-04-03, 13:26
#8

ang #3 är vårt lilla troll som dyker upp hela tiden i alla möjliga trådar med olika namn. Även hen är ung och därmed kanske fingertoppskänslan inte har utvecklats än.

Elina, du måste lära dig att skydda dig själv. När du känner dig orolig eller rädd ska du veta att dina hjälpare finns där för dig. Slut ögonen och tänk dig fyra ljusa gestalter. En framför, en bakom, en till höger och en till vänster. Säg sedan "Jag ber om beskydd" till var och en av dem (Du behöver inte säga det högt) och se för din inre syn hur deras ljus blir större och större och omfamnar dig med ljus. 

De finns där alltid och de finns där bara för dig. Med träning kan du lära dig att kommunicera med dem men eftersom du är så ung och så öppen är det viktigaste att du fokuserar på att grunda med beskydd. Med tiden kommer din egna styrka och mod att växa ikapp med dina känselspröt.

SegerSims
2014-04-03, 20:46
#9

Du låter lite som mig Elina, fast jag är 42 år. Ibland är min intuition ganska stark och lyckas veta vad sakerna finns som du.

Lite av sanndrömmar har jag haft med och det är lite läskigt ibland, speciellt när jag drömde att ett marsvin som jag hade, hade 2 stora sår på kroppen. När jag vaknade hade hon 1 …

För mig händer detta inte så ofta, men kan önska att det hände lite mer då det är lite spännande. Jag har även fått handavtryck som bevis från andra sidan, men ändå är jag som du rädd.

Och då räcker det att jag är hemma i mörkret så är jag rädd att jag ska få se något samtidigt som jag vill se något. Men lär nog inte få göra det så länge som jag är rädd.

Mitt inlägg kanske inte hjälper dig direkt men det säger att jag är lite som du och då är jag 42. Så att andra medlemmar försöker göra narr av dig bryr dig inte om det.

Och vem vet att när du har blivit 42 så kanske du har kommit förbi din rädsla. 🙂

ElinaS
2014-04-05, 22:16
#10

Jag är tacksam för all hjälp! Jag har besökt psykolog för mina fobier. Då främst spökfobi, men även sprutfobi (jag tappar medvetandet när det är dags att ta spruta) så det var dags att söka hjälp. Det här med att tänka ljusa beskyddare känns tryggt. Jag får fortfarande hjärtklappningar och ångest vid situationerna jag nämnt ovan men panikångesten går fortare över. Känslan av att kraftigt skaka okontrollerat i hela kroppen, ha svårt att andas och svartnandet för ögonen finns kvar men har blivit mildare. Så glad över all er hjälp:)

Gesus Pettersson
2014-04-05, 22:17
#11

#7 "Jag är otroligt rädd för spöken."

Det behöver du inte vara, det finns inte ett endaste som visar på att de/det finns - tvärtom massor som visar att det INTE finns..!

Bara massor av folk som VILL att det ska finnas…

Så mycket woo - så lite tid!
Det jag hinner kika på och skriva om hamnar på Gesusbloggen 

Kyllan56
2014-04-05, 23:27
#12

#11 Vilken invaliderande kommentar!

Fobisk rädsla har aldrig varit rationell och kan på intet sätt lindras eller försvinna av att man säger att de/det inte finns. Den botas inte med rationella argument. 

#10 Jag känner så med dig och förstår din rädsla. I hela min barndom var jag fobiskt rädd för spöken. Åtskilliga människor sa till mig att det inte fanns spöken, men det hjälpte inte ett vitten. Därför tycker jag det är jättebra att du får hjälp av en psykolog. Även sprutor var jag rädd för, dock inte så att jag svimmade.

”När Hjärtat och Sinnet är i balans… Då är allt möjligt”

Gesus Pettersson
2014-04-07, 11:25
#13

Tja Det är alltså helt ok att skrämma folk och tom små barn med att det finns spöken - men det är då INTE OK att säga att spöken inte finns

Trots att det inte finns ett endaste något som ens pekar på det - däremot massor massor som visar att det INTE finns..!

Men så är det väl när man bara vill/måste tro på det - och då rabiat blundar för verkligheten, tragiskt att se, vuxna människor…

Så mycket woo - så lite tid!
Det jag hinner kika på och skriva om hamnar på Gesusbloggen 

Kyllan56
2014-04-07, 14:36
#14

#13

Det är fullständigt okej för min del att säga att spöken inte finns! 

Men om man som den trettonåriga flickan beskriver, har en fobisk rädsla - vilket framkommer i en av hennes kommentarer - för spöken så tycker jag din kommentar är okänslig och onödig. För inte hjälper den flickan, som frågar, trots att hon i sitt inlägg frågar om hon är synsk, att du förklarar att spöken inte finns. För helt uppenbarligen finns de i hennes hjärna. 

Du är vuxen och ska förhoppningsvis ta hänsyn till ett människas ålder när du skriver en kommentar. Hade det varit en vuxen människas fråga, hade jag inte reagerat.

Så frågan gäller inte spökens vara eller icke vara utan att frågeställarens ålder och ditt svar.

”När Hjärtat och Sinnet är i balans… Då är allt möjligt”

Gesus Pettersson
2014-04-07, 15:07
#15

#14 Fantastiskt, så att säga att spöken inte finns och att ALLT visar på just det, till en som är rädd för det - det är alltså onödig enligt dig

Men, att säga tex #8 "Elina, du måste lära dig att skydda dig själv. När du känner dig orolig eller rädd ska du veta att dina hjälpare finns där för dig."

Och #9 "Jag har även fått handavtryck som bevis från andra sidan" 

DET är inga problem för dig/er - att fortsätta skrämma upp och lura en rädd 13-årig tjej, att det finns spöken och saker spöken gör - DET är alltså inga problem för dig..!

Otroligt..!

Så mycket woo - så lite tid!
Det jag hinner kika på och skriva om hamnar på Gesusbloggen 

Kyllan56
2014-04-07, 15:31
#16

#15 Nu diskuterade jag dig! 

De som svarat innan hur man en ser på det gjort det utifrån omtanke. De tror på andar och vill hjälpa flickan. Medans det för dig - som jag upplever det - är viktigare att i ett troende forum och få in din poäng. Att spöken inte finns snarare än omtanke om flickan. Kan hålla med dig om att handavtrycket var onödigt.

Ditt svar på min kommentar om ditt sätt att svara flickan är typiskt för retoriken, men du/de då…

”När Hjärtat och Sinnet är i balans… Då är allt möjligt”

Gesus Pettersson
2014-04-07, 17:27
#17

#16 Jaha du diskuterar MIG - när blev det inte OT?

Du bara fortsätter såga av grenen du sitter på…

Vad jag gör, är att informera om att spöken (döda människor, andar och liknande annat) inte finns - viket det INTE gör!

JAG kan visa upp hur mycket som helst som visar på det! Kan DU visa upp ett endaste som visar att spöken finns - annars kan vi lägga det till sidan som klarlagt eller hur..?

Alltså informerar jag en som är rädd för något - att det något inte finns och därför behöver hon inte vara rädd för det, eller!

Men det ska man alltså enligt dig INTE göra, utan man ska lura i den som är rädd att spöken finns och saker de påstås göra - för det görs med OMTANKE..! Tom "hur man än ser på det" - allvarligt!

Ja det blir bara tokigare och tokigare…

Sen så VET du att alltså jag inte säger det av omtanke - hur i hela h-e skulle du kunna VETA det?

Det är bara sådant som du själv hittar på och tror. Annars förklara gärna här hur du VET det!

Ni är så ivriga med att försöka hålla ert hittepå undan från sanningen, att ni t.o.m skrämmer "barn" - otroligt!

Så mycket woo - så lite tid!
Det jag hinner kika på och skriva om hamnar på Gesusbloggen 

SegerSims
2014-04-07, 18:44
#18

Ja jag skrev om handavtrycket och det för att det verkligen hände och ville säga att trots det kan även jag vara lite rädd.

TS skriver ju att hon är rädd för spöken och vem säger att hon är vettskrämd för dom? Hade jag tänkt på att hon är så rädd så hade jag förmodligen inte tagit upp det. Jag trodde hon skulle fixa det då jag själv har 3 barn som gör det. Lätt hänt!

sedan så handlar ju tråden om att hon undrar om  hon är synsk. Inte om hur rädd hon är även om man nu senare får läsa om alla hennes fobier.

Mina handavtryck för mig är bevis nog för INGEN annan har gjort dom i familjen. Tänkte först skriva nu lite mer om det men gör det bara om TS vill det själv.

Var absolut ingen mening att skrämma upp någon.

Kyllan56
2014-04-07, 19:08
#19

#17

Du förstår inte vad jag säger. Jag säger att den rädslan kan man inte bemöta med rationella argument! Att säga att det inte finns spöken är ett rationellt argument.

Var snäll och innefatta inte mig i ditt Ni! Inte någonstans har jag till flickan skrivit annat en att hon ska vända sig till vuxna och gett henne en naturlig förklaring till hennes upplevelser. 

Var i mitt svar till flickan eller någon annanstans i detta inlägg kan du inte dra slutsatsen att jag tror på spöken.

Så paradoxalt nog! Det du anklagar mig för gör du själv. Det är min upplevelse och inget som jag säger är gjutet i sten. Du har en retorik, som innebär attack istället för att kanske begrunda om det jag sagt innehåller någon form av berättigande. Det är flickan jag tänker på!

"Ni är så ivriga med att försöka hålla ert hittepå undan från sanningen, att ni t.o.m skrämmer "barn" - otroligt!"

Visa mig var jag skrämt flickan om spöken!

”När Hjärtat och Sinnet är i balans… Då är allt möjligt”

Gesus Pettersson
2014-04-07, 21:12
#20

#19 "Jag säger att den rädslan kan man inte bemöta med rationella argument!"

Så du menar man ska bemöta den med ett "orationellt argument", att påstå att det hon är rädd för finns - trots det INTE finns?

Och ska vi uppfatta dig så här nu, att du anser att det INTE finns spöken då alltså..?

För du är väldigt undvikande och svarar inte på tex mitt: "annars kan vi lägga det till sidan som klarlagt eller hur..?" i #17

Så mycket woo - så lite tid!
Det jag hinner kika på och skriva om hamnar på Gesusbloggen 

Gesus Pettersson
2014-04-07, 21:12
#21

#19 "Det du anklagar mig för gör du själv."

Ehhh- förklara gärna…

Så mycket woo - så lite tid!
Det jag hinner kika på och skriva om hamnar på Gesusbloggen 

Gesus Pettersson
2014-04-07, 21:13
#22

#19 "Visa mig var jag skrämt flickan om spöken!"

Tja om man INTE säger att spöken INTE finns - utan tvärtom tycker det är bättre att säga att spöken finns", till en som är rädd för just det.

Det kan jag nog kalla att skrämmas…

Men det är klart - jag kan ju missat det där DU skriver att spöken INTE finns..?

Så mycket woo - så lite tid!
Det jag hinner kika på och skriva om hamnar på Gesusbloggen 

ElinaS
2014-04-07, 22:26
#23

Jag tror på andlighet, för mig är känslan ett tillräckligt bevis. Jag förstår att dem som inte är öppna för andlighet inte förstår när jag och andra påstår att spöken finns. Så mycket förstår jag, en trettonåring från en familj som säger att spöken är trams. Ni som inte tror på andar/energier från andra sidan har jag full förståelse för och hoppas att ni som är icke troende respekterar oss "påtagliga". Angående rädslan att stöta på onda andar har jag tränar på att sluta mig. Det gör jag genom att låta min ängel omfamna mig med sina vingar. Då känner jag en trygghet, som lugnar mig.

Gesus Pettersson
2014-04-08, 20:57
#24

#19 "Det du anklagar mig för gör du själv."

Ehhh- förklara gärna…

Så mycket woo - så lite tid!
Det jag hinner kika på och skriva om hamnar på Gesusbloggen 

[Smulan_88]
2014-07-06, 23:03
#25

Det är komiskt på ett vis, att starkt argumentera för att varken spöken eller andar inte finns bara för att man själv inte sett eller kännt eller fått en forskare som svart på vitt visar att de finns. När vi har något så osynligt som radiovågor, mobil och tv frekvens vågor.. Ja, kan någon visa att dessa finns? Måste man kämpa för att andra ska tappa sin tro bara för att man inte har någon själv? Mår du som inte tror bättre av det! Och varför inte låta oss som faktiskt tror och finner ro i själen fortsätta att tro. Jag tycker synd om de som ingen tro har, då det är lite sorgligt för dem! Fast i slutändan handlar det om att låta sin egen själ få ro oavsett vad man tror, och vad som händer och sker efter döden.

ALPHIRA
2014-07-07, 00:14
#26

ElinaS. Verkar som du inte fick någon hjälp hos psykologen…eller?

Har du ingen annan trygg vuxen att prata med?

"Utnyttja" dina änglar även fortsättningsvis.

PS. sluta kalla "dom" för spöken, själva ordet verkar skrämma upp dig.

ElinaS
2014-07-07, 09:37
#27

Psykologen sa att det var helt naturligt att vara rädd för övernaturligt. Hon sa att jag inte ska utsätta mig för att vara själv i allt för skrämmande miljöer innan jag blivit tryggare. Men att det är bra om jag successivt utsätter mig för svårare och svårare miljöer. Sen var det inget mer om den saken. Jag har verkligen inte blivit mindre rädd tack vare besöken hos henne. Jag har varit med om en annan sak. En släktings hästar har båda väntat föl. 9 dagar innan första stoet fölade sa jag att hon skulle föla den 26/6 (fast födelsedatumet var den 30/6 och att det skulle bli ett sto. Och visst stämde det jag sa. Sen skulle den andra föla den 4/7 men jag sa redan en vecka innan att hon skulle följa den natten till inatt och att det skulle bli en hingst. Inatt kom fölet och det var en hingst. Jag har inte gissat utan jag var stensätter direkt på det jag sa. Lika säker på fölen som på att gräs är grönt.

ALPHIRA
2014-07-07, 21:56
#28

ElinaS. Vet inte om detta hjälperdig  men vill berätta…När jag var i tonåren var jag väldigt rädd för mörkret och allt vad det innebär.

En klok gumma sa till mig att jag skulle gå i mörkret (ev ha något på ögonen om det inte är kolsvart) runt hela huset. Känna på alla väggar, föremål, allting. Tills man konstaterar att det finns "ingenting annat" där än enbart dessa väggar, föremål etc. Allting är bekant och  konkret.

Kan avslöja att jag var jätte rädd när jag gjorde denna rundvandring mitt i natten. Men den hjälpte hantera min rädsla.

lizton
2014-07-15, 13:41
#29

Elina, du har stark intuition och du är känslig. En del brukar kallar det för synsk. Var inte orolig.  Du är rädd för spöken. Jag vet inte vad jag tror om spöken finns eller inte,  men om de skulle finnas, så kan de inte göra dig illa.  Alla sk spöken, eller andar, som jag har hört talas om, har varit snälla och velat hjälpa. En del tror att någon av deras äldre släktingar är med dem och hjälper dem/skyddar dem. 

Oroa dig inte.  Jag har hört att spöken/andar inte visar sig för den som är rädd. Man ska prata högt till dem och säga  till dem att man är rädd och inte vill att de ska visa sig. Du har fått bra råd av  #28 ALPHIRA.

Upp till toppen